Modelling of the water exchange in the inner archipelago of Stockholm and phosphorus supply to Kanholmsfjärden

I Stockholms innerskärgård, som sträcker sig från Mälarens utlopp i väster till Trälhavet i nordost, är miljögifter och eutrofiering två av de största vattenmiljöproblemen. Situationen har förbättrats i takt med reningsverkens antal och effektivitet men för att uppnå en ”god vattenstatus” krävs fortfarande återgärder. När det gäller effekten av föroreningar är det av stor vikt att känna koncentrationen då denna ofta är avgörande för hur stor påverkan blir. Genom att kvantifiera vattenutbytet mellan källa och recipient möjliggörs prediktion av miljögifters och andra intressanta ämnens koncentration. Syftet med detta examensarbete var att hitta den lämpligaste indelningen av innerskärgårdens fjärdar och med hjälp av dynamisk massbalansmodellering kvantifiera vattenutbytet mellan olika områden i Stockholms innerskärgård. Den konstruerade modellen har beräknat vattenutbytet för fyra sammankopplade bassänger med hjälp av massbalansen för salt (Knudsens relationer). Långa tidsserier av salinitetsdata ligger till grund för den genomförda indelningen av bassänger som skett utifrån skillnader i salthalt. Mätningarna av saliniteten är utförda under åren 1988-2007 i ett antal mätpunkter i Stockholms innerskärgård. I den använda metoden bestäms vilket inflöde av saltvatten som erfordras för att bibehålla den salinitet som uppmätts i vattenmassan givet storleken på sötvattentillförseln från Mälaren via Norrström. Vattenmassan i varje bassäng har delats in i yt- och djupvatten utifrån vågbasens läge för att ta hänsyn till de vertikala skillnaderna i salthalt. Omblandningen mellan de två vattenmassorna har skattats utifrån vattentemperaturdata. Resultaten visar att det sker stora interna utbyten av vatten mellan bassängerna som försvårar uttolkningen av det effektiva vattenutbytet. Den genomsnittliga uppehållstiden för respektive delbassängs ytvatten uppgår typiskt till 0,9, 2, 17 och 5 dygn. Den genomsnittliga uppehållstiden för hela vattenmassan i Stockholms innerskärgård har skattas till 28 dygn. För att bestämma den lämpligaste metoden för att erhålla vågbasens läge och undersöka hur fosfor flödar i ett system, likt det i Stockholms innerskärgård, har en modell för partikulärt fosfor i Kanholmsfjärden använts. Enligt modellen genomströmmas årligen ytvattnet i Kanholmsfjärdens av cirka 200 ton fosfor

Lokala avrinningsförhållanden i orter i Gävleborgs län

För att underlätta arbetet med att förebygga vattenskador till följd av extrem nederbörd är det fördelaktigt att ha tillgång till ett generellt och enhetligt material för diskussion och åtgärdsarbete. Nationell Höjdmodell har visat sig användbar för att kostnadseffektivt analysera lokal ytavrinning för stora områden. Totalt sett har 11 orter analyserats och i kartor redovisas möjliga flödesvägar för ytavrinning samt låga områden där vatten kan ansamlas. För att analysera den extrema korttidsnederbördens intensitet i Gävleborgs län har en analys genomförts utifrån uppmätt nederbörd vid utvalda mätstationer. Nederbörd med varaktigheterna 15 minuter, 1 timme, 6 timmar och 24 timmar och återkomsttiderna är 2, 10, 20, 50 och 100 år presenteras för dagens klimat samt för beräknat klimatet i slutet av seklet

Avrinningsområden för vattenförekomster 2012 : En hydrologisk indelning för PLC-6

