Postoperativ smärta efter gynekologisk kirurgi

Syftet med denna studie var att undersöka patientens upplevelse av smärta efter gynekologisk operation. Studien avsåg även att undersöka patientens inställning till alternativa smärtlindringsmetoder. Metoden var en intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Sex patienter från en postoperativ gynekologisk avdelning intervjuades. Materialet analyserades med en innehållsanalytisk ansats och resulterade i fem huvudkategorier: Fysisk smärta och oro, tidigare erfarenheters påverkan, betydelsen av preoperativa förberedelser, sjukhusvistelsens påverkan och inställningen till alternativa smärtlindringsmetoder. Resultatet visade att den postoperativa smärtupplevelsen är individuell och beror på många olika faktorer. Smärta och oro postoperativt är omöjliga att urskilja från varandra och det kausala sambandet är inte alltid tydligt. Andra fynd som upptäcktes i resultatet är att sjuksköterskan sällan tar hänsyn till oro och andra psykiska faktorer vid smärtbedömningen. Patienternas inställning till alternativa smärtlindringsmetoder var positiv, då det ansågs ge avslappnande och därmed smärtlindrande effekt. För att förbättra den postoperativa smärtupplevelsen kan det ses som önskvärt om sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet tog större hänsyn till psykiska faktorer som påverkar den postoperativa smärtan. Även användandet av alternativa smärtlindringsmetoder som komplement till den farmakologiska smärtbehandlingen hade förmodligen kunnat påverka smärtupplevelsen positivt.The purpose of this study was to examine the patient’s experience of pain after gynecological surgery. The study was also examining the patient’s attitude towards alternative pain relief methods. The method was an interview study with a semi-structured interview guide. Six patients from a postoperative gynecological department were interviewed. The material was analyzed with a content analytical approach and resulted in five main categories: physical pain and anxiety, the impact of past experiences, the importance of pre-operational preparations, the effect of hospitalization and attitudes towards alternative pain relief methods. The results showed that the postoperative pain experience is individual and depends on many factors. Pain and anxiety postoperatively is impossible to distinguish from each other and the causal relationship is not always clear. Other findings are that the nurse, in pain assessment, seldom takes anxiety and other psychological factors into account. The patients' attitudes towards alternative methods of pain relief were positive, as it was considered to provide relaxing and there fore pain relieving effect. In order to improve the postoperative pain experience, it would be desirable if the nurse in the nursing work had in mind the psychological factors that influence the postoperative pain. The use of alternative pain relief methods as a supplement to the pharmacological pain treatment could possibly also affect the experience of pain positively

Är alla med på tåget?: En studie kring hur svenska trafikhuvudmän hanterar digitalt utanförskap bland äldre vid övergång till mobila biljett- och betalsystem.

Inom kollektivtrafiken digitaliseras biljett- och betalsystem för att utveckla smartare tjänster som når fler resenärer och konkurrerar med nya mobilitetstrender. I Sverige ses en övergång till mobila biljett- och betalsystem, där mobiltelefoner blir primär biljettbärare. I samband med digitalisering av samhällstjänster får äldre det allt svårare att få vara delaktiga i samhället. Det finns brist på kunskap kring hur trafikhuvudmän i Sverige hanterar digitalt utanförskap bland äldre vid övergången till primärt mobila biljett- och betalsystem. Den här uppsatsen har genomfört en intervjustudie hos en svensk trafikhuvudman som övergick till ett biljett- och betalsystem där deras mobilapp är primär säljkanal i slutet av 2019. Resultatet visar att hanteringen av det digitala utanförskapet utförs i två riktningar. Huvudsakligen syftar hanteringen till att flytta över äldre från de gamla säljkanalerna till mobilappen. På så sätt bemöts det digitala utanförskapet genom digital inkludering. Å andra sidan måste trafikhuvudmän förhålla sig till att alla människor inte kan förväntas bli digitala, därför implementeras även anpassningar för att ta hänsyn till de som inte är, och inte kommer bli, digitala