Finding the pulse of the welfare landscape: reframing green space provision in modernist planning

Contemporary planning for urban densification permits the exploitation of the spacious green areas developed for recreation during the welfare planning of the 1960s-70s. Historical studies of welfare planning are needed to better understand the potential values under threat. Answering Colin McFarlane's call for relational studies of density, this paper offers a complementary examination of the relational geography of green space provision in the 1970s, to reveal what the development of the compact city both silences and (literally) replaces. This relational approach departs from the flat ontology of Actor-network theory. The study captures how ideals of recreation, nature, welfare, planning and the rhythms of life assembled into a geography for recreation in the early 1970s, and how this topology crumbles a decade later. While the green spaces of the 1970s linger on today, their reinterpretation as green structure in the 1980s and 1990s partly veils their former role and potential. The paper interprets the legacy of welfare planning, and provides a base for further examination of the geography of green space provision

The effect of airborne mercury and peatland drainage on sediment mercury contents in some Finnish forest lakes

llmalevintäisen elohopean ja metsäojituksen vaikutus sedimentin elohopeapitoisuuteen eräissä Suomen metsäjärviss

Biodiversitet och sektorsansvar i svensk skogspolitik 1988-1993

In 1993 the Swedish parliament substantially revised the nations Forestry Act, deregulating forestry operations and establishing an environmental goal for national forestry policy equal to the previous goal of high production. long the leading aim for Swedish forestry These actions resulted from an extended process during late 1980s and early 1990s, trough which Swedish forestry developed its sectoral responsibilities for nature conservation measures, in particular the protection of biological diversity within the context of timber and pulp production. This thesis examines the legislative history behind these changes, including the ideas and concepts drawn from comprehensive environmental legislation approved during the same period. another legacy of the period is the inclusion of specific legal protection for small forest and agricultural habitats in the Nature Conservancy Act. This paper also explores the impact of this measure on Swedish forestry, specifically the efforts of the national forestry agency to retain authority to administer the habitat protection law on forestland, the majority of Sweden's land cover. Three major themes emerged from the analysis. First, the parliament and industry appeared to support increased nature conservation and biological diversity within production forestry in large parts a way to maintain the health of the forest, and thus the industry. Fundamentally, this position supported the responsible use of natural resources, and not simply protection from the effects of human influence. Second, Sweden's long history of forest use significantly shaped the discussion and outcomes. The policy now highlights the importance of nature conservation measures in the context of ordinary forestry activities, mainly because these comprise by far the largest share of forest use. National parks and forest reserves make up a relatively small portion of Swedish forestland. Third, conflicts between existing institutional actors yielded trade-offs and compromises during legislative development and implementation. The largest of these was an implicit agreement with the nation's forest owners described as "freedom under responsibility". In exchange for broader responsibility to meet the new and stronger environmental goal, forest owners received greater latitude to manage their forest without the regulatory oversight that many had found objectionable. Overall, the result is a seemingly simple system that in fact anticipates a sophistically set of shared understandings for long-term success. The thesis incorporates translations of relevant excerpts from original Swedish materials, including legislative proposals, unpublished government documents, and position statements from forest and environmental organizations. A short appendix provides an outlive of the Swedish legislative process as a guide to the documentation.I 1993 fattade Riksdagen beslut om en ny skogsvårdslag som innebar en kraftig dereglering vad gäller skogliga åtgärder, och stadgade ett nytt miljömål, jämställt med det tidigare produktionsmålet vilket i många år var huvudmålet i svenskt skogsbruk. Riksdagens avgörande resulterade ur en lång rad handlingar i slutet på 1980-talet och i början av 1990-talet. Under den tiden utvecklade svenskt skogsbruk sitt sektorsansvar för naturvård inklusive biologisk mångfald i virkesoch massaproduktion. Examensarbetet granskar lagstiftningshistorien som ligger bakom ändringarna, särskilt idéerna och begreppen som växte fram ur omfattande miljölagstiftning som godkändes under samma tidsperiod. Ett annat arv från den här tiden är biotopskyddet som infördes i naturvårdslagen. Examensarbetet undersöker också biotopskyddets inflytande på svenskt skogsbruk, i synnerhet skogsvårdsorganisationens ansträngningar för att behålla befogenheten att administrera biotopskyddet på skogsmark, den största delen av Sveriges landyta. Tre huvudämnen framgår utifrån analysen. För det första verkade Riksdagen och skogsindustrin stödja utvidgad naturvård och biologisk mångfald i skogsbruk för det mesta som ett sätt för att upprätthålla skogens hälsa, och således industrin. I själva verket tillstyrkade den här ståndpunkten ansvarigt bruk av naturresurser och inte bara skydd mot effekterna av människans påverkan. För det andra formades diskussionen och resultaten av Sveriges långa skogsbrukshistoria. Politiken nu lägger tonvikten på viktighet av naturvårdsåtgärder i vardagslandskapet eftersom det utgör den största delen av skogens utnyttjande. Nationalparker och naturreservat omfattar en begränsad areal av svensk skogsmark. För det tredje skapade konflikter mellan påtryckningsgrupper och myndigheter kompromisser under lagstiftnings utveckling och utförande. Den största var en underförstådd överenskommelse med landets skogsägare som beskrevs som “frihet under ansvar.” I utbyte mot ett utvidgat ansvar att genomföra det nya och starkare miljömålet fick skogsägare bredare utrymme för att förvalta deras skogar utan detajlregleringen som många tyckte illa om. Resultatet är till synes ett enkelt system som faktiskt förväntar omsesidiga förståelser för att bli framgångsrikt i längden. Texten innehåller—i engelsk översättning—delar av de ursprungliga svenska dokumenten som hör till saken, inklusive propositioner och andra officiella trycksaker, opublicerade myndighetsdokument, och avsiktsförklaringar som utfärdades av skogliga grupper och naturvårdsorganisationer. En kort bilaga erbjuder en översikt av det svenska lagstiftningsförloppet som en vägvisare till dokumentationen

