Syrgasburars arbetsluckor

Patienter i behov av syrgas är frekvent förekommande på intensivvårdsavdelningar på svenska djursjukhus. Det finns flera metoder för administrering av syrgas till djur, varav en är syrgasburar. Metoderna för syrgasadministrering har olika för- och nackdelar. De kan bland annat medföra olika grader av stress hos patienten samt variera i uppnådd syrgaskoncentration. Böcker inom djursjukvård och syrgasterapi anger att en nackdel hos syrgasburar är att syrgaskoncentrationen sjunker avsevärt vid användandet av arbetsluckor, vilket försvårar vård av patienten. Effektiv syrgasadministrering beror till stor del på personalens kunskap om utrustningen och dess funktioner. Denna studie ämnar därför att i en praktisk studie undersöka påverkan på syrgaskoncentration vid användandet av arbetsluckor, samt genom en enkät undersöka personalens uppfattning kring användandet av arbetsluckor. Syrgaskoncentrationen mättes i fyra burar av två olika märken, där de två burarna av samma märke var placerade ovanpå varandra. Syrgaskoncentrationen mättes efter 0s, 30s, 45s, 60s, 1:45 min, 3:30 min, 5 min och 10 min användning av arbetsluckor. Resultatet jämfördes mellan höger och vänster burhalva, övre och nedre buren, och de två märkena av syrgasbur. Studien fann en statistisk signifikant skillnad mellan märke och därför utformning av de fyra syrgasburarna, där Syrgasbur 1 behöll minst 30% syrgas i strax under 10 min användning av arbetsluckor och Syrgasbur 2 mellan 1:45 min och 3:30 min. I Syrgasbur 1 fanns en statistisk signifikant skillnad mellan den övre och nedre buren vid alla tidpunkter. Enkätstudien tilldelades personal på den intensivvårdsavdelning där den praktiska studien utfördes. Genom enkätens frågor skattades användnadet av arbetsluckor utifrån påverkan på tidsåtgång, användarvänlighet, ergonomi och hur ofta de användes. Dessa skattningar samt fritextsvar, angav att personalen generellt anser att kliniska moment kompliceras vid utförande genom arbetsluckor på syrgasburar. Enkäten visade att vissa kliniska moment utfördes i lägre grad genom arbetsluckor i jämförelse med att öppna dörr till syrgasbur. Utformning och hur arbetsluckorna används påverkar förlusten av syrgas i syrgasburar.Patients in need of oxygen therapy are frequently seen in the intensive care unit at Swedish animal hospitals. There are several methods for administrating oxygen to animals, including oxygen cages. The methods of oxygen administration have different pros and cons, including variation in inducing stress and achieved oxygen concentration. Books about animal health care and oxygen therapy claims that a disadvantage of oxygen cages is the rapid loss of oxygen when using the portholes, which complicates the care of the patient. Effective oxygen administration depends on the knowledge of the personnel concerning the equipment and its functions. Therefore, this study aims to examine the effects of the use of portholes on the oxygen concentration. Additionally, a survey will examine the personnel’s view of the use of portholes. The oxygen concentration was measured in four cages of two different brands, where the two cages of the same brand was placed on top of each other. The oxygen concentration was measured after 0s, 30s, 45s, 60s, 1:45 min, 3:30 min, 5 min and 10 min usage of portholes. The result was compared between right and left cage half, upper and lower cage, and between the two brands of cages. The study found a statistical significance between brands and therefore cage design of the four oxygen cages, where Oxygen Cage 1 kept at least 30% oxygen for just below 10 min usage of port holes and Oxygen Cage 2 between 1:45 min and 3:30 min. In Oxygen Cage 1 there was a statistical significance between the upper and the lower cage at every time period. The survey was distributed to personnel at the intensive care unit where the practical study was performed. The portholes effect on time, user-friendliness, ergonomics, as well as frequency of use, was rated through the questions in the survey. Through these ratings, as well as open questions, the personnel answered that the portholes complicated performance of certain tasks in care of the patient. According to the survey, the portholes were used at a lower frequency compared to opening the door of the oxygen cage during these tasks. The design and how the portholes are used affects the loss of oxygen in oxygen cages

