INSTABILITY OF A NIELSEN-OLESEN VORTEX EMBEDDED IN THE ELECTROWEAK THEORY: II. ELECTROWEAK VORTICES AND GAUGE EQUIVALENCE

Vortex configurations in the electroweak gauge theory are investigated. Two gauge-inequivalent solutions of the field equations, the Z and W vortices, have previously been found. They correspond to embeddings of the abelian Nielsen-Olesen vortex solution into a U(1) subgroup of SU(2)xU(1). It is shown here that any electroweak vortex solution can be mapped into a solution of the same energy with a vanishing upper component of the Higgs field. The correspondence is a gauge equivalence for all vortex solutions except those for which the winding numbers of the upper and lower Higgs components add to zero. This class of solutions, which includes the W vortex, instead corresponds to a singular solution in the one-component gauge. The results, combined with numerical investigations, provide an argument against the existence of other vortex solutions in the gauge-Higgs sector of the Standard Model.Comment: 6 pages, plain latex, no figures, submitted to Mod. Phys. Lett. A as "Electroweak Vortices and Gauge Equivalence"

Small systems and the single-hit approximation in the AMY parton cascade ALPACA

Understanding how momentum anisotropies arise in small collision systems is important for a quantitative understanding of collectivity in terms of QCD dynamics in small and large collision systems. In this letter we present results for small collision systems from the newly developed parton cascade ALPACA, which faithfully encodes the AMY effective kinetic theory. ALPACA reproduces quantitatively previously know results from a calculation in the single-hit approximation for small values of the coupling. We discuss in detail how such a comparison is to be carried out. Particularly at larger coupling a generic differences between the two approaches becomes apparent, namely that in parton cascades particles interact over a finite distance while in direct integrations of the Boltzmann equation the interactions are local. This leads to quantitative differences in the extracted values for the elliptic flow coefficient, but also raises questions of a much more fundamental nature that are worth exploring in the future

Thermalization and isotropization in the AMY parton cascade ALPACA

We look at thermalization and isotropization processes in the newly introduced AMY QCD kinetic theory parton cascade ALPACA. For thermalization, we consider the case of overoccupied initial conditions, and study the time evolution of the distribution as it relaxes to thermal equilibrium. We find that the system thermalizes as expected compared to known analytical results. For anisotropic systems, we take a first look at the qualitative behaviour of isotropization for Color Glass Condensate-like initial conditions in a homogeneous box with periodic boundary conditions

Instability of a Nielsen-Olesen vortex embedded in the electroweak theory; 2, electroweak vortices and gauge equivalence

Vortex configurations in the electroweak gauge theory are investigated. Two gauge-inequivalent solutions of the field equations, the Z and W vortices, have previously been found. They correspond to embeddings of the abelian Nielsen-Olesen vortex solution into a U(1) subgroup of SU(2)xU(1). It is shown here that any electroweak vortex solution can be mapped into a solution of the same energy with a vanishing upper component of the Higgs field. The correspondence is a gauge equivalence for all vortex solutions except those for which the winding numbers of the upper and lower Higgs components add to zero. This class of solutions, which includes the W vortex, instead corresponds to a singular solution in the one-component gauge. The results, combined with numerical investigations, provide an argument against the existence of other vortex solutions in the gauge-Higgs sector of the Standard Model

Priority of economic values can partly explain the lack of environmental considerations during timber harvest