Den här rapporten är ett uppdrag från HaV, Havs- och Vattenmyndigheten. Informationen i rapporten riktar sig, i första hand, till dem som inom SMED arbetar med Pollution Load Compilation 6 (PLC6), Vattenförvaltningen vid SMHI och till Vattenmyndigheterna. I rapporten redovisas resultatet av en aktivitet inom SMED där syftet var att definiera hydrologiska avrinningsområden för användning vid beräkning av flöden av vatten, kväve och fosfor till havet. Avrinningsområden för Vattenmyndigheternas vattenförekomster identifierades i digitala kartskikt från SVAR, Svenskt VattenARkiv vid SMHI. Från projektet har data leverats till andra utvecklingsprojekt inom SMED-vatten, till modelluppsättningen S-HYPE vid SMHI och till representanter för vattenmyndigheterna. Ett kartskikt med indelning i 27 831 områden var tillgängligt 26 november 2012. Kartskiktet kompletterades med information om flödesordning och identiteter för det havsområde som vattnet rinner till. Det kompletterade kartskiktet var tillgängligt för hämtning 21 december 2012. I början av 2013 gjordes ytterligare granskning av kartskikt och utkast till denna rapport. Det ledde till ytterligare förbättringar av kartskiktet till PLC6. I den här rapporten beskrivs kartskiktets innehåll. I slutet av 2012 gjordes korrigeringar av några vattenförekomsters identiteter och kartrepresentationer i SVAR. Dessa ändringar har införts i kartskiktet till PLC6 så att samordningen med vattenmyndigheternas vattenförekomster optimeras. Det här innebar att antalet områden i kartskiktet minskade till 27 830 eftersom två områden slogs samman. Det reviderade kartskiktet till PLC6 blev klart i mars 2013. Kartskiktet baseras på avrinningsområden från SVAR version 2012_2. Till den här versionen av vattendelare kunde vi koppla 23 127 av vattenmyndigheternas vattenförekomster i SVAR version 2012_2 inklusive ändringar av vattenförekomsters identiteter införda i SVAR i slutet av 2012. Av de här vattenförekomsterna var 1 103 preliminära, d.v.s. de var ännu inte fastställda av Vattenmyndigheterna. Det finns fler vattenförekomster för sjöar respektive vattendrag i SVAR men de ligger inte vid avrinningsområdenas utlopp

Avrinningsområden för vattenförekomster 2012 : En hydrologisk indelning för PLC-6

Den här rapporten är ett uppdrag från HaV, Havs- och Vattenmyndigheten. Informationen i rapporten riktar sig, i första hand, till dem som inom SMED arbetar med Pollution Load Compilation 6 (PLC6), Vattenförvaltningen vid SMHI och till Vattenmyndigheterna. I rapporten redovisas resultatet av en aktivitet inom SMED där syftet var att definiera hydrologiska avrinningsområden för användning vid beräkning av flöden av vatten, kväve och fosfor till havet. Avrinningsområden för Vattenmyndigheternas vattenförekomster identifierades i digitala kartskikt från SVAR, Svenskt VattenARkiv vid SMHI. Från projektet har data leverats till andra utvecklingsprojekt inom SMED-vatten, till modelluppsättningen S-HYPE vid SMHI och till representanter för vattenmyndigheterna. Ett kartskikt med indelning i 27 831 områden var tillgängligt 26 november 2012. Kartskiktet kompletterades med information om flödesordning och identiteter för det havsområde som vattnet rinner till. Det kompletterade kartskiktet var tillgängligt för hämtning 21 december 2012. I början av 2013 gjordes ytterligare granskning av kartskikt och utkast till denna rapport. Det ledde till ytterligare förbättringar av kartskiktet till PLC6. I den här rapporten beskrivs kartskiktets innehåll. I slutet av 2012 gjordes korrigeringar av några vattenförekomsters identiteter och kartrepresentationer i SVAR. Dessa ändringar har införts i kartskiktet till PLC6 så att samordningen med vattenmyndigheternas vattenförekomster optimeras. Det här innebar att antalet områden i kartskiktet minskade till 27 830 eftersom två områden slogs samman. Det reviderade kartskiktet till PLC6 blev klart i mars 2013. Kartskiktet baseras på avrinningsområden från SVAR version 2012_2. Till den här versionen av vattendelare kunde vi koppla 23 127 av vattenmyndigheternas vattenförekomster i SVAR version 2012_2 inklusive ändringar av vattenförekomsters identiteter införda i SVAR i slutet av 2012. Av de här vattenförekomsterna var 1 103 preliminära, d.v.s. de var ännu inte fastställda av Vattenmyndigheterna. Det finns fler vattenförekomster för sjöar respektive vattendrag i SVAR men de ligger inte vid avrinningsområdenas utlopp