Motionsspår i Skåne och Sörmland

I takt med att intresset för motion och inte minst löpning ökar i samhället, ställs allt högre krav på att kommunerna ska tillhandahålla vardagsmiljöer som gynnar ett aktivt uteliv. En möjlighet till ett aktivt uteliv finns i de motionscentraler som många kommuner anlade under 1960 till 1980-talen. Syftet med rapporten är att undersöka hur arvet från dessa anläggningar förvaltas idag samt hur kommunerna arbetar strategiskt med frågor kring motionsspår. Rapporten bygger dels på en dokumentstudie av informationsmaterial och policydokument på kommunernas hemsidor, dels på telefonintervjuer med tjänstemän i samtliga kommuner i Skåne län och Sörmlands län

Assessment of the hygienic status of surface water used for irrigation of crops

Denna uppsats är ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska användas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjälp av heterotrofa organismer vid 22°C, totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. Erhållna resultat jämfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i två odlingar och för varje odling genomfördes två provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfällen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod. Vid varje provtagningstillfälle togs fem individuella prover med fem minuters intervall. Proverna lämnades sedan in till ett ackrediterat laboratorium för analys. Resultatet visar att provtagning under våren inte gav någon prognos för utfallet resten av säsongen. Det var en variation i antal indikatororganismer både inom och mellan provtagningstillfällena. Även resultaten mellan de olika provtagningsserierna skilde sig åt, vilket gällde för båda odlingarna. En möjlig strategi är att i framtiden fokusera på analys av E. coli för att studera förekomst av fekala föroreningar. Salmonella spp. misstänktes två gånger men kunde inte verifieras. För utveckling av framtida regelverk bör även förekomst av Salmonella spp. inkluderas.************ This work is a prestudy for a future protocol for sampling and assessment of the hygienic status of surface water used for irrigation of crops. The purpose of this study was to describe the hygenic status of surface water regarding microorganisms at 22°C, total coliform bacterias, fecal coliform bacterias, Escherichia coli, fecal streptococci and Salmonella. The results were compared to the German standard DIN 19650 and British Columbia guidelines Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. The trial was performed at two farms as two test sets on each farm. A test set included five test occasions and each test set was performed within a 30-day period. At every test occasion five individual samples were taken every five minutes. The samples were analyzed by an accredited laboratory. The results showed that sampling during spring gave no prognosis for the rest of the season. The occurrence of indicator organisms varied within and between the test occasions and also between the two different sets for both farms. Salmonella spp. was suspected two times but could not be verified. Future regulations should include Salmonella spp. and focus on analysis of E. coli to verify fecal contamination

Particle deposition in urban areas

Taajama-alueiden ilmaperäinen laskeum