Begränsat tillträde : Unga invandrares känsla av tillhörighet i en finlandssvensk kontext

Att ha tillträde till olika arenor i samhället är viktigt, speciellt för unga är känslan av tillhörighet väsentligt för välbefinnandet. I min pro gradu-avhandling synliggör jag de ungas beskrivningar av sina liv och sina erfarenheter av vad det innebär att vara 'invandrare' i Helsingforsregionen med svenska som första främmande språk. Språkkunskaper och förmåga att uttrycka sig samt att använda språket väl blir allt mer relevant i det mångkulturella samhället där människor med olika kulturella bakgrunder möts. Med hjälp av språkkunskaper ges tillträde till den värld som uttrycks och förutsätts via språket. Min teoretiska referensram är förankrad i finländsk och svensk forskning om invandring, tillhörighet, etnicitet och identitetsom tar fasta på ungdomar. Viktiga källor är bland andra Tuomas Martikainen & Lotta Haikkola (2010) och Karmela Liebkind (2000, 2007 m.fl.) Tore Otterups (2005) avhandling om ungdomars flerspråkighet och identitetskonstruktion ger bakgrundskunskap till min studie. Med hjälp av kvalitativa temaintervjuer som undersökningsmetod ger min studie en bild av invandrarungdomarnas uppfattningar, erfarenheter och känslor. De unga som är intervjuade i min pro gradu-avhandling studerar alla vid en svenskspråkig skolinstans i södra Finland. Mina informater är alla födda utanför Finlands gränser och ingendera föräldern är född finländsk, de har alla lärt sig svenska som första främmande språk i Finland. Mitt material består av elva temaintervjuer. De unga i min pro gradu-avhandling poängterar att deras känsla av tillhörighet och tillträde till olika kulturella kontexter är sammankopplat med språkkunskaper. Forskningsresultaten visar att språkkunskaper ger tillträde och ökade möjligheter i det mångkulturella samhället som vi lever i

Cruise ship generated waste in the Baltic Sea : A study from the port's point of view on a possible updated waste management system

The Baltic Sea is a popular cruising area during the summer months (April till September) with international cruise lines. During these months cruising ports of the Baltic Sea handle the cruise ship generated waste. As the cruising business has been rapidly growing the waste streams has become larger. Present laws and regulations prevent most discharges into the Baltic sea. According to these regulations a ship has to discharge all waste at the port of call produced on board since last port of call. Thus, ports have different waste management strengths and weaknesses. Therefore, it is here argued that an updated collaboration among the ports where individual ports would be specialized in specific types of waste handlings ought to benefit the environmental work of the port and the cruise lines and thus also the environment. The thesis will through experts' ideas and opinions from each port study whether an updated waste management can be introduced in the ports of the study. The individual ports are Port of Helsinki, Port of Tallinn, Ports of Stockholm and Copenhagen Malmö Port. Cruise ship generated waste has been study to some extent around the world, but there are only a few studies in the Baltic Sea area. Secondary data and semi structured thematic professional interviews was used to find answers on the research questions. Secondary data in form of waste streams quantities from cruise ships 2010–2014 in the ports of the study was gathered. The gathered data enabled comparisons among the ports and shows in what way the fractions are divided among them. The interviews were held at each port with one to three participants at the time. In total 12 persons were interviewed at nine occasions. The transcribed material was analysed through thematising. The research shows cruise ship generated waste fractions are unevenly distributed among the ports in the Baltic Sea. Hence, this also means the ports are already specialized in receiving special types of waste fractions. The ports are receiving sorted waste and different fractions are being handled. The ports have a close cooperation regarding cruise ships but the study shows the ports are open for new sustainable solutions. This thesis opens up the discussion on cruise ship generated waste in the Baltic Sea. The study shows there is little research done on this matter and further studies are needed. The waste management of all parties involved are important in order to act environmentally friendly and harm the surrounding areas the least. This research provides the Baltic Sea cruising ports with one possible solution on an updated waste handling management in the area.Under sommarmånaderna från april till september är Östersjön ett populärt område för kryssningsindustrin med dess internationella kryssningsfartyg. Under dessa månader är det hamnarna i Östersjön som tar hand om avfallen från kryssningsfartygen. I och med att kryssningsindustrin har växt har även avfallsmängden blivit större. Idag finns det lagar och förordningar som förhindrar de flesta utsläppen till sjöss. Enligt dessa förordningar är ett fartyg skyldigt att lämna allt det avfall i hamnen som har producerats ombord sedan föregående hamn. Hamnarna har olika avfallshanteringssystem och därmed också olika styrkor och svagheter. I denna avhandling argumenteras det för ett uppdaterat system som skulle gynna inte bara hamnarna utan också kryssningsfartygen och därmed även miljön. Ett samarbete hamnarna emellan skulle ske så att de enskilda hamnarna skulle vara specialiserade på vissa typer av avfallshantering med tillhörande fraktioner. Från varje hamn har experters idéer och åsikter analyserats och genom denna avhandling har det undersökts om ett uppdaterat avfallsystem kan introduceras i hamnarna. De enskilda hamnarna är Helsingfors Hamn, Tallinns Hamn, Stockholms Hamnar samt Köpenhamn Malmö Hamn. Det finns knapphändigt med forskning i avfallshantering från kryssningsfartyg i världen, men ytterst lite forskning inom det området har gjorts i Östersjön. Sekundär data samt semistrukturerade professionella intervjuer användes för att få svar på forskningsfrågorna. Sekundär data i form av avfallsmängder från kryssningsfartyg 2010–2014 från varje hamn samlades in. Den sekundära datan gjorde det möjligt att jämföra hamnarna sinsemellan samt visa hur de olika fraktionerna fördelas mellan dem. Intervjuerna hölls i varje enskild hamn med en till tre deltagare åt gången. Totalt intervjuades tolv personer under nio tillfällen. Det transkriberade materialet analyserades genom tematisering. Denna avhandling visar att avfall från kryssningsfartyg i Östersjöns hamnar är ojämnt fördelat. Däremot betyder det även att hamnarna redan är specialiserade på mottagandet av särskilda fraktioner. Hamnarna tar emot sorterat avfall och därmed sköter de också de olika fraktionerna. Hamnarna sinsemellan har ett nära samarbete beträffande kryssningstrafiken men denna forskning visar att hamnarna är öppna för nya hållbara lösningar. Denna avhandling öppnar upp diskussionen kring avfall från kryssningsfartygen i Östersjön. Avhandlingen påvisar att det finns lite forskning inom detta område och att det finns behov för vidare forskning. Det är ytterst viktigt att alla inblandade parter sköter sin avfallshantering så att hela processen fungerar hållbart och påfrestar naturen så lite som möjligt. Denna avhandling ger Östersjöns kryssningshamnar en möjlig lösning på ett uppdaterat avfallssystem i området

Port Waste Management in the Baltic Sea Area: A Four Port Study on the Legal Requirements, Processes and Collaboration

The cruise ship industry has become a well-implemented industry in the Baltic Sea area, and each year, the number of cruise ship passengers rises steadily. Efficient waste management in cruising ports around the Baltic Sea is a crucial element in minimizing environmental impacts. This research involves the four selected ports of Copenhagen, Helsinki, Stockholm and Tallinn. The study applies statistics and interview data to the analysis of waste management systems for cruise ship-generated waste. The interview data involves 12 executives and professionals responsible for environmental issues and decision making in their respective ports. The interviews highlighted the need for standardized environmental legislation and related procedures, which would result in coherent measurement systems. These systems would enable transparent environmental monitoring, thus maintaining the ports’ competitiveness. A common environmental legislation would support the emerging waste management system for the whole Baltic Sea area. The study suggests that ports should focus on handling specific types of wastes and collaborate as a spatial network. Specialization to allow the discharge of certain fractions of waste is essential. The paper concludes by addressing demands for future research, particularly vessel- and customer behavior-focused studies