38 research outputs found

    Food contact materials: an effect-based evaluation of the presence of hazardous chemicals in paper and cardboard packaging

    Get PDF
    Food contact materials (FCMs) can contain hazardous chemicals that may have the potential to migrate into food and pose a health hazard for humans. Previous studies have mainly focused on plastic materials, while data on packaging materials made from paper and cardboard are limited. We used a panel of cell-based bioassays to investigate the presence and impact of bioactive chemicals on human relevant endpoints like oxidative stress, genotoxicity, inflammation, xenobiotic metabolism and endocrine system effects in extracts made from paper and cardboard. In total, 23 methanol extracts of commonly used paper and cardboard available on the Swedish market were extracted as a whole product using methanol to retrieve polar substances, and tested at concentrations 0.3-10 mg/mL and 0.2-6 mg/mL. At the highest concentration bioactivities were observed in a high proportion of the samples: oxidative stress (52%), genotoxicity (100%), xenobiotic metabolism (74%), antiandrogenic- (52%) and antioestrogenic receptor (39%). Packages of potential concern included cake/pastry boxes/mats, boxes for infant formula/skimmed milk, pizza boxes, pizza slice trays and bag of cookies. It should be noted that the extraction for packages like cake/pastry boxes can be considered exaggerated, as the exposure usually is shorter. It can be hypothesised that the observed responses may be explained by inks, coatings, contaminants and/or naturally occurring compounds within the material. To summarise, an effect-based approach enables hazard identification of chemicals within FCMs, which is a valuable tool for ensuring safe use of FCMs

    Hazardous chemicals in non-polar extracts from paper and cardboard food packaging: an effect-based evaluation

    Get PDF
    BackgroundFood contact articles are used in our everyday life and information regarding the potential health hazards of migrating chemicals for humans is scarce. In this study, an effect-based evaluation of non-polar extracts of food contact articles made of paper and board was conducted with a panel of eight bioassay endpoints. These, health-relevant endpoints, included oxidative stress, inflammation, genotoxicity, xenobiotic metabolism and hormone receptor effects.ResultsIn total, 62 food contact articles were pooled into 19 groups, in which articles intended to be used for similar types of food item(s) were pooled, and extracted with acetone:n-hexane (1:4). These were then tested in the effect-based bioassays. Bioactivities were detected for multiple materials in six out of eight assays, the two assays showing no effects were NFÎșB and androgen receptor agonistic response. In essence, the detection rates of the tested non-polar extracts were 72% for antagonistic effects on the estrogen receptor, 72% for antagonistic effects on the androgen receptor, 47% for oxidative stress, 28% for agonistic effects on the estrogen receptor and 33% for genotoxicity. The bioequivalent concentrations ranges in extracts of 10 mg food contact article/mL cell culture media were: for oxidative stress from 2.45 to 5.64 ”M tBHQ equivalents, estrogen receptor agonistic activity from 1.66 to 6.33 ρM estradiol equivalents, estrogen receptor antagonistic activity from 1.21 × 10–3 to 4.20 × 10–3 ÎŒM raloxifene equivalents and androgen antagonistic activity 0.08–0.46 ÎŒM hydroxyflutamide equivalents. The extracts that were bioactive in multiple assays were: baking moulds, boxes for popcorn, infant formula/skimmed milk, porridge/flour mixes, pizza, fries’ and hamburgers as well as packages for frozen food.ConclusionNon-polar extracts of food contact articles contain compounds that can activate molecular initiating events in toxicity pathways of high relevance to human health. These events included endocrine-disruptive activities, oxidative stress and genotoxicity. Effect-based methods proved to be a valuable tool for evaluating food package articles, as they can detect potentially hazardous effects of both known and unknown chemicals as well as potential cocktail effects

    Safety and efficacy of a feed additive consisting of endo‐1,4‐beta‐xylanase (produced by Aspergillus oryzae DSM 33700) (RONOZYME¼ WX (CT/L)) for all poultry species and all Suidae (DSM nutritional products ltd)