Atmosfärsdeposition och retentionsberäkningar i SMED-HYPE

En följd av SMED Vattens anpassningar till beräkningar i finare geografisk skala är att ersätta HBV-NP-modellen med HYPE-modellen. I syfte att bibehålla samma noggrannhet och upplösning i framförallt beräkningen av läckaget från jordbruksmark jämfört med den äldre metoden har HYPE-modellen anpassats så att markläckaget (kväve och fosfor) motsvarar det som användes i HBV-NP-modellen. Denna anpassade modell kallas SMED-HYPE. För att SMED-HYPE ska kunna hantera atmosfärsdeposition på motsvarande sätt som den tidigare beräkningsmetoden, behöver HYPE-modellen anpassas ytterligare. Modellen förändras så att atmosfärsdepositionen bara sker på en markklass, sjö. Detta eftersom atmosfärsdepositionen på övriga markklasser kommer in implicit genom läckagekoefficienterna. Modellen måste även anpassas till att hantera månadsvis atmosfärsdeposition på sjöar, vilket HBV-NP tidigare hanterade. Under utvecklingen av SMED-HYPE kopplades det markläckage som HYPE beräknar bort. Förändringen innebar att SAP (Source Apportionment Program)-HYPE inte får tillgång till all den information som krävs för att beräkna retentionen För att SAP-HYPE ska kunna beräkna retentionen krävs att kopplingar från de nya markläckagen (typhalter och läckagekoefficienter) upprättas. SMED-HYPE och SAP-HYPE har anpassats med avseende på retentionssammanställning och atmosfärsdeposition, så att hanteringen påminner om den i HBV-NP i så stor utsträckning som möjligt. De resultat som modellberäkningarna ger har kontrollerats för att se att hanteringen sker på önskat sätt men någon annan utvärdering av resultaten har inte skett inom detta projekt. En större utvärdering av modelleni sin helhet genomförs istället inom ramen för projektet Validering av SMED-HYPE

Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter för att möjliggöra användandet av läckagekoefficienter och typhal-ter från jordbruk, hyggen, skog, myr, fjäll och öppen mark i HYPE-modellen Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter

Projektets huvudsyfte är att sammanfoga HYPE-modellens (SMHI:s vattenkvalitets modell) beräkningar av vattenflöde samt kväve- och fosforprocesser med beräk-nade markläckagekoefficienter och typhalter. I projektet utreds även behovet av att tillföra en säsongsdynamik i läckaget av fosfor från åkermark. De typhalter för skog, myr, öppen mark, fjäll och hygge som använts vid PLC5-beräkningarna samt jordbruksläckage från NLeCCS har applicerats på alla delav-rinningsområden i S-HYPE 2010. De ursprungliga markprocesserna i HYPE-modellen är helt bortkopplade så att inget kväve- och fosforläckage beräknas. Istället beräknas markläckaget utifrån läckagekoefficienter och typhalter samt det vatten som lämnar varje markanvänd-ning. Markanvändningen i dessa beräkningar skiljer sig något från markanvänd-ningen i S-HYPE, därför viktas markläckaget mellan beräkningarna enligt en kopp-lingstabell. För de flesta markanvändningar finns en månadsvariation i form av en månadskoefficient som läggs till markläckaget från varje markanvändning för att skapa en årsdynamik. Efter att markläckaget, beräknat utifrån läckagekoefficienterna och typhalterna, implementerats sker inga förändringar av de processer som finns i originalversion-en av HYPE. Alltså vidtar de inbyggda sjö- och vattendragsprocesser som existerar sedan tidigare i modellen. Projektet, som enbart syftar till att sammanfoga HYPE-modellens beräkningar med beräknade markläckagekoefficienter från NLeCCS och övriga typhalter, innebär inte att modellen är färdig för beräkningarna till PLC6. En omfattande validering av modellen återstår för att utvärdera resultatets kvalitet och bedöma huruvida eventuella problem bör hanteras innan modellen kan tas i bruk för PLC6-arbetet. Dessutom behöver modellens atmosfärsdeposition och källfördelning ses över. Slutsatsen gällande säsongsdynamik i läckaget av fosfor från åkermark är att fos-forförluster, som orsakas av enstaka regntillfällen som skapar ytavrinning och makroporflöden, överskuggar eventuella tendenser till säsongsvariation av fosfors rörlighet och därmed även av fosforkoncentrationen i avrinnande vatten från åker-marken. Dynamiken av fosfor- och kväveförlusten bedöms vara mer flödesbero-ende än årstidsberoende

Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter för att möjliggöra användandet av läckagekoefficienter och typhal-ter från jordbruk, hyggen, skog, myr, fjäll och öppen mark i HYPE-modellen Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter Anpassning av HYPE-modellen för läckage-koefficienter och typhalter

Projektets huvudsyfte är att sammanfoga HYPE-modellens (SMHI:s vattenkvalitets modell) beräkningar av vattenflöde samt kväve- och fosforprocesser med beräk-nade markläckagekoefficienter och typhalter. I projektet utreds även behovet av att tillföra en säsongsdynamik i läckaget av fosfor från åkermark. De typhalter för skog, myr, öppen mark, fjäll och hygge som använts vid PLC5-beräkningarna samt jordbruksläckage från NLeCCS har applicerats på alla delav-rinningsområden i S-HYPE 2010. De ursprungliga markprocesserna i HYPE-modellen är helt bortkopplade så att inget kväve- och fosforläckage beräknas. Istället beräknas markläckaget utifrån läckagekoefficienter och typhalter samt det vatten som lämnar varje markanvänd-ning. Markanvändningen i dessa beräkningar skiljer sig något från markanvänd-ningen i S-HYPE, därför viktas markläckaget mellan beräkningarna enligt en kopp-lingstabell. För de flesta markanvändningar finns en månadsvariation i form av en månadskoefficient som läggs till markläckaget från varje markanvändning för att skapa en årsdynamik. Efter att markläckaget, beräknat utifrån läckagekoefficienterna och typhalterna, implementerats sker inga förändringar av de processer som finns i originalversion-en av HYPE. Alltså vidtar de inbyggda sjö- och vattendragsprocesser som existerar sedan tidigare i modellen. Projektet, som enbart syftar till att sammanfoga HYPE-modellens beräkningar med beräknade markläckagekoefficienter från NLeCCS och övriga typhalter, innebär inte att modellen är färdig för beräkningarna till PLC6. En omfattande validering av modellen återstår för att utvärdera resultatets kvalitet och bedöma huruvida eventuella problem bör hanteras innan modellen kan tas i bruk för PLC6-arbetet. Dessutom behöver modellens atmosfärsdeposition och källfördelning ses över. Slutsatsen gällande säsongsdynamik i läckaget av fosfor från åkermark är att fos-forförluster, som orsakas av enstaka regntillfällen som skapar ytavrinning och makroporflöden, överskuggar eventuella tendenser till säsongsvariation av fosfors rörlighet och därmed även av fosforkoncentrationen i avrinnande vatten från åker-marken. Dynamiken av fosfor- och kväveförlusten bedöms vara mer flödesbero-ende än årstidsberoende

Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 : Sveriges underlag till Helcoms sjätte Pollution Load Compilation