Design and performance of Small scale sensory consumer tests

Small scale internal consumer tests provide a company with a cheap way to get valuable information regarding their products advantages and flaws. Therefore the demand for possibilities to do this kind of test has increased. This report is part of a new sensory project at Unilever. It presents a method for sensory comparison of the company’s own products with the corresponding competitor products. The method allows the company to identify possibly poor performing products and also outstanding good performing products, why expensive big scale consumer tests can be limited into only including products that likely needs improvements or that in a larger scale test could be proven “best in test”. Out of many potential tests for affective evaluation of foods the 9-point hedonic scale test and the ranking test was chosen. Questionnaires and preparation procedures were constructed, where after 16 evaluations including 23 Unilever products, performed on different food categories, were conducted. The results showed that indications and also significant differences in liking and preference could be seen in test groups of only ten participants. Among the evaluations performed seven Unilever products showed potential of being best in test, and six Unilever products got results indicating they were less preferred/liked compared to the competitor, why further evaluations are needed. As an example of a possible way to proceed with the identified poor performing products, a second method, including the 9-point hedonic scale with added attributes and Just-About- Right scales, was presented and practiced on one product. The results showed that a product can be poor performing and graded as disliked among participants when compared to competitor products, but when tested on its own regarded as acceptable or even good performing. Further evaluations will have to be performed before determination if this is a successful method of identifying which attributes causes the product flaws.Utförande av småskaliga interna konsumenttest är ett billigt sätt för företag att erhålla värdefull information angående fördelar och brister hos sina produkter. Av den här anledningen har efterfrågan efter nya möjligheter att utföra den här typen av undersökningar ökat. Den här rapporten är en del av ett nytt sensoriskt projekt på företaget Unilever. Rapporten presenterar en metod för sensorisk jämförelse av företagets egna produkter med motsvarande konkurrenters produkter. Metoden gör det möjligt för företaget att identifiera de produkter som tenderar att prestera sämre än konkurrenternas, samt de produkter som presterar enastående bra. På detta sätt kan utförandet av dyra storskaliga konsumenttest begränsas till att endast inkludera de produkter vilka sannolikt är i behov av förbättringar eller vilka i ett större test skulle kunna påvisa ”bäst i test”. Av flera potentiella test för affektiv bedömning av livsmedel valdes den 9-gradiga hedoniska skalan samt ranknings test ut. Frågeformulär samt förberedelseförfaranden konstruerades, varefter 16st utvärderingar/tester, innefattande 23st Unileverprodukter, genomfördes på ett antal olika livsmedelskategorier. Resultatet visade att det är möjligt att se indikationer och även signifikanta skillnader i tycke och preferens i testgrupper innehållande endast tio stycken deltagare. Bland undersökningarna/testerna som utfördes visade sig sju Unileverprodukter ha potential att vara ”bäst i test”, medans resultaten för sex Unileverprodukter indikerade ett sämre resultat i jämförelse med konkurrenter varvid det behöver göras vidare utvärderingar och tester. Som ett exempel på hur man skulle kunna gå vidare med de produkter som identifierats som eventuellt sämre i jämförelse med konkurrenter konstruerades en andra metod, vilken genomfördes på en av produkterna. Metoden innefattade den 9-gradiga hedoniska skalan med specificerade attribut samt ”Just-About-Right”-skalor. Resultaten visade att en produkt kan vara sämre/mindre omtyckt i jämförelse med konkurrerade produkter, men då den testas separat anses acceptabel eller till och med bra. Vidare undersökningar måste genomföras för att avgöra om metoden är framgångsrik vid identifiering av vilka attribut som orsakar en produkts brister

Flygbildsbaserad förändringsstudie inom skyddszoner längs vattendrag

Det skånska landskapet har sedan 1800talet varit starkt påverkat av lantbruket. Åar har rätats ut, fördjupats och kulverterats, vilket i kombination med en ökad gödsling har lett till ökat näringsläckage som gett konsekvenser i form av minskad biologisk mångfald och övergödning. Ett sätt att minska övergödningen är att anlägga vallbesådda skyddszoner längs vattendrag. Lantbrukare kan få ersättning för dessa zoner om de uppfyller specifika krav på storlek och skötsel. Ett krav är att de ska anläggas på åkermark, vilket innebär att träd och buskar inte får växa på zonen. Flera studier visar dock att en flerskiktad kantzon ofta är till fördel både när det gäller näringsupptag och biologisk mångfald i kantzoner och vattendrag. Denna studie syftar till att undersöka om skyddszonsanläggningen har förändrat vegetationen i områden som fått miljöersättning för skyddszoner. Arbetet utgörs av en flygbildstolkning av kantzoner som haft åtaganden för skyddszoner år 2010 utmed Svartån och Höje å i södra respektive sydvästra Skåne. Ortofoton från 1998 och 2012 har jämförts för att undersöka om förändring har skett. Flygbildstolkningen resulterade i att fem klasser kunde observeras; gräs (1), fristående träd (2), trädridå (3), svämskog (4) och övrigt (5) som sedan digitaliserats in och jämförts mellan åren. Sammantaget visar resultatet att den totala arealen kantzoner, som inte utgörs av åker, i områden som haft åtagande för skyddszoner har ökat med 33 %. Fördelningsmässigt har klass 1 ökat med 11 procentenheter medan övriga klasser har minskat. Då skyddszoner utgörs av vall och inte får innehålla träd behöver den fördelningsmässiga förändringen inte vara negativ, då den totala kantzonsarealen ökat. Men även arealmässigt visar studien på en 7 % minskning av de klasser som inbegriper träd, klass 2, 3 och 4. Vid en jämförelse med ett mindre antal områden som inte haft skyddszonsersättning kunde en liknande förändring observeras även i dessa områden. Detta är intressant och kan ha olika grunder. Det talar för att skyddszonsstöden inte har gjort någon skillnad men kan också innebära att satsningen på skyddszoner har ökat kunskapen om deras fördelar och gjort att de anlagts utan att söka stöd. Det är svårt att se om förändringen av kantzonsvegetation har något tydligt samband med miljöersättningen för skyddszoner och det hade varit intressant med ytterligare studier inom området. Då resultatet i nästan alla områden visar på en minskning av träd i kantzoner borde man i framtiden sträva efter att ha en bättre fördelning av vegetation som är till nytta för både näringsupptag och biologisk mångfald och se över kriterierna gällande skyddszoner.The landscape of Scania in southern Sweden has been heavily influenced by agriculture since the 1800s. Rivers have been straightened, deepened and culverted which in combination with increased fertilization has had consequences such as loss of biodiversity and eutrophication. One way to reduce eutrophication is to construct grass seeded buffer zones along watercourses. Farmers can receive compensation for these protected zones if they meet specific requirements for size and maintenance. One requirement is that they are located on agricultural land, which means that trees and shrubs cannot grow in the zone. Several studies show that a multilayered zone is often beneficial both in terms of nutrient uptake and biodiversity in the buffer zone and waterways. This study aims to investigate if the construction of protected buffer zones has affected the vegetation in the areas which have received compensation. The work consists of an aerial photo interpretation of buffer zones along watercourses that had commitments for protected buffer zones in 2010 along Svartån and Höje å in Scania. Orthophotos from 1998 and 2012 were compared to assess the change. By interpreting the aerial photographs five classes were observed; grass (1), free-standing trees (2) curtain of trees (3), flooded forest (4) and other (5) which were digitized and compared. Overall, the results show that the total area of buffer zones that do not consist of fields, in areas that had a commitment for buffer zones have increased by 33 %. Distribution-wise, class 1, increased by 11 percentage points, while other classes have decreased, but this distributional change does not have to be negative, due to the fact that the total area of buffer zones increased. But even in terms of area, the study shows a 7 % decrease in the classes that includes trees, class 2, 3 and 4. When compared to a smaller number of areas that did not have protected buffer zones a similar change was observed. This is interesting and may have different reasons. It suggests that the buffer zone compensation did not make a difference but can also mean that the investment in buffer zones has increased the knowledge about their benefits and that they have been constructed without seeking compensation. It is difficult to see if the changes to edge zones around watercourses have an obvious connection with the compensations for buffer zones and it would have been interesting with further studies in the field. In almost all areas there has been a decrease in amount of trees in buffer zones. In the future it is suggested to even out the distribution of vegetation to benefit both nutrient uptake and biodiversity, and review the requirements for buffer zones

Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen fram till 2019

Under inventeringsperioden 2019/2020 påvisades 45 familjegrupper av varg i Skandinavien. Inför parningssäsongen 2019 fanns i en av dessa familjegrupper en revirmarkerande immigrant och i fem av fallen revirmarkerande F1:or, d.v.s. avkommor till immigranterna i Galven/Prästskogen eller Kynna 2. Den genomsnittliga inavelskoefficienten bland avkommorna i familjegrupperna under vintern 2019/2020 (F= 0,24) visade en minskning med 0,01 i förhållande till vintern innan

Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargpopulationen fram till 2020

Under inventeringsperioden 2020/2021 påvisades 48 familjegrupper av varg i Skandinavien. Inför parningssäsongen 2020 fanns i en av dessa familjegrupper en revirmarkerande immigrant och i sju av fallen fanns en eller två revirmarkerande F1:or, d.v.s. avkommor till immigranterna i Galven/Prästskogen, Kynna 2 eller Tiveden 2. Den genomsnittliga inavelskoefficienten bland avkommorna i familjegrupperna under vintern 2020/2021 (F = 0,23) var 0,01 lägre än vintern innan. Minskande F under de senaste två säsongerna förklaras främst av en minskande andel familjegrupper med inavelskoefficient över 0,4, samt att fyra F1: or (samtliga avkommor från Tiveden-tiken) reproducerade sig för första gången under 2020