On circularity in production systems : Exploring the realization through circularity practices

The manufacturing industry stands in front of huge challenges. Negative environmental impacts must be drastically reduced and new sustainable products must be introduced at an accelerating pace. Coping with these challenges are significant in order to deal with the increasingly emerging climate crisis. To slow down the climate crisis, the approach of circularity wherein the utilization and lifetimes of resources and materials are maximised with the aim to achieve a near perpetual closed material loop has gained a significant increase in attention. However, most research within circularity has emphasised on the product, especially practices occurring after being produced. A seldomly studied perspective involves exploring the realization of circularity within the production system. A clear description is lacking regarding what circularity in production systems actually constitutes of, and how this can be realized. Therefore, the purpose of this thesis is to expand the knowledge regarding the realization of circularity in production systems. To fulfil the purpose, this research was initiated by a literature review and a document study, which were conducted in order to describe which circularity practices exist in production systems, both form an academic and practical point of view. Subsequently were workshops with industrial experts within production systems held in order to identify challenges with realizing circularity in production systems. The literature review, document study, and workshops laid the foundation for support development, which was the final phase in the thesis. This included supporting the longevity of production systems by adopting circularity theories to cover production system, as well as investigating how to analyse and evaluate circularity in production systems. The results from this were incorporated in a conceptual framework for circular production systems and in a tool for rapid assessment of circularity in production systems.Tillverkningsindustrin står inför enorma utmaningar. Miljöpåverkan måste drastiskt minska och nya hållbara produkter måste introduceras i allt snabbare takt. Att hantera dessa utmaningar är betydande för att hantera den alltmer framväxande klimatkrisen. För att bromsa klimatkrisen har cirkularitet, där utnyttjandet och livslängden för resurser och material maximeras med målet att uppnå en nästan evig sluten materialslinga, fått en betydande uppmärksamhet. Hittills har forskning inom cirkularitet fokuserat på produkterna som tillverkas, framför allt under användningen av produkten. Ett sällan studerat perspektiv innebär att undersöka hur cirkularitet i produktionssystem kan uppnås. En tydlig beskrivning saknas gällande vad cirkularitet i produktionssystem egentligen innebär och hur detta kan realiseras. Därför är syftet med denna avhandling att utöka kunskapen om realiseringen av cirkularitet i produktionssystem. För att uppfylla syftet initierades denna forskning av en litteraturgenomgång och en dokumentstudie. Dessa genomfördes för att beskriva arbetssätt kopplat till realiseringen av cirkularitet inom produktionssystem, både från en akademisk och praktisk ståndpunkt. Vidare hölls även workshops med experter inom produktionssystem för att identifiera utmaningar med att uppnå cirkularitet inom produktionssystem. Litteraturgenomgången, dokumentstudien och workshops lade grunden för stödutveckling, som var den sista fasen i avhandlingen. Denna inkluderade att stödja produktionssystemens livslängd genom att anpassa existerande teorier om cirkularitet till produktionssystem, samt att undersöka hur man analyserar och utvärderar cirkularitet i produktionssystem. Resultaten från detta införlivades i ett konceptuellt ramverk för cirkulära produktionssystem och i ett verktyg för snabb utvärdering av cirkularitet i produktionssystem

On circularity in production systems : Exploring the realization through circularity practices

The manufacturing industry stands in front of huge challenges. Negative environmental impacts must be drastically reduced and new sustainable products must be introduced at an accelerating pace. Coping with these challenges are significant in order to deal with the increasingly emerging climate crisis. To slow down the climate crisis, the approach of circularity wherein the utilization and lifetimes of resources and materials are maximised with the aim to achieve a near perpetual closed material loop has gained a significant increase in attention. However, most research within circularity has emphasised on the product, especially practices occurring after being produced. A seldomly studied perspective involves exploring the realization of circularity within the production system. A clear description is lacking regarding what circularity in production systems actually constitutes of, and how this can be realized. Therefore, the purpose of this thesis is to expand the knowledge regarding the realization of circularity in production systems. To fulfil the purpose, this research was initiated by a literature review and a document study, which were conducted in order to describe which circularity practices exist in production systems, both form an academic and practical point of view. Subsequently were workshops with industrial experts within production systems held in order to identify challenges with realizing circularity in production systems. The literature review, document study, and workshops laid the foundation for support development, which was the final phase in the thesis. This included supporting the longevity of production systems by adopting circularity theories to cover production system, as well as investigating how to analyse and evaluate circularity in production systems. The results from this were incorporated in a conceptual framework for circular production systems and in a tool for rapid assessment of circularity in production systems.Tillverkningsindustrin står inför enorma utmaningar. Miljöpåverkan måste drastiskt minska och nya hållbara produkter måste introduceras i allt snabbare takt. Att hantera dessa utmaningar är betydande för att hantera den alltmer framväxande klimatkrisen. För att bromsa klimatkrisen har cirkularitet, där utnyttjandet och livslängden för resurser och material maximeras med målet att uppnå en nästan evig sluten materialslinga, fått en betydande uppmärksamhet. Hittills har forskning inom cirkularitet fokuserat på produkterna som tillverkas, framför allt under användningen av produkten. Ett sällan studerat perspektiv innebär att undersöka hur cirkularitet i produktionssystem kan uppnås. En tydlig beskrivning saknas gällande vad cirkularitet i produktionssystem egentligen innebär och hur detta kan realiseras. Därför är syftet med denna avhandling att utöka kunskapen om realiseringen av cirkularitet i produktionssystem. För att uppfylla syftet initierades denna forskning av en litteraturgenomgång och en dokumentstudie. Dessa genomfördes för att beskriva arbetssätt kopplat till realiseringen av cirkularitet inom produktionssystem, både från en akademisk och praktisk ståndpunkt. Vidare hölls även workshops med experter inom produktionssystem för att identifiera utmaningar med att uppnå cirkularitet inom produktionssystem. Litteraturgenomgången, dokumentstudien och workshops lade grunden för stödutveckling, som var den sista fasen i avhandlingen. Denna inkluderade att stödja produktionssystemens livslängd genom att anpassa existerande teorier om cirkularitet till produktionssystem, samt att undersöka hur man analyserar och utvärderar cirkularitet i produktionssystem. Resultaten från detta införlivades i ett konceptuellt ramverk för cirkulära produktionssystem och i ett verktyg för snabb utvärdering av cirkularitet i produktionssystem