Denna rapport presenterar den senaste mest detaljerade och tillförlitliga bedömningen av närsaltsbelastning från svenska källor som hittills genomförts. Denna rapport, tillsammans med underlagsrapporter, redovisar resultat, underlagsdata, och beräkningsmetoder på detaljnivå för att uppnå transparens och spårbarhet samt för att möjliggöra vidareanvändning i arbetet inom svensk vattenförvaltning. Havs- och vattenmyndigheten har gett SMED1  i uppdrag att genomföra beräkningar av källor till kväve- och fosforbelastning avseende år 2014 på sjöar, vattendrag och havet för hela Sverige. Syftet var att ge underlag till Sveriges rapportering till Helcom ”Pollution Load Compilation 6 - PLC6” samt till vattenförvaltningens arbete i Sverige. Liknande beräkningar har genomförts tidigare men aldrig med så hög upplösning i flera av underlagen. Arbetet innebär att stora mängder data har bearbetats och beräknats för att ge heltäckande information för hela Sverige fördelat på cirka 23 000 vattenförekomstområden.  Den ökade upplösningen, tillsammans med bättre kvalitet på indata och nyutvecklade beräkningsrutiner ger bättre tillförlitlighet i resultaten av total belastning även på lokal nivå. Utvecklingen som genomförts kommer att ligga till grund för nästa belastningsrapportering, PLC 7, samt den fördjupade uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning (FUT) och framtida arbeten inom havs- och vattenförvaltningen. De nya beräkningarna bygger på nya högupplösta markanvändnings- och jordartskartor, nya underlag avseende rening i små avloppsanläggningar och dagvatten samt en ny höjddatabas (2 meters upplösning). Höjddatabasen har använts för beräkning av markens lutning, vilket har stor betydelse för fosforläckaget. Nya mätningar i skogsområden i sydvästra Sverige har lett till en bättre beskrivning av skogsmarkens läckage och att en ny modell för beräkning av näringsämnesretentionen har tagits fram. Dessa förfinade indata och förbättrade beräkningsverktyg gör att resultaten är säkrare även på lokal skala eller för enskilda vattenförekomster. Resultaten är tillgängliga för alla via webbverktyget Tekniskt Beräkningssystem Vatten (TBV, tbv.smhi.se).  Resultaten presenteras som brutto- samt nettobelastning. Bruttobelastning är den mängd näringsämnen som släpps ut vid källan till ett vattendrag eller sjö från till exempel ett avloppsreningsverk eller ett jordbruksfält. Nettobelastning är den del av bruttobelastningen som når havet. Dessutom presenteras resultat som antropogen- och totalbelastning. Antropogen belastning kommer från mänskliga aktiviteter, såsom odling av jordbruksmark eller industriutsläpp. Totalbelastning är summan av antropogen belastning och bakgrundsbelastning, den naturliga belastning som skulle ske oberoende av människan. Avgränsningen mellan vad som är bakgrundsbelastning och antropogen belastning har baserats på Helcoms definition och all markanvändning bidrar med en naturlig belastning samt eventuell antropogen belastning. Till exempel anses belastning från mark bevuxen med skog helt vara bakgrund, medan belastningen från hygge och jordbruksmark anses vara en summa av bakgrund och antropogen belastning. I resultat där antropogen belastning presenteras, så har bakgrundsbelastningen tagits bort. Jordbruks- and skogsmark är de två största källorna till den totala belastningen på havet för både kväve och fosfor, med 34 100 respektive 34 900 ton kväve, samt 1 130 resp. 850 ton fosfor år 2014. Tillsammans står dessa källor för cirka 60 % av den totala belastningen.  Av den antropogena belastningen står jordbruket för den största andelen (23 300 ton samt 460 ton fosfor), följt av utsläpp från avloppsreningsverk (14 000 ton kväve samt 240 ton fosfor). Belastningen från skogsmark ingår enbart i bakgrund och den antropogena belastningen från hyggen bidrar endast med 1500 ton kväve och 20 ton fosfor Bottenhavet, Egentliga Östersjön och Kattegatt är de bassänger som tar emot mest kväve av Sveriges totala belastning på havet (29 500 ton, 29 400 ton respektive 28 700 ton, vilket motsvarar cirka 25 % vardera). I Bottenhavet är dock en stor del av belastningen naturlig bakgrundsbelastning. Egentliga Östersjön och Kattegatt tar emot mest av Sveriges antropogena belastning, 33 % respektive 31 %.  I jämförelse mellan vilka havsbassänger som är mest belastade av fosfor, så är det Bottenhavet som tar emot mest (990 ton eller 30 % av den totala belastningen). Strax under en fjärdedel av Sveriges totala belastning på havet, belastar Egentliga Östersjön (780 ton) och omkring en femtedel belastar Kattegatt och Bottenviken (680 respektive 630 ton).  Aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP) anger utsläppsmål, med syfte att nå God miljöstatus i Östersjön och Kattegatt. För fosfor är målet uppnått i alla bassänger utom Egentliga Östersjön, där det är ett utmanande mål och det kommer att bli mycket svårt att minska fosforbelastningen under belastningstaket (308 ton). Det krävs omfattande åtgärder av de antropogena källorna, och dessutom utgör bakgrundsbelastningen en betydande del av den totala belastningen. Total nettobelastning av fosfor till Egentliga Östersjön är 780 ton enligt dessa beräkningar, varav 370 ton är beräknat som bakgrundsbelastning. Det innebär att åtgärder måste minska även bakgrundsbelastningen, t.ex. genom skapande av våtmarker. För att Egentliga Östersjön ska kunna uppnå god miljöstatus med avseende på övergödning kommer det även att behövas åtgärder i Östersjöns andra delbassänger. På grund av stora skillnader i metoder och indata, är det inte möjligt att direkt jämföra hur belastningen har ändrats sedan PLC 5 och den fördjupade uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Som exempel har arealen jordbruksmark minskat med omkring 1900 km2 sedan tidigare sammanställningar, och det har lett till minskat näringsämnesläckage. Storleksordningen på denna minskning kan i nuläget inte utläsas från beräkningarna eftersom de är gjorda med förfinad underlagsinformation jämfört med tidigare år. Faktum är att vid en direkt jämförelse mellan belastning år 2006 (PLC5) och år 2011 (FUT) så är den totala fosforbelastningen från jordbruksmarken högre år 2014 (PLC6) jämfört med Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:12  10 tidigare. Samtidigt visar de nya beräkningarna på att den antropogena delen är lägre än vad som tidigare beräknats.  Det krävs omräkningar av gamla PLCdata med den nya metoden för att få klarhet i hur mycket av dessa ändringar som beror på åtgärder inom jordbruket och hur mycket som är på grund av förfinade indata och förbättrade metoder.  Belastningen från punktkällorna beräknas på samma sätt som förr och där är det tydligt att utsläppen till havet har minskat. I PLC6 (år 2014) stod avloppsreningsverk för 240 ton fosfor samt 14 000 ton kväve, medan i PLC5 (2006) var belastningen 350 ton fosfor- samt 17 000 ton kvävebelastning (netto). Industrier har också minskat sin belastning på havet och svarar nu för 250 ton fosfor samt 3 800 ton kväve, jämfört med 320 fosfor och 4 800 ton kväve år 2006.This report represents the latest, most detailed and reliable assessment of nutrient loads from Swedish sources yet made. This report, together with its background reports, presents results, source data and calculations techniques with a level of detail intended to achieve full transparency and traceability as well as to permit further use of this work in Swedish water management.  The Swedish Agency for Marine and Water Management gave SMED the task of evaluating sources of nitrogen- and phosphorus loads for the year 2014 and assessing the magnitude of those loads on lakes, water courses and the sea across Sweden. The aim was to produce the basis for Sweden’s national reporting to the Helcom ’Pollution Load Compilation 6 – PLC 6’ and to support water management work in Sweden. Similar calculations have been made previously but never with such high resolution in the input data. The work required processing and analysis of large amounts data to give complete information for the whole of Sweden, divided up into approximately 23 000 water bodies.  This increased resolution, together with the improved quality of input data and newly developed calculation routines provide more reliable estimates of total loads even at the local scale. The development work that has been completed will form the basis of the next load assessment report, PLC 7, the indepth evaluation of the national environmental target ’Zero eutrophication’ and future work within marine and water management.  The new calculations make use of new, high resolution land-use and soiltype maps, new data concerning purification in off-mains sewerage and storm water as well as a new height database (with 2 metres horizontal resolution). The height database has been used to calculate slope steepness, which is of great importance for estimates of phosphorus leakage. New observations in forest areas in southwestern Sweden have provided a better understanding of nutrient leakage in woodland areas and a new nutrient retention model has been developed as a result. These improved input data and high resolution calculation tools improve certainty in the results even at a local scale for individual water bodies. The results are made publically available through a new web tool, ’Technical Calculation System: Water’ (TBV, tbv.smhi.se). The results are presented in terms of gross- and net loads. Gross loads are the amount of nutrients released at