    Get PDF
    Free PMC article: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10585426/The additive RONOZYMEÂź WX (CT/L) contains endo-1,4-beta-xylanase produced with a genetically modified strain of the filamentous fungus Aspergillus oryzae; the additive is currently authorised for poultry for fattening, weaned piglets, pigs for fattening, lactating sows and laying hens. The applicant has requested to change the production strain, substituting strain A. oryzae DSM 26372 with A. oryzae DSM 33700, and to extend the use of the additive to all poultry species and all Suidae. RONOZYMEÂź WX (CT/L), manufactured with the production strain A. oryzae DSM 33700, did not give rise to safety concerns with regard to the genetic modification of the production strain. No viable cells of the production strain nor its DNA were detected in an intermediate product representative of both final formulations of the additive. RONOZYMEÂź WX (CT/L) was considered safe for all poultry species and all Suidae at the recommended inclusion levels. The use of RONOZYMEÂź WX CT and L manufactured with the production strain A. oryzae DSM 33700 raised no concerns for consumers. RONOZYMEÂź WX L is not an eye irritant; however, no conclusions could be drawn on the potential of RONOZYMEÂź WX CT to be an eye irritant. Both formulations are not irritant to the skin, but due to the lack of data, the FEEDAP Panel was not able to conclude on the potential of both formulations of the additive to be skin sensitisers. Due to the proteinaceous nature of the active substance, the additive is considered a respiratory sensitiser. The additive manufactured by A. oryzae DSM 33700 raises no safety concerns for the environment. The additive has the potential to be efficacious in all poultry species and all Suidae at 100 and 200 FXU/kg complete feed, respectively.info:eu-repo/semantics/publishedVersio

    Tryggt eller otryggt? En undersökning av en offentlig plats i Karlshamn.

    No full text
    Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla Ă€mnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet pĂ„ en offentlig plats i Karlshamn. En allmĂ€n plats kan definieras som ett omrĂ„de med fritt tilltrĂ€de för allmĂ€n anvĂ€ndning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383–2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning – Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebĂ€r gata, vĂ€g, park, torg eller ett annat omrĂ„de som enligt en detaljplan Ă€r Ă€mnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten Ă€r nĂ„got som idag börjat vĂ€xa fram och uppmĂ€rksammats frĂ„n olika hĂ„ll, samhĂ€llet har intresserat sig för detta utifrĂ„n ett bebyggelseperspektiv. Även media har spelat roll dĂ„ mĂ€nniskors otrygghet reflekteras i artiklar (Listerborn, Carina, 2000, s 7). Att Tryggheten Ă€r ett Ă€mne som Ă€r aktuellt bekrĂ€ftar Emina Kovacic, stadsarkitekt Karlshamns Kommun, (mail 2012-03-08). Ämnet kan ocksĂ„ lyftas till en högre nivĂ„, dĂ„ grundlĂ€ggande rĂ€ttigheter för europeiska medborgare i form av ett sĂ€kert och tryggt samhĂ€lle fritt frĂ„n brott krĂ€vs och Ă€ven har införts i flera nationella och lokala program över Europa. EuroparĂ„dets kongress för lokala samt regionala verktyg (CLRAE; Erfurt 26-28 februari 1997) har slagit fast att brott och rĂ€dslan för brott samt otrygghet i stĂ€der i Europa Ă€r stora problem som pĂ„verkar allmĂ€nheten. Att hitta tillfredstĂ€llande lösningar pĂ„ sĂ„dana problem Ă€r en vĂ€ldigt viktig faktor för att skapa medborgerlig fred samt stabilitet (Teknisk rapport SIS-CEN/TR, 2007, s 5). Trygghet kan framstĂ€llas som nĂ„got som upplevs av mĂ€nniskor, det Ă€r en kĂ€nsla av förvĂ€ntad sĂ€kerhet. För att en trygghetskĂ€nsla ska kunna infinna sig behövs en förmodan om att vara sĂ€ker. Detta kan innebĂ€ra att mĂ€nniskor hittar hem, att inte halka och ramla samt att Ă€ven kunna bli sedd av andra trafikanter (Nattens ljus, belysningsstrategier i tĂ€tort – frĂ„n vision till verklighet, 2005, s 4). Trygghet och sĂ€kerhet Ă€r dĂ€rmed tĂ€tt sammanlĂ€nkade. För att pĂ„ ett enklare sĂ€tt förstĂ„ vad som skapar otrygghet i staden kan en uppdelning göras dĂ„ kĂ€nsla av rĂ€dsla berör det fysiska rummet, som innefattar staden och bebyggelsens sammansĂ€ttning och utformning. Det berör det mentala rummet, vilket Ă€r den erfarenhet och uppfattning mĂ€nniskor har som individer och det berör Ă€ven det sociala rummet som Ă€r mĂ€nniskor och gruppers samspel och relationer (Listerborn, 2000, s 8). För att Ă„stadkomma trygghet finns olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, som genom att öka antalet poliser, vakter och anvĂ€nda portlĂ„s. Detta Ă€r dock ett sĂ€tt som inte skapar nĂ„gon förbĂ€ttring utan snarare motsĂ€ttningar mellan grupper och ökar rĂ€dslan hos mĂ€nniskor. IstĂ€llet ska staden vara tillgĂ€nglig med cykel och gĂ„ngvĂ€gar som Ă€r bra samt fungerande platser för möten mellan olika samhĂ€llsgrupper. Andra sĂ€tt att utforma platser Ă€r genom att motverka dĂ„liga siktlinjer, trĂ„nga utrymmen och blinda vinklar. Det gĂ„r dock aldrig att helt och hĂ„llet Ă„stadkomma en helt trygg stad (Listerborn, 2000, s 13,18, 52). Enligt WirĂ©n (WirĂ©n, Erik, 1998, s 17) Ă€r risk ett sĂ€tt att formulera mĂ€nsklig osĂ€kerhet, vilket Ă€r ett oönskat mentalt tillstĂ„nd. En total sĂ€kerhet utan nĂ„gon form av risk Ă€r ouppnĂ„eligt. Slutsatsen av detta Ă€r, Ă€ven enligt WirĂ©n, att en absolut sĂ€kerhet inte kan uppnĂ„s. Eftersom trygghet Ă€r starkt kopplad till kĂ€nslan av förvĂ€ntad sĂ€kerhet gĂ„r det inte heller att uppnĂ„ en total trygghet för mĂ€nniskor. Det hĂ€r examensarbetet har som mĂ„l att beakta Listerborns fysiska, mentala samt sociala rum dĂ„ samtliga berör vĂ„r upplevelse av rĂ€dsla (Listerborn, 2000, s 8). Det fysiska rummet kommer att beaktas genom det förbĂ€ttringsförslag som skall göras pĂ„ den offentliga platsen i Karshamn. Intervjuer skall genomföras med nyckelpersoner sĂ„som nĂ€rpolischefen för vĂ€stra Blekinge, stadsarkitekt och planarkitekt i Karlshamns kommun, arkitekt pĂ„ Ljusarkitektur AB samt bohandlĂ€ggare pĂ„ KarshamnsbostĂ€der för att höra vad nyckelpersoner har att sĂ€ga. Även mĂ€nniskor med olika kön och Ă„lder intervjuas ute pĂ„ arbetsomrĂ„det under varierande tider pĂ„ dygnet för att tillgodose det mentala rummet, med den förstĂ„else och erfarenhet mĂ€nniskor bĂ€r med sig. Det sociala rummet ska beaktas med hjĂ€lp av Jan Gehl som delar upp den offentliga platsen i aktiviteter i form av valbara, nödvĂ€ndiga samt sociala aktiviteter (Gehl, Jan, 2006 s 9-14). HĂ€r kommer intervjuer att anvĂ€ndas för att fĂ„ reda pĂ„ vilken aktivitet mĂ€nniskor Ă€gnar sig Ă„t i omrĂ„det. Detta för att kunna fĂ„ insikt i hur mĂ€nniskor och gruppers samspel och relation ser ut och om det kan finnas nĂ„gon konflikt mellan dessa i arbetsomrĂ„det. Intervjuerna ligger dĂ€rmed till grund för att ta reda pĂ„ hur det mentala och sociala rummet Ă€r uppbyggt i arbetsomrĂ„det. För arkitekter, trafikplanerare och fysiska planerare kan det vara svĂ„rt att förstĂ„ och fĂ„ en uppfattning om hur ett omrĂ„de upplevs genom att endast anvĂ€nda sig av kartor och modeller (Listerborn, 2000, s 8). DĂ€rför ska platsinventering och platsanalys tillĂ€mpas i arbetet under olika tider pĂ„ dygnet. OmrĂ„det Ă€r stort till sin geografiska yta och visar dĂ€rför upp en karaktĂ€rsvariation och en stor komplexitet. I slutet av arbetet ska en sammanfattning och diskussion hĂ„llas för att tydliggöra vad som har Ă„stadkommits och presterats i arbetet. Vad jag sjĂ€lv har lĂ€rt mig gĂ€llande Ă€mnet i jĂ€mförelse med den tidigare kunskapen kommer ocksĂ„ att framhĂ„llas
    corecore