Sedan 1994 har den svenska skogsvårdslagen haft produktion och miljöhänsyn som jämställda mål. Skogsindustrin har ett stort ansvar för uppfyllandet av detta genom det så kallade sektorsansvaret, vilket innebär att de bör genomföra fler åtgärder än vad lagen kräver. Skogsstyrelsen har följt upp miljöhänsynen sedan 1998 och de har funnit att mycket små förbättringar setts för ”hänsynskrävande biotoper” sedan dess. Detta förklaras med att kommunikationen mellan Skogsstyrelsen och skogsbruket har brustit på olika sätt angående vad som utgör en hänsynskrävande biotop. Att under 24 år inte komma längre med kommunikationen är anmärkningsvärt, så detta arbete ville undersöka i vilken utsträckning som bristande miljöhänsyn har en ekonomisk grund. Detta genomfördes genom att undersöka om det fanns någon koppling mellan ekonomiskt värde och miljövärden, om frekvensen underkända betyg (noterad negativ påverkan) varierade beroende på ekonomiskt värde samt om frekvensen av noterad negativ påverkan skiljde sig beroende på om miljövärdena var höga eller låga. För att undersöka detta användes data från Skogsstyrelsens invertering av slump-mässigt inventerade avverkningstrakter (Polytax 0/1). Inventeringen genomförs både före och efter avverkning och utvärderar ekonomiskt och miljömässigt värde, samt om hänsynskrävande biotoper och strukturer påverkats negativt. Mina resultat visar att ett högt ekonomiskt värde var överrepresenterat bland objekt med mycket höga miljövärden (58% av objekt med mycket höga miljövärden hade även ett högt ekonomiskt rotnetto). Betyget stor negativ påverkan var dessutom överrepresenterat bland objekt med ett högt ekonomiskt värde. Stor negativ påverkan noterades i 25% av objekten med högt ekonomiskt värde, till skillnad från 18% av objekten med lågt ekonomiskt värde och i 22% av objekten med obefintligt ekonomiskt värde. När avverkningar skett där man borde tagit miljöhänsyn var dessutom den avverkade volymen högre i ekonomiskt mer värdefulla biotoper. I genomsnitt avverkades 68% av volymen när det ekonomiska rotnettot var högt, medan endast 51% avverkats när det ekonomiska rotnettot var lågt. Den lägsta andelen negativ påverkan noterades genomgående i ”mellankategorierna” (”lågt ekonomiskt rotnetto” och ”höga miljövärden”). Min slutsats är att för att förklara den långsamma förbättringen för miljöhänsyn inom skogsbruket så är det troligtvis motiverat att inkludera en ekonomisk påverkan i problemanalysen. Med detta i åtanke bör man bredda förbättringsarbetet och inte enbart behandla utbildning om identifiering av hänsynskrävande biotoper. Att inkludera en ekonomisk problemanalys kan förbättra förfaranden och göra arbetet mer effektivt.Since 1994, the Swedish Forestry Act has balanced production goals. The forestry sector is obligated to take great responsibility through the so-called Sector Responsibility, which implies that the sector needs to take a greater responsibility than stipulated by law. The Swedish Forest Agency has since 1998 made inventories to monitor the amount of environmental concern taken by forest owners during final felling. They found that the deviation from the environmental goals were quite large, and since the start very little progress had been made regarding “biotopes demanding special concern”. This has been explained by the difficulty of communicating what these biotopes consists of, and what special concern is. Not agreeing on these defini-tions for 24 years is noteworthy, so this report wanted to investigate if any financial interests might interfere. This was done by exploring possible relations between economic and environmental values, examining if the amount of negative impact differs between biotopes of different economic value, and lastly investigate if negative impact varies depending on environmental value. This was achieved by examining data collected by the Swedish Forest Agency for their Polytax 0/1 inventory, where they examine randomly selected felling areas before and after final felling. The inventory assesses the environmental and economic value for all biotopes before felling, and the amount of negative impact after felling. When these posts were analyzed a strong positive connection was found between economic and environmental value (58% of objects with a high environmental value also had a high economic value). Large negative impact was significantly larger for high economic value (25% of objects with high economic value) when compared to both low (18% of objects with low economic value) and insignificant economic values (22%). The felled volume was also larger in economically more valuable biotopes. In objects with a high economic value the average share of felled volume was 68%, compared to 51% in objects with a low economic value. The smallest amount of negative impact could consistently be noted for the “middle categories” (“low economic value” and “high environmental value”). The conclusion is that when explaining the slow progress for environmental preservation in the forestry sector, including an economic bias in the problem description is probably justified. With awareness of this, instead of solely focusing on increased knowledge of what makes up a biotope demanding special concern, widening the focal point might improve procedures and make efforts more efficient

Separation med begränsad fysisk kontakt - ett sätt att minska stressen och öka välfärden för ko och kalv inom mjölkproduktionen?