source to a water body or lake from for example a sewage treatment works or an agricultural field. Net loads are the proportion of the gross loads that reach the sea. Additionally, results are presented as anthropogenic and total loads. Anthropogenic loads come from human activities, such as crop production in agriculture or emissions from industry. Total loads are the sum of the anthropogenic loads and background loads, which are the natural loads which would occur even if people were not present. The boundary between what is background and what are anthropogenic loads is based on the Helcom definition where all soil use contributes with both a natural load and possibly also an anthropogenic load. For example loads from landuse covered with forest are considered background, while loads from a clearcut or agriculture are considered the sum of both anthropogenic and background loads. In results where only anthropogenic loads are presented, the background loads have been taken away. Agricultural and forest land are the two largest sources of total loads to the sea for both nitrogen and phosphorus, with 34 100 and 34 900 tonnes of nitrogen and 1 100 and 850 tonnes of phosphorus, respectively during 2014. Together, these sources account for roughly 60% of the total load. For anthropogenic loads, agriculture is the largest source (23 300 tonnes nitrogen and 460 tonnes phosphorus), followed by emissions from sewage treatment works (14 000 tonnes of nitrogen and 240 tonnes of phosphorus). Loads from forest soils contribute only to the background loads while clear cuts, which a classed as an anthropogenic load contribute with only about 1500 tonnes of nitrogen and 20 tonnes of phosphorus.  The Bothnian Sea, Baltic Proper and Kattegat are those sea areas which receive the most nitrogen from Sweden’s total loads (29 500 tonnes, 29 400 tonnes and 28 700 tonnes respectively, or approximately 25% each). In the Bothnian Sea however, the greater part of this load is ’natural’ background loads. The Baltic Proper and Kattegat receive the most anthropogenic nitrogen, 33% and 31% respectively.  For phosphorus, most goes to the Bothnian Sea (990 tonnes or 30% of the total load). Just under a quarter reaches the Baltic Proper (780 tonnes) and about a fifth reaches the Kattegat and the Bothnian Sea (680 and 630 tonnes respectively).  The Baltic Sea Action Plan (BSAP) provides emissions targets, with the aim of achieving good environmental status in the Baltic Sea (including the Kattegat). According to this analysis, the target for phosphorus is achieved in all basins except the Baltic Proper, where the target is extremely challenging and it will be difficult to reduce the phosphorus loads under the load ceiling (308 tonnes).This requires substantial measures on the anthropogenic load, but further challenging, is that the background loads are a significant proportion of the total load. Total net phosphorus load to the Baltic Proper is 780 tonnes per year according to these calculations, of which 370 tonnes are background loads. This requires therefore that measures must even reduce the background load, for example through creation of wetlands. For even the Baltic  Proper to achieve good environmental status with regard to eutrophication, measures will be required in all sub-basins of the Baltic Sea.  Because of the major changes in methods and input data, it is not possible to directly compare how loads have changed since PLC 5 (based on 2006 data) or the in-depth analysis of the national environmental target ’Zero eutrophication’ (based on 2011 data). For example, the total area of agricultural land has fallen by 1900 km2 since 2006, which leads to a reduction in the estimated nutrient losses. The magnitude of this reduction cannot presently be read from the calculations as they have been made with higher resolution in data compared with earlier years. At the same time, the new calculations show that the anthropogenic part is lower than earlier calculated. Recalculation of the older PLC data with the new methods is necessary to clarify how much of the observed changes result from measures within farming and how much is due to the improved input data and calculations. Nutrient loads from point sources are calculated in the same way as before and for these it is clear that discharges have reduced. In PLC 6 (2014) sewage treatment works were responsible for 240 tonnes of phosphorus and 14 000 tonnes of nitrogen, while in PLC 5 (2006) loads were 350 tonnes of phosphorus and 17 000 tonnes of nitrogen (net). Industry have also reduced their impact and are responsible for 250 tonnes of phosphorus and 3 800 tonnes of nitrogen, compared with 320 tonnes phosphorus and 4 800 tonnes nitrogen in 2006