Generella konstruktionsregler för tågplanekonstruktion

I arbetet med Tågplan 2023 kommer Trafikverkets planeringsverktyg Trainplan att vara utbytt mot TPS. Det nya systemet kommer att ha en del funktioner inbyggda som gör att trafikplanerarna inte behöver utföra lika många arbetsmoment manuellt som idag. TPS har dock inte alla önskade funktioner som skulle innebära att behovet av konstruktionsregler helt försvinner och därför kvarstår behovet av vissa regler. I samband med programskiftet uppdateras därför de konstruktionsregler som styr tidtabellskonstruktionen. Uppdateringen sker av två skäl; dels för att anpassa reglerna till funktionerna i det nya tidtabellsverktyget, dels för att införa generella regler som ska gälla över hela landet. I och med införandet av generella konstruktionsregler samlas alla regler i ett och samma dokument, även om det kvarstår visst arbete med att se över planeringsförutsättningar i JNB i kombination med konstruktionsreglerna. I den här rapporten beskrivs vilka regler som gäller för körplanekonstruktion i T23 och framåt, samt motivering till detta.

Omtag tilldelning Värmland

Analys av punktlighetsproblemen i Värmland och introduktion av nya konstruktionsregler för ökad robusthet. Trafiken på Värmlandsbanan har sedan många år tillbaka varit mycket hårt ansträngd och kapaciteten är högt utnyttjad i de fastställda tågplanerna på den enkelspåriga banan. Det ger att robustheten inte är tillräcklig med förseningar som ett kroniskt problem. Såväl järnvägsföretag (JF) som Trafikverket påtalar att nuvarande situation inte är acceptabel och måste åtgärdas. Som ett steg i att förbättra punktligheten har en begränsning att tilldela kapacitet ad hoc införts för Tågplan 2015 (som även kommer att gälla 2016). Denna begränsning ska gälla förutvalda sträckor och tider på dygnet och ses som en kortsiktig åtgärd för att minska kapacitetsutnyttjandet under de högst belastade timmarna. En mer långsiktig strategi är att se över den generella tilldelningen i Värmland och hitta nya regler som kan förbättra punktligheten. Syftet med den här uppdraget är att analysera Värmlandsbanan, ta reda på vad problemen beror på och ta fram nya regler och strategier för kapacitetstilldelning. Målet är en beskrivning av egenheter i infrastrukturen som man måste ta hänsyn till vid tågplanekonstruktionen samt nya konstruktionsregler för en ökad robusthet

Nya konstruktionsregler på Västkustbanan : Analys av punktlighetsproblemen på Västkustbanan och introduktion av nya konstruktionsregler för ökad robusthet

I den här studien har punktlighetsproblemen på Västkustbanan analyserats och nya konstruktionsregler har tagits fram med syfte att förbättra punktligheten. En utgångspunkt för arbetet har varit de regler för körplanekonstruktion som tidigare har tagits fram för Södra och Västra stambanan samt för Värmlandsbanan. Problemen på Västkustbanan skiljer sig något från tidigare studerade banor då den består av både dubbelspår och enkelspår. Det är tydligt att den stora trafikmängden och önskan om korta gångtider har lett till att tågplanen är snävt konstruerad. Det finns inte mycket marginaltid mellan tågen eller i tågens individuella körplaner vilket gör att trafiken blir mycket störningskänslig. Speciellt över enkelspårsdelen mellan Ängelholm och Helsingborg uppstår eller ökar många förseningar. Genom att kombinera de regler som tidigare tagits fram för dubbelspår och enkelspår kan tågplanen på Västkustbanan göras mer robust vilket innebär att fler tåg får möjlighet att gå punktligt. De nya reglerna innebär att vissa gångtider kommer att förändras och det kan bli svårt att hålla de gångtider som ansökts om tidigare, men genom att förseningarna minskar med den nya tågplanen kommer den faktiska upplevda restiden för resenärerna att minska

Development of new railway timetabling rules for increased robustness

Due to high demand and capacity consumption, railway timetables are often sensitive to disturbances. To maintain punctual operations, it is important that timetables are robust, and methods are needed that make them robust without consuming too much capacity. In this paper, we demonstrate how a policy change in the form of new timetable planning rules can be used to achieve more robust timetables. We present the use of the rules in a real-world case from 2019, when our rules were applied for the Swedish Southern mainline. In this paper, we describe how a new policy for scheduling trains can be applied, and we discuss implications observed when going from research to practice. We also describe how the proposed rules affect train paths and runtimes. The outcome of the rules is measured in a comprehensive evaluation of the traffic performance based on empirical operational data. The results from this study show that practical knowledge is necessary when developing a policy, as well as when developing a timetabling model. Insights, given to us by experienced timetable planners, can be used to enhance optimisation models and make the models more applicable in the real world. The main contribution of this paper is to show that it is possible to increase timetable robustness with a minor policy change based on previously presented research results. Even with relatively small timetable modifications, we can learn from the operational data that the new rules had the intended effect and that overall punctuality can be increased

A Microscopic Evaluation of Robustness in Critical Points

One method to increase the quality of railway traffic flow is to construct a more robust timetable in which trains are able to both recover from delays and the delays are prevented from propagating. Previous research results show that the indicator Robustness in Critical Points (RCP) can be used to increase timetable robustness. In this paper we present the use of a method for RCP optimization, how can be implemented and assessed ex-post via microscopic simulation and subsequently evaluated. From the evaluation we learn more about how increased RCP values influence a timetable’s performance. The aim is to understand more about RCP increase at a localised level within a timetable in terms of effects to the pairs of trains that are part of the indicator. We present a case study where an initial timetable and a timetable with increased RCP values are evaluated. The ex-post evaluation includes the quantification of measures concerning train-borne delay and robustness of traffic flow, as well as measures capturing the subsequent quality of service experienced by passengers to assess the broader effects of improved robustness. The result shows that it is necessary to use several Key Performance Indicators (KPIs) to evaluate the effects of an RCP increase. The robustness will increase at a localised level, but the results also indicate that there is a need to analyse the relationship between ex-post measures and RCP further, to improve the method used to increase RCP and thus its overall effect on timetable robustness

Comparison of microscopic and macroscopic approaches to simulating the effects of infrastructure disruptions on railway networks

The current state-of-the-art in timetable analysis in the presence of disruptions is to use railway microsimulation, which typically yields detailed results on infrastructure or timetable performance. However, micro-simulation is time-consuming and requires a detailed infrastructure model. This paper outlines a macroscopic approach which aims at reducing execution time by restricting the level of detail to high-level relations between significant events. In particular, the effect of disruptions is modelled by sampling delay times from probability distributions obtained from historical data. In this paper, we test whether this approach, given common disruption scenarios, still allows accurate results on delays to be obtained. Two disruption scenarios were simulated in RailSys and with the new method, using limited parameter tuning. In the results, visually similar delay distributions were observed. Although there is some room for improvements in accuracy, the new approach appears promising, and we found no evidence against its suitability in the presence of disruptions