Separation av ko och kalv sker tidigt inom både konventionell och ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s tidigare regler skulle ko och kalv gå tillsammans under råmjölksperioden, det vill säga de första fyra dygnen. Nyligen ändrades reglerna till endast ett dygn och närmar sig i och med det praxis inom konventionell produktion, där djuren separeras omgående efter födseln. Detta innebär en stor kontrast mot nötkreaturens naturliga beteende, där ko och kalv skiljs åt i samband med kalvens könsmognad eller ännu senare. Studier har visat att den tidiga separationen inom mjölkproduktionen innebär en stress och ett potentiellt välfärdsproblem för både ko och kalv. Forskning tyder också på att reaktionen är kraftigare ju längre tid som djuren har gått tillsammans innan separationen sker. Samtidigt finns det fördelar med att låta ko och kalv gå tillsammans, både vad gäller hälsa och välfärd. Denna studie ämnade undersöka huruvida en separationsmetod där ko och kalv hade möjlighet till viss fysisk kontakt även efter separationen skulle kunna vara ett sätt att minska stressen och öka välfärden för djuren. Kalvarna gavs ej möjlighet att dia kon efter separationen utan fick mjölk i napphink. Separationen skedde efter att ko och kalv fått gå tillsammans i kalvningsboxen i fyra dygn. Försöket utfördes på en privat mjölkgård utanför Uppsala som en pilotstudie med n = 8 ko/kalvpar fördelat på två olika behandlingsgrupper. Den ena gruppen gavs möjlighet till viss fysisk kontakt mellan ko och kalv efter separationen, den andra gruppen hade enbart hörselkontakt. Välfärden analyserades genom etologiska observationer av bland annat vokaliseringar, vandrande, idissling och lekbeteende som genomfördes med start trettio minuter efter separationen och pågick under sex timmar under separationsdagen och fyra timmar dagen efter. Även hur nära kon befann sig kalven noterades, detsamma gällde social kontakt mellan ko och kalv eller kalv och andra kor. Utifrån resultaten av studien tycks möjlighet till viss fysisk kontakt efter separationen bidra till ökad välfärd för både ko och kalv. Korna som gavs möjlighet till fysisk kontakt med sina kalvar idisslade i större omfattning, vilade mer och vokaliserade mindre. De stod eller låg också alerta, spända och med huvud högt och öronen riktade i mindre utsträckning. Kalvarna som kunde ha fysisk kontakt med sina moderkor lekte betydligt mer än de kalvar som enbart kunde höra moderkon. Liksom korna stod eller låg de alerta och uppmärksamma mer sällan än kalvarna som enbart hade hörselkontakt med modern. Studien är dock gjord i liten skala, och fortsatta studier på ett större material vore önskvärt för att säkerställa resultaten statistiskt.The separation of the dairy cow and calf is done early in both conventional and organic dairy farming. Accordingly to the former standards of the Swedish association of IFOAM; KRAV, cow and calf were to be held together for the first four days after parturition. This has recently been changed to just the first day after birth, which is in proximity to common practice in conventional farming where the cow and calf are separated more or less immediately after birth. This is in contrast with the natural behavior of cattle, where the separation of mother and young take place when the calf reaches sexual maturity or later. It has been shown in previous studies that early separation is a stressful event for the animals, and a potential welfare problem for both cow and calf. It has also been shown that the reaction increases the longer cow and calf are held together. However, there are as well advantages with keeping the calf with the dam, in aspects of both health- and welfare issues. This study seeks to evaluate whether or not a method of separation where the dairy cow and calf are given possibility to limited physical contact after the separation in contrast to being separated with only hearing contact would present less signs of stress and a higher welfare. The calves were not given the possibility to suckle, but were instead fed milk in a bucket. The mother and young were held together for the first four days of the calfs life before they were separated. The study was executed on a commercial organic dairy farm outside of Uppsala in the form of a pilotstudy with n = 8 cow/calf-pairs divided into two groups. Half of the animals were given the possibility to physical contact between cow and calf after separation, whereas the others could only hear each other. The behaviors of the animals such as vocalisation, walking, rumination and play behavior were observered and analysed according to welfare. The observation of the animals began half an hour after the separation and were done during six hours of the first day of separation and four hours during the following day. The distance between cow and calf were noted, as well as social contact between calf and dam, or calf and other cows. The results suggest that a possibility of psysical contact between calf and dam after separation contributes to a better welfare for both cow and calf. The cows that were given this possibility ruminated more, rested more and vocalised less, compared to cows that could merely hear their calf. They were also standing or lying tensed and attentive less than the cows that were only given hearingcontact with their calves. The calves that were given the possibility of physical contact with their dam showed more play behavior than the other group of calves and they also exhibited tensed and attentive postures more seldom. Conclusively, a method such as the one in this study could possibly be a way of increasing the welfare of dairy cows and calves. However, the results can not be calculated for statistical significance due to the size of the material and further studies on a greater amount of animals is desirable