Interactional organization and pedagogic aims of reading aloud practices in L1 education

The aim of this article is to examine the students’ and teachers’ activities of reading aloud as it occurs in and through interaction in L1-classrooms in the sixth grade with 12-year-old students. Our data consist of video-recorded classroom interaction in Finnish comprehensive schools. The method adopted is conversation analysis. This analysis encompasses read-alouds with reference to genre, source of the text and recipients’ visual access or non-access to the text. According to our analysis, the reading aloud a text is used to create a shared reference point in classrooms in terms of allocating turns, emphasizing the importance of the content or ideology of the text, deepening the knowledge and motivation for learning, fostering writing skills, or merely to enjoy the text or to fill up lesson time. In the discussion we reflect on read-alouds as a pedagogical tool for developing literacy skills in a classroom setting.Peer reviewe

Translatory sequences as collaborative achievements in bilingual workshops for primary school children

Peer reviewe

Attitudes towards mandatory vaccination and sanctions for vaccination refusal

Peer reviewe

Tekstit selitysten resursseina oppitunnilla

Peer reviewe

Språk- och kunskaputvecklande undervisning - så här kommer ni igång!

Språkbakgrunden hos eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland har förändrats en hel del under de senaste decennierna. Andelen elever som kommer från hem där det talas andra språk än skolspråket svenska har ökat och ser ut att fortsätta öka. Enligt den kartläggning som Utbildningsstyrelsen gjorde år 2013 har 51 % av eleverna i årskurs 1–6 svenska som enda hemspråk, 41 % både svenska och finska, 4 % endast finska och 5 % något annat hemspråk än finska och svenska. Genomsnitten döljer den stora språkliga variationen mellan olika regioner och skolor i Svenskfinland. Gruppen av flerspråkiga elever är fortsättningsvis liten och koncentrerad till vissa orter, framför allt i Nyland och Österbotten. Alla elever ska oavsett språkbakgrund ges likvärdiga möjligheter att uppnå de mål som finns inskrivna i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (LP 2014). Den stora frågan som denna utvärdering försökt besvara lyder: Hur klarar den finlandssvenska skolan av hanteringen av den stora mängden svensk-finskt tvåspråkiga och den växande mängden flerspråkiga elever? För att samla in information om hanteringen av tvåspråkigheten och flerspråkigheten riktades enkäter till flera olika målgrupper med anknytning till årskurs 1–6 i den grundläggande utbildningen. Insamlingen av information ägde rum under åren 2017–2018. Enkäterna besvarades av 204 klasslärare med svensk-finskt tvåspråkiga elever i åk 3 och 6, 79 klasslärare med flerspråkiga elever i åk 1–6, 118 rektorer i svenskspråkiga skolor med åk 1–6, 45 utbildningsanordnare med svenskspråkiga skolor med åk 1–6. Utöver dessa målgrupper insamlades information också av bland annat anordnare av svenskspråkig klasslärarutbildning och lärarfortbildning, producenter av läromedel, elever och vårdnadshavare. Resultaten i utvärderingen bygger på svar från många olika slags kommuner och skolor i Svenskfinland, små och stora skolor och skolor i olika regioner och språkmiljöer. 4 Resultaten i utvärderingen vittnar inte om någon entydig kritik mot de övergripande strukturerna i utbildningssystemet. Styrsystemet med läroplansgrunder, grundläggande finansiering, lärarutbildning, lärarfortbildning och så vidare verkar inte direkt hindra eller försvåra hanteringen av tvåspråkigheten eller flerspråkigheten. Styrsystemet möjliggör åtminstone i teorin en ändamålsenlig undervisning för både svensk-finskt tvåspråkiga och flerspråkiga elever. De utmaningar som kommer till uttryck handlar ofta om lokala svårigheter med att utnyttja de övergripande möjligheter som finns. Svårigheterna kan till exempel handla om resursbrister eller svårigheter med att ordna enskilda lärokurser i svenska som andraspråk och litteratur, modersmålsinriktad finska eller elevens eget modersmål för enskilda elever. Generellt sett kräver den stora andelen tvåspråkiga elever i de svenskspråkiga skolorna kontinuerliga och systematiska satsningar på språkstödjande och -utvecklande verksamhet. Rapporten ger mycket information om hur tvåspråkigheten och flerspråkigheten hanteras på det kommunala planet och i de enskilda skolorna och klassrummen. Genom svaren från de olika respondentgrupperna framgår ett stort antal konkreta förfaranden, erfarenheter, både kritiska och konstruktiva synpunkter och åsikter om de språkliga utmaningarna i de svenskspråkiga skolorna. En del av de frågor som aktualiseras i utvärderingen gäller inte bara den finlandssvenska skolan, utan är uttryck för utmaningar som präglar många olika verksamhetsområdenSuomessa toimivien ruotsinkielisten koulujen oppilaiden kielitausta on muuttunut huomatta- vasti viime vuosikymmenien aikana. Yhä suurempi osa oppilaista tulee kodeista, joissa puhutaan muutakin kieltä kuin ruotsia, ja heidän osuutensa näyttää kasvavan edelleen. Opetushallituksen vuonna 2013 tekemän tutkimuksen mukaan vuosiluokkien 1–6 oppilaista 51 %:lla ruotsi on ainoa kotikieli, 41 % puhuu kotikielenään sekä ruotsia että suomea, 4 % vain suomea ja 5 % jotakin muuta kieltä. Keskiarvot eivät tuo esille eri alueiden ja koulujen välistä suurta kielellistä vaihtelua. Monikielisten oppilaiden ryhmä on yhä pieni ja keskittynyt yksittäisille paikkakunnille, etenkin Uudellamaalla ja Pohjanmaalla. Kaikille oppilaille olisi kielitaustasta riippumatta annettava tasavertaiset mahdollisuudet saavuttaa Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteissa (POPS 2014) esitetyt tavoitteet. Tässä arvioinnissa yritettiin vastata kysymykseen: Kuinka ruotsinkieliset koulut kykenevät ottamaan huomioon suuren määrän kaksikielisiä (ruotsi ja suomi) ja yhä suurenevan määrän monikielisiä oppilaita? Tässä arvioinnissa kaksi- ja monikielisyyden huomioon ottamisesta keskityttiin persuopetuksen vuosiluokkiin 1–6. Tietoa kerättiin vuosina 2017–2018 eri kohderyhmille suunnatuilla kyselyilä. Kyselyihin vastasi 204 luokanopettajaa, jotka opettivat ruotsia ja suomea puhuvia kaksikielisiä oppilaita vuosiluokilla 3 ja 6, 79 luokanopettajaa, jotka opettivat monikielisiä oppilaita vuosiluokilla 1–6, 118 ruotsinkielisten koulujen vuosiluokkien 1–6 rehtoria ja 45 ruotsinkielistä koulutuksen järjestäjää. Näiden kohderyhmien lisäksi tietoja kerättiin myös ruotsinkielisen luokanopettajakou- lutuksen järjestäjiltä, opettajien täydennyskoulutuksen järjestäjiltä, oppimateriaalien tuottajilta, oppilailta ja huoltajilta. Arvioinnin tulokset edustavat kattavasti kouluja ja koulutuksen järjestäjiä hyvin erilaisista olo- suhteista. Joukossa on pieniä ja suuria kouluja sekä eri alueiden ja kieliympäristöjen kouluja. 5 Yhteenveto Arvioinnin tuloksista ei käy ilmi kritiikkiä koulutusjärjestelmän yleisiä rakenteita kohtaan. Muun muassa opetussuunnitelmaan, perusrahoitukseen, opettajankoulutukseen ja opettajien täydennyskoulutukseen perustuva ohjausjärjestelmä ei näyttäisi suoraan estävän tai vaikeuttavan kaksikielisyyden tai monikielisyyden käsittelyä. Ohjausjärjestelmä sallii ainakin teoriassa sekä ruotsia ja suomea puhuvien kaksikielisten että monikielisten oppilaiden tarkoituksenmukaisen opetuksen. Esiin tulleet haasteet liittyvät usein paikallisiin vaikeuksiin hyödyntää käytettävissä olevia yleisiä mahdollisuuksia. Vaikeudet voivat liittyä esimerkiksi puutteellisiin resursseihin tai vaikeuksiin järjestää yksittäisille oppilaille yksittäisiä oppimääriä, kuten ruotsi toisena kielenä ja kirjallisuus -oppimäärää, äidinkielenomaista suomea tai oppilaan omaa äidinkieltä. Kaksikielisten oppilaiden suuri osuus ruotsinkielisten koulujen oppilaista vaatii yleisesti ottaen jatkuvaa ja järjestelmällistä panostusta kieltä tukevaan ja kehittävään toimintaan. Raportti tuo esille runsaasti tietoa kaksikielisyyden ja monikielisyyden huomioon ottamisesta sekä kuntatasolla että yksittäisissä kouluissa ja luokissa. Eri vastaajaryhmien vastauksista nousee esille käytännön toimintatapoja ja kokemuksia, sekä kriittisiä että rakentavia näkökulmia ja näkemyksiä ruotsinkielisten koulujen kielellisistä haasteista ja mahdollisuuksista. Monet arvioinnissa esiin tulleista asioista eivät pelkästään liity ruotsinkielisiin kouluihin vaan kuvastavat myös yleisemmin ruotsinkielisen vähemmistön haasteita.The linguistic background of pupils in Swedish-speaking schools in Finland has changed considerably in the past decades. The portion of pupils from homes where languages other than Swedish are also spoken has increased and is expected to continue to do so. According to a 2013 survey conducted by the Finnish National Agency for Education, 51 % of pupils in grades 1–6 spoke Swedish as their only language at home, 41 % spoke both Swedish and Finnish, 4 % only Finnish and 5 % a language other than Finnish or Swedish. The gures do not reveal the great linguistic variation between different regions and schools in Swedish-speaking Finland. The group of multilingual pupils is still small and is concentrated in a few locations, especially in the Uusimaa and Ostrobothnia regions. Irrespective of their linguistic background, all pupils must be provided equal opportunities to achieve the goals described in the National core curriculum for basic education (2014). The key question that this evaluation aimed to answer was: How are Swedish-speaking schools in Finland dealing with the large number of Swedish-Finnish bilingual pupils and the growing number of multilingual pupils? To collect information about the handling of bilingualism and multilingualism, surveys were conducted among various target groups linked to grades 1–6 in basic education. The information was collected in 2017–2018. Survey responses were obtained from 204 class teachers working with Swedish-Finnish bilingual pupils in grades 3 and 6, from 79 class teachers of multilingual pupils in grades 1–6, from 118 principals of Swedish-speaking schools offering grades 1–6 and from 45 education providers running Swedish-speaking schools with grades 1–6. In addition to these target groups, information was also collected from providers of Swedish-language class teacher education and continuing education for teachers, producers of educational material, pupils and parents or caregivers. 7 Abstract Publisher Finnish Education Evaluation Centre (FINEEC) Title of publication The results of the evaluation are based on responses from a variety of municipalities and schools in Swedish-speaking Finland: both small and large schools and schools from different regions and linguistic environments. The results do not indicate a clear criticism about the overall structures of the education system. The steering system – comprising, for example, the national core curriculum, core funding, teacher education and continuing education for teachers – does not appear to directly prevent or obstruct the handling of bilingualism or multilingualism. In theory, at least, the steering system enables the provision of appropriate instruction for both bilingual Swedish-Finnish pupils and multilingual pupils. The challenges observed are often related to local dif culties in taking advantage of the general opportunities available. These may deal with, for example, a scarcity of resources or problems with organising some syllabuses in Swedish as a second language and literature, Finnish as a mother tongue or the mother tongue of individual pupils. In general, the large portion of bilingual pupils in Swedish-speaking schools requires continuous, systematic investment into activities that support and develop language use. The report provides a great deal of information about the way in which bilingualism and multilingualism are handled at the municipal level and in individual schools and classrooms. The responses from the different groups of respondents describe numerous concrete practices, practical examples, experiences, both critical and constructive viewpoints as well as opinions regarding the linguistic challenges experienced in Swedish-speaking schools. Some of the issues that emerge from the evaluation do not affect Swedish-speaking schools in Finland alone, but are an expression of the challenges experienced in many different areas of activities where the Swedish language holds the minority position in relation to the Finnish language

Samförstånd när händerna fungerar : tillgänglighet och delaktighet ur finlandssvenska teckenspråkiga dövas synvinkel

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Finlandssvenska teckenspråkiga döva utgör en minoritet inom en minoritet i flera avseenden, dels inom det finländska dövsamfundet och dels inom den finlandssvenska minoriteten. Syftet med avhandlingen är att beskriva och klarlägga aspekter som kan anses vara av betydelse för de finlandssvenska teckenspråkiga dövas upplevelser av tillgänglighet och delaktighet i det finländska samhället. Fenomenen tillgänglighet och delaktighet undersöks utifrån nationella och internationella dokument inom handikappområdet, samt internationell forskning som beskriver tillgänglighet och delaktighet i relation till döva. Två teckenspråkiga gruppintervjuer med sju informanter utfördes med en fenomenologisk-hermeneutisk forskningsansats. Intervjuerna utfördes med hjälp av teckenspråkstolk och de videobandades. Tematiska frågor om kommunikation, samhälle, dövas värld och finlandssvenska dövas roll ställdes. För undersökningen har bl.a. Hoyer 2000a, Hedrén et al 2005, Ladd 2003, Londen 2004, Luukkainen 2008, Molin 2004, Murray et al 2007 och Young et al 2000 utgjort centrala källor. Kommunikationens betydelse blir framträdande i samspelet med andra livsvärldar. Den hörande världen och den döva världen har helt olika utgångspunkter och följaktligen kom upplevelserna av tillgänglighet och delaktighet att formas därefter. En fungerande kommunikation, betydelsen av visuell information om vad som händer i omvärlden, vilja och ansvar att informera hörande samt aspekten av att rymmas med i samhället, var framträdande i hörande världen. Medan modersmålets betydelse samt en gemensam visuell förståelse var aspekter som karaktäriserade upplevelserna i dövas värld. Avhandlingen visar att ytterst är delaktighet en känsla av att förstå och bli förstådd, där många olika aspekter ingår och bildar ett överlappande komplext sammanhang. Det här diskuteras inom ramen för Habermas 1988 teori om kommunikativt handlande. Tillgänglighet är de redskap och verktyg som möjliggör delaktighet

Fourth Graders’ Objectively Measured Week Long Physical Activity

We explored 10–11 year-old children’s moderate to vigorous physical activity (MVPA) to describe how it is distributed within weekdays, weekend days, the segments of a schoolday and how it meets the global recommendation of ≥ 60 min daily MVPA. Participants were from two fourth classes (N = 33, 20 boys, 13 girls) in the city of Vantaa, capitol area of Finland. PA was measured using a Polar Active® (PAC) wrist-worn accelerometer. A diary supported the accelerometer data. Raw metabolic equivalent (MET) data from accelerometers were transmitted to computer, organized and uploaded to SPSS. We used MET-thresholds moderate PA (MPA) ≥ 3 < 6, vigorous (VPA) ≥ 6 and consequently moderate to vigorous PA (MVPA) ≥ 3. Average daily MVPA was 92 min. Differences between weekdays and weekend days existed, but they were at least partly caused by the weather. Global recommendation was met by 21 %, more often by girls than boys. However, almost everyone met the recommendation ≥ 4 a week. Segments of the schoolday (lessons, long recesses, short recesses and lunch breaks) were physically quite active with 5, 12, 4 and 8 min, respectively. Hypothetically summed up schoolday accumulated 50 min MVPA. Boys accumulated quite systematically slightly more MVPA during schooldays and leisure time. Schooldays play an important role in children’s total MVPA and the current situation is decent. However, teacher educators, decision makers, school administration, principals, teachers and school staff should still aim at finding new ways of making the schooldays even more physically active.We explored 10–11 year-old children’s moderate to vigorous physical activity (MVPA) to describe how it is distributed within weekdays, weekend days, the segments of a schoolday and how it meets the global recommendation of ≥ 60 min daily MVPA. Participants were from two fourth classes (N = 33; 20 boys, 13 girls) in the city of Vantaa, capitol area of Finland. PA was measured using a Polar Active® (PAC) wrist-worn accelerometer. A diary supported the accelerometer data. Raw metabolic equivalent (MET) data from accelerometers were transmitted to computer, organized and uploaded to SPSS. We used MET-thresholds moderate PA (MPA) ≥ 3 < 6, vigorous (VPA) ≥ 6 and consequently moderate to vigorous PA (MVPA) ≥ 3. Average daily MVPA was 92 minutes. Differences between weekdays and weekend days existed, but they were at least partly caused by the weather. Global recommendation was met by 21%, more often by girls than boys. However, almost everyone met the recommendation ≥ 4 a week. In segments of the schoolday (lessons, long recesses, short recesses and lunch breaks) the children were physically quite active at 5, 12, 4 and 8 minutes, respectively. Hypothetically summed up, a schoolday accumulated 50 minutes MVPA. Boys accumulated quite systematically slightly more MVPA during schooldays and leisure time. Schooldays play an important role in children’s total MVPA and the current situation is decent. However, teacher educators, decision makers, school administration, principals, teachers and school staff should still aim at finding new ways of making schooldays even more physically active.Peer reviewe

Palloilua monella kielelllä : Monikielisen urheilutoiminnan pieni käsikirja

Julkaistu myös ruotsiksi: "Bolla med flera språk: en liten handbok för flerspråkig idrottsverksamhet" (2018