Statliga incitament inom reshoringbeslut

Sammanfattning Syfte– Studien syftar till att undersöka vilka statliga incitament som påverkar eller som i framtiden skulle kunna påverka svenska företags reshoringbeslut. För att uppfylla syftet har två frågeställningar undersökts:  Vilka statliga incitament påverkar svenska företags reshoringbeslut?  Vilka statliga incitament kan komma att påverka svenska företags reshoringbeslut i framtiden? Metod– För att uppfylla syftet med studien genomfördes en fallstudie inkluderande 19 respondenter från 14 organisationer. Primär datainsamlingsteknik var semistrukturerade-intervjuer.   Resultat– Studien identifierade totalt tio statliga incitament som påverkar svenska företags reshoringbeslut. Av dessa incitament har fem lyfts upp tidigare för andra kontexter medan fem inte tidigare har beskrivits i litteraturen. Litteraturen innehåller även fem incitament som inte hittades i den svenska kontexten. De nya incitamenten har identifierats i en svensk kontext men anses vara generella för länder med en liknande incitamentspolitik och roll på världsmarknaden. I studien identifieras även incitament som skulle kunna påverka svenska företags reshoringbeslut i framtiden. Flertalet av dessa är kopplade till skatter eller andra former av ekonomiska incitament, men det viktigaste framhålls vara att bibehålla en stabilitet i den svenska incitamentspolitiken och inte göra några större förändringar, då företag anser att långsiktiga strategiska övertag är det främsta incitamentet för reshoring.    Implikationer– Studien bidrar med ny kunskap kring hur statliga incitament påverkar svenska företags reshoringbeslut men anses även bidra med ny kunskap kring hur statliga incitament påverkar reshoringbeslut i allmänhet. Det här är ett område som inte har studerats närmare i den existerande litteraturen. Kunskapen kan användas av politiker för att få en större förståelse för hur de kan stimulera tillverkande företag att återvända med sin produktion eller hur Sverige kan göras till ett attraktivt land för tillverkning. För praktiker hjälper studien till att visa vilka statliga incitament som bör undersökas närmare vid den här typen av beslut.   Begränsningar– En begräsning för studien är att endast 14 organisationer ingick och att bara en eller två representanter per organisation intervjuades. Om fler respondenter involverats kan ytterligare incitament ha identifierats. Genom ovanstående kunde även generaliserbarheten förbättras. Studier i andra kontexter behövs dock för att validera resultaten.   Nyckelord– Statliga incitament, reshoring, lokaliseringsbeslutAbstract Purpose- The study aims at investigating which governmental incentives affect or which could affect Swedish companies' reshoring decisions in the future. To fulfill the purpose, two research questions have been formulated:  Which government incentives affect Swedish companies' reshoring decisions?  Which government incentives may affect Swedish companies' reshoring decisions in the future?  Method- To fulfill the purpose of the study, a case study was conducted including 19 respondents from 14 organizations. Primary data acquisition technique was semi structured interviews.    Findings- The study identified a total of ten governmental incentives that affect Swedish companies' reshoring decisions. Of these incentives, five have been identified in theory, and five was previously not described in the literature. The literature also contains five incentives that were not found in the Swedish context. The new governmental incentives have been identified in a Swedish context but are considered general for countries with similar incentive policies and role in the world market. The study also identifies incentives that could affect Swedish companies' reshoring decisions in the future. