Lantbrukarperspektiv på "Säkert Bondförnuft"

Arbetsolycksfall är en stor kostnad och medför stora problem för såväl samhälle, företag som individer. En av de mest utsatta branscherna är lantbruket i Sverige, men också i många andra delar av världen där sektorn har likartade problem. Finansiering via EU:s landsbygdsprogram gav möjligheter att jobba förebyggande i en stor landsomfattande satsning "Säkert Bondförnuft" som administrerades av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och som genomförts i samarbete med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) samt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) . I studien ingick att särskilt belysa lantbrukarnas perspektiv på inställningen till arbetsmiljöfrågor och om de vidtagit arbetsmiljöförbättringar inom sitt företag efter att ha deltagit i någon av de två huvudaktiviteterna 2012: a) Kursen "Tre träffar till Säkert Bondförnuft" eller b) Individuellt gårdsbesök, samt en kontrollgrupp som inte deltagit i någon av dessa aktiviteter. En särskild uppföljning gjordes också av en grupp lantbrukare som deltog i aktiviteter 2010 avseende deras arbetsmiljöarbete 2012. Projektet genomfördes i form av strukturerade frågor via telefonintervjuer med lantbrukare som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. Resultaten från 2012 aktiviteter visade bl. a. att de tillfrågade lantbrukarna i hög grad vidtagit åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på sin gård. Det framgick också av intervjusvaren att sex-sju av tio lantbrukare upplevde att arbetsmiljö och säkerhet blev viktigare efter att man deltagit i Säkert Bondförnufts olika aktiviteter. En stor andel av lantbrukarna upplevde att man efter deltagandet i Säkert Bondförnufts aktiviteter fått tillräckliga kunskaper för att de själva eller tillsammans med andra på gården skulle kunna fortsätta bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och/eller andra arbetsmiljöförbättrande åtgärder. I de fall då man inte upplevde att man hade tillräckliga kunskaper efterlyste man mer rådgivning på gårdsnivå, ytterligare arbetsmiljöutbildning och bättre rådgivningsmaterial. Lantbrukarna som intervjuades fick även svara på korta frågor kring deras attityder till risker och säkerhetsfrågor i lantbruket. Kontrollgruppen fick samma frågor som de som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. De allra flesta är överens om att investeringar i säkerhet lönar sig – något mer övertygade var de som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. En betydande andel av de medverkande lantbrukarna i uppföljningen från 2010, visade att många av dem fortsatte med arbetsmiljöinsatser även två år efter att ha deltagit i Säkert Bondförnuft aktiviteter, vilket indikerar att det kan finnas en långvarig effekt av en rådgivningsinsats av detta slag

Occupational injuries and communications in Swedish agriculture safety interventions

Systemic changes in Swedish agriculture have seen the average farm size increase, employees become more common, adoption of new technologies and an ageing farm population. This has led to many new physical and psychological health risks and the need for continued work in preventing occupational injuries. To date, education has been the main tool (in terms of total spending) used by stakeholders to influence work safety behaviour. However, this approach has been criticised by occupational safety experts for being inefficient, if not largely ineffective. It is often unclear whether the education tool itself or its implementation is the problem. Given the need to improve safety at work within agriculture and identify the mechanisms underlying intervention outcomes, this thesis explored work safety interventions in Sweden and sought to develop a deeper understanding of how motivation can be used to effect behavioural change and the underlying cognitive factors promoting or hindering these changes. Over a six-year period, four studies were carried out using mixed methods and covering topics such as occupational safety intervention implementation, outcomes, fear appeals and cognitive mediation processes. The results confirmed that there is marked under-reporting of occupational injuries in Sweden. More importantly, they showed that, despite substantial efforts to reduce occupational injuries, on taking into account the reduced labour demand in agriculture and the decline in the number of farms since 2004, the rate of occupational injuries has not significantly decreased. Fear appeals were found to be the most common motivational tool used by the largest organisations in Sweden to influence work safety behaviours. Use of an extended parallel processing model (EPPM) to describe and evaluate marketing communications revealed a mismatch between the types of threats used in communications and the behaviours promoted. Contradictory evidence was also found. On the one hand, some farmers interviewed seemed to be aware of the most common threats in their environment and nearly all had made at least some changes to their work safety environment (crediting an intervention that took place one year earlier), indicating that the intervention had worked in terms of generating awareness and stimulating adaptive behaviours. On the other hand, many of the same farmers who had made adaptive changes also showed clear signs of maladaptation. These insights can be applied to address the communication motivation and cognitive challenges in safety interventions in Swedish agriculture

Ledarskap och lärande

Trots den ökade betydelsen av kompetensutveckling i arbetslivet saknas i stor utsträckning forskning om utbildning och lärande, dess förutsättning, processer och effekter i små företag med livsmedelsförädling. Mot denna bakgrund och i fokus för denna studie står frågor som kompetens, kompetensutveckling och lärande inom företag med småskalig livsmedelsförädling. Syftet har varit att skapa en kunskapsbas kring chefens erfarenheter kring lärandet. Framställningen baseras sig på en enkätstudie som utgått från chefens erfarenheter rörande kompetens, kompetensutveckling och lärande knutet till sitt arbete. Studien gör således ett försök att med utgångspunkt dels i teorier och dels i forskning om lärande försöka belysa frågor kring; • Lärandets innehåll – vad som lärs • Lärandeprocessen – hur lärande i arbetet går till • Faktorer som underlättar och försvårar lärande på individnivå För de chefer som ingår i studien sker lärandet i huvudsak i den praktiska miljön. Det finns en stor tillit till lärande och kunskapsinhämtning via samtal och interaktion med omgivande nätverk som leverantörer och kunder. Cheferna lär sig i hög grad när det uppstår problem. Lärandet handlar till stor del om att behärska situationer i arbetsutförandet, i rollen som chef, med sina anställda och företaget i stort. Cheferna beskriver att de i första hand lär sig när lärandet är planerat och målinriktat, men även när det uppstår störningar och problem i produktionen. Att ensam tvingas lösa problem är ytterligare en faktor för lärandet. Besök på mässor och konferenser, men även vid samtal med leverantörer, kunder, externa personer i sitt nätverk såväl som med företagets medarbetare är sammanhang man tar in kunskaper på. Inte sällan uppstår konflikter mellan behov krav från produktion och andra sidan. Detsamma gäller för konflikter mellan behovet och krav på lärande och kostnadsbesparingar. För att fylla glappet som uppstår mellan det formella lärandet dvs. planerade utbildningar och det informella lärandet för cheferna som ingår i studien, kan det vara nödvändigt att utveckla utbildningsformer som bygger på en integration mellan dessa två. När småföretagare samlas i formella lärandenätverk är det inte bara kunskaperna som förbättras, deltagandet kan bidra till att cheferna känner en ökad trygghet i sitt chefskap och därmed vågar utmana och förändra rådande rutiner

Farmers, Victimization, and Animal Rights Activism in Sweden

Conflicts between animal production and animal rights activism are becoming more common in a number of countries, including Sweden. Although most animal rights advocates would not consider committing a crime, there have been numerous accounts in which farmers have been victimized because they are animal producers. This study investigates the extent and characteristics of crimes committed against animal farmers and their families. The analysis is based on answers from a survey of 3,815 animal farmers in Sweden in 2020. Cross-table analysis, logistic regression models, and geographical information systems (GIS) underlie the methodology of the study. One in eight respondents declared being exposed to crimes because they are animal producers (from thefts, trespassing, sabotage, and threats to physical violence, most face-to-face but also online), but 60 percent of the victims never report to the police. Among nonvictims, half of the respondents knew someone who had been a victim of crime. Findings indicate that farmers' victimization for theft or robbery show different motivations than those that are directed at them because they work with animal production. These findings highlight the importance of incorporating farmers' safety needs into sustainable rural development policies

Impacts and coping mechanisms of farmers as victims by animal rights activism in Sweden

In this study, we investigate whether fear of animal rights activism has an impact on farmers and, more specifically, critically assess farmers' agency by showing ways they cope with this fear. The analysis is based on answers from a survey of 3,815 animal farmers in Sweden in 2020. Chi-square analyses, logistic regression models, and Geographical Information Systems (GIS) underlie the methodology of the study. Fear of animal rights activism is perceived by farmers as having a negative impact on their children's wellbeing, their economic situation, and their quality of life and having led to reduced trust in strangers. While a fifth of respondents declare they protect themselves against criminal acts, we discuss possible reasons farmers prefer not to take action against potential threats

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – Lantbruksföretagarnas perspektiv

Bakgrund: Företag med djurproduktion är en viktig del av svenskt lantbruk och svensk livsmedelsproduktion med en nyckelroll för en levande landsbygdsekonomi och biologisk mångfald. Dessa företagare kan dock utsättas för olika former av kritik, hot och brottslighet på grund av sin verksamhet. Syftet med denna studie var att studera djurproducenternas erfarenheter och upplevelser av dessa problem och dess konsekvenser för dem och deras familjer. Metod: En enkät distribuerades till cirka 9800 svenska lantbrukare via e-post, hämtade från Statistiska Centralbyråns Lantbruksregister. Enkäten var också tillgänglig via länk, med hjälp av LRF och de olika producentorganisationerna och omfattade även fiskodling, mink- och kaninproduktion. Datainsamling skedde mellan juni och september 2020. Den initiala svarsfrekvensen uppskattades till 56 %, men resultatet baseras på 3 815 svar (39 %) där man fullföljt hela frågeformuläret. Fördelningen av medverkande företag bedömdes relativt väl ge en representativ bild av svensk djurproduktion. Resultat: 17 %, dvs. 611 företagare hade blivit utsatta för protester, trakasserier, intrång, skadegörelse, frisläppande av djur, personangrepp i media eller liknande på grund av sin djurproduktion. Även om man inte själv hade drabbats så uppgav 42 % att de kände någon annan som blivit trakasserad på något sätt. Mink-, fisk-, gris- och fjäderfäproducenter var de produktionsgrenar som var mest drabbade. Utmärkande faktorer för att bli utsatt var: aktiv på sociala medier, produktion i större skala och anställd personal. Hela familjen drabbades ofta indirekt av dessa händelser och 9 % uppgav att deras barn påverkades negativt. Stöld av djur och fynd av slaktade djur hade drabbat cirka 12 % av djurproducenterna. Stölder av djur skedde främst under betesperioden och var i huvudsak relaterat till får- och i viss mån nötköttsproduktion. Det förekom en underrapportering av brotten till polisen. 65 % av djurproducenterna hade inte polisanmält olika incidenter som inträffat under åren 2017 – 2020 (intrång, stöld, sabotage, våld, trakasserier etc.). Av de anmälda ärendena lades 80 % ned av polisen. Förtroendet för polisen var lågt och 74 % av de som tidigare drabbats på något sätt p.g.a. att de var djurproducenter, litade inte på att polisen skulle komma om de behövde dem. Utsatthet för olika former av trakasserier och brottslighet gav negativa konsekvenser för djurproducenternas livskvalitet och företagande. Tilliten till andra människor minskade och man blev mindre öppen med sin verksamhet. Särskilt yngre bönder (30-49 år) var i högre grad påverkade av djurrättsaktivism som fenomen när det gällde graden av rädsla för aktivism, negativ påverkan på ekonomin som följd (40 %) och ett minskat förtroende för främlingar. Djurskyddsinspektioner upplevdes som positivt för verksamheten enligt hälften av de som svarat, men var femte djurproducent kände sig orolig inför inspektioner. Många (40 %) ifrågasatte också inspektörernas kunskap och kompetens. Närmare en femtedel upplevde olika former av störningar från allmänheten, exempelvis lösspringande hundar, öppnade grindar, nedskräpning och en generell brist på respekt. Slutsatser: Djurproducenter i Sverige drabbas både personligt och som företagare av djurrättsaktivister och annan brottslighet. Kriminaliteten och den negativa samhällsdebatten om djur- och köttproduktion bidrar till bristande framtidstro. Dessa former av kriminalitet rapporteras i låg utsträckning och relevanta brottskoder saknas vilket leder till bristande kunskaper i form av tillförlitlig statistik. Polisen bör prioritera dessa brott i större utsträckning och lagstiftningen behöver skärpas för att öka tryggheten hos landets djurproducenter

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - lantbruksföretagarnas perspektiv : Kort sammanfattning och förslag till åtgärder

Företag med djurproduktion är en viktig del av svenskt lantbruk och svensk livsmedelsproduktion med en nyckelroll för en levande landsbygdsekonomi och biologisk mångfald. Dessa företagare kan dock utsättas för olika former av kritik, hot och brottslighet på grund av sin verksamhet. Syftet med denna studie var att studera djurproducenternas erfarenheter och upplevelser av dessa problem och dess konsekvenser för dem och deras familjer

Förebyggande av arbetsskador inom lantbruket

De många arbetsolycksfallen inom lantbruket är ett stort problem för sektorn, med svåra konsekvenser för drabbade individer och företag, men medför också stora kostnader för samhället. Regeringens satsning på att förebygga olycksfall inom lantbruket genom medel från EU:s landsbygdsprogram under en 5-årsperiod var en unik företeelse – aldrig förr har det funnits möjlighet att göra en så stor och samlad insats mot lantbrukets olycksfall. Uppdraget från Regeringen innebar att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fick huvudansvaret för utbildningen av handledare och att Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) fick i uppdrag att stödja utbildningen. Utbildningen skulle planeras och genomföras i samråd med Lantbrukarnas riksförbund (LRF). En projektgrupp för satsningen tillsattes med representanter från LRF, JTI och SLU för att planera och genomföra satsningen som fick namnet ”Säkert Bondförnuft” – för att betona att stor del av lösningen ligger i lantbrukarens eget huvud gällande attityder och kunskaper. En omfattande process genomfördes för att utveckla såväl konceptet för utbildningen av handledare och för att finna rätt upplägg av hur handledningen skulle genomföras i mötet med lantbrukarna, deras familjer och anställda. Det koncept som utarbetades för arbetsmiljöhandledning resulterade i tre former av aktiviteter: a) kursen ”Tre Träffar till Säkert Bondförnuft”, b) Individuellt gårdsbesök av handledare samt c) Gårdsvandringar (större allmän informationsaktivitet). Utbildningen av handledarna baserades på metoden och pedagogiken Framtidsverkstad, vilken identifierades som ett lämpligt sätt att utveckla deltagarens egna förmågor och kreativitet för att vidare skapa former för att förmedla kunskaper till lantbrukare. Närmare 150 handelare utbildades i den första fasen under fem kursomgångar som vardera bestod av tre kurstillfällen. Vid varje kurstillfälle fick deltagarna besvara enkla kursvärderingar, vars resultat användes för fortsatt kursutveckling. Deltagare med grundläggande behörighet för högskolestudier hade också möjlighet att med vissa kompletteringar bli godkända på en poänggivande SLU-kurs i arbetsmiljöhandledning inom jordbruket

Säker barnmiljö i lantbruket - utmaningar och åtgärdsstrategier

Lantbrukare har en arbetsmiljö som förknippas med många skade- och hälsorisker. Gården är inte bara en arbetsplats, det är också en hemmiljö för hela lantbrukarfamiljen, inte minst barnen. Livet på landet innehåller många spännande möjligheter för barn och ungdomar, men det finns också många farliga platser och situationer då de kan skadas. Varje år skadas barn i lantbruksmiljön, ibland med dödlig utgång – detta ska inte behöva ske om det finns fungerande barntillsyn för de mindre barnen och säkra miljöer att vistas i. Denna skrift har sitt fokus på erfarenheter, idéer och möjligheter att skapa en trygg utemiljö för barn i en gårdsmiljö. Framställningen är medvetet något ”provocerande” – för att väcka tankar och diskussioner kring hur vi ska agera för att skapa en säker uppväxtmiljö för barn och ungdomar som bor på ett lantbruk

Utvärdering av projektet "Regionala arbetsmiljöutvecklare 2007-09"

Syftet med studien har varit att göra en oberoende utvärdering av projektet ”Regionala arbetsmiljöutvecklare” som bedrivits under perioden 2007 – 2009. Målet med projektet har varit att ge lantbruksföretag en kvalificerad rådgivning inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Uppdragsgivare och finansiärer av studien har varit Lantbrukarnas riksförbund (LRF) samt Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA). Studien inleddes med en intervju av projektledarna från LRF och SLA. Detta följdes av en intervju med en av de rådgivare som arbetat i projektet. Baserat på dessa intervjuer utarbetades och testades två frågeformulär som dels sändes med post till samtliga arbetsmiljörådgivare och dels till ett urval av 111 lantbrukare som haft besök av rådgivarna. Lantbrukarna erhöll och besvarade ett webb-baserat frågeformulär. Resultaten baserades på svar från samtliga 7 rådgivare och 70 (63%) av de tillfrågade lantbrukarna. Undersökningen bland rådgivarna visade att de upplevde att det var svårt att motivera lantbrukarna; att boka upp rådgivningsbesök, såväl som att köpa extra tjänster utöver den 2-timmars gratis rådgivning som erbjöds. Lantbrukarna som haft besök av rådgivarna var överlag nöjda med besöket och den gratis två-timmars rådgivningen. Den viktigaste orsaken till att man bokat rådgivning var att man upplevt en arbetsskada på sin gård eller att man ville ha råd om barnsäkerhet. Nio av tio lantbrukare uppgav att man vidtagit olycksfallsförebyggande åtgärder efter besöket av rådgivaren. Endast 20% hade köpt några tilläggstjänster av rådgivaren, då man upplevde gratisrådgivningen som tillräcklig för att driva säkerhetsarbetet vidare på egen hand. Resultaten visar att gratis arbetsmiljörådgivning kan vara en effektiv metod för att aktivera säkerhetsarbetet inom lantbruket. Motivationsaspekten är fortfarande ett problem, men erfarenheten av olycksfall eller egna barn på gården tyder på större förståelse och motivation för att intressera sig för arbetsmiljörådgivning och förebyggande säkerhetsarbete