Från Paris till Ragunda : En översikt av processen att överföra Parisavtalet till kommunal aktion

Syftet med denna rapport är att belysa processen att föra över det internationella Paris-klimatavtalet från 2015 till först nationell nivå och sedan vidare till regional (Jämtlands län) och slutligen till kommunal nivå (Ragunda). Avsikten med rapporten är inte att med precision analysera situationen, utan vår ambition är snarare att lyfta fram olika frågeställningar som kan utgöra en grund för fortsatt reflektion och diskussion. Svårigheterna att möta kraven på kontinuerlig reduktion av klimatrelaterade utsläpp är omfattande och lösningsvägarna ännu delvis okända, vilket i sig gör att man måste uppvisa stor uthållighet med ett mycket långsiktigt arbete. Vi har inom ramen för Interreg-projekt SMICE[1] deltagit i arbetet med framtagandet av Region Jämtland Härjedalens Energi- och klimatstrategi för 2020-2030, vid lanseringen av densamma samt i närmare dialog med representanter för en av åtta kommuner i regionen, Ragunda kommun. Vad gäller Ragunda kommun kan studien inte påvisa någon förändring i kommunens styrning och påverkan i den ekonomiska styrningen, detta gäller för kommunens budget för 2020 samt det pågående budgetarbetet för 2021. Intentionerna i energi- och klimatstrategin visar sig ännu inte i någon större utsträckning i kommunens verksamhet, trots en vilja bland politiker och tjänstemän att bidra till måluppfyllelse. De förändringar som beslutsfattare önskar ske i vårt samhälle bromsas i den kommunala kontexten av en rad hindrande faktorer. En slutsats från rapporten är att det finns en klar prioriteringsproblematik mellan klimatrelaterade mål och rena välfärdsmål. Det som ytterligare förvärrar denna problematik är att förutsättningar för kollektiva samverkanslösningar i glesbygd är sämre jämfört med förutsättningarna för tätbefolkade områden. En annan slutsats är att det är svårt att svara på frågan vilken insats eller aktivitet som är mest klimatoptimal. Ofta beror svaret på hur frågan ställs. Denna problematik gör att det kan vara svårt att på kommunal nivå ta beslut som faktiskt gynnar klimatet och miljön på både kort och lång sikt. [1][1] Samskapande Mittnordisk Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi (SMICE) är ett Interreg projekt med syfte att hitta sätt att accelerera omställningen i Jämtland-Härjedalen och Tröndelag mot “ett grönt skifte”. Projektet har utforskat samskapande och har med en bred ansats sökt sammankoppla näringsliv, medborgare och aktörer i innovationssystemet för att utveckla aktiviteter som stärker cirkulära ekonomi. Projektettid har pågått perioden 2017–2020

More value from fewer resources : How to expand value stream mapping with ideas from circular economy

Purpose: The purpose of this paper is to discuss recent trends in the circular economy and investigate how value stream mapping (VSM) can be extended to more fully include some of the critical aspects of circular economy. Design/methodology/approach: The findings are based on previous research that has explored the usage of VSM to include aspects of the environment and sustainability aspects. These ideas are then expanded to new ways to use VSM by mapping value of a product as it is; used, maintained, re-used, remanufactured, recycled, incinerated or used for landfill. The authors test out this approach through application in the waste management sector to identify possibilities for improvement and new business opportunities in what now is considered waste. Findings: This paper introduces an expanded version of VSM that refines the existing Lean toolbox for exploring value and mapping value in a circular economy. Practical implications: The aim of this paper is to expand the relevance and practical value of VSM as the world economy increasingly moves toward a circular one. Originality/value: Today, VSM is a widespread method within Lean manufacturing that scrutinizes value creation within an organization or within a value chain. This paper describes how VSM can be refined to explore value streams in the afterlife of a product and explore waste as a resource utilization opportunity

Kokbok för förändringsledare : Metdoder för att stötta engagerade människor att förverkliga idéer

Det här är en kokbok för förändringsledare. Du kan använda denna bok om du ska leda  utvecklingsaktiviteter och letar efter bra och beprövade metoder för att leda grupper  och processer. Vi beskriver metoderna som vi har använt inom vårt projekt SMICE, i  vilket sammanhang metoderna använts och när de olika metoderna fungerat bra. Vår förhoppning med att nedteckna dessa metoder är att du ska inspireras och vågar  prova något nytt för att skapa nytta. Vi tror att ett detaljerat sätt att dokumentera  metoderna gör dem mer användbara för dig men också för oss själva.   Metoderna är graderade efter vilket behov av förkunskap och förberedelser du behöver,  från det enklaste, där du kan öppna kokboken och använda metoden på en gång, till  metoder som kräver utbildning eller specialistkompetens innan du sätter igång. Boken är indelad i fyra huvuddelar; Starta, Forma, Utveckla och förankra och Bygga vidare. Till dessa delar har vi identifierat metodstöd som kan användas vid en rad olika tillfällen;  vid idégenerering, vid idéutveckling, vid affärsutveckling, för att inspirera, för att skapa  samsyn och samverkan och för att mobilisera större grupper av människor och  organisationer. Något för alla, alltså. Avslutningsvis finner du tips och stöd för att  driva dessa utvecklingsprocesser på distans med digitala verktyg i digitala möten.  Ska vi sammanfatta någon lärdom av detta arbete så blir det våra nycklar som presenteras på nästa sida. Du kan se dessa nycklar som våra bästa råd för att du ska lyckas med ditt  arbete med att leda processer och att ordna möten. Lycka till! Metoderna har testats och utvecklats inom SMICE - Samskapande Mittnordisk  Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi, ett projekt inom Interreg som pågått  2017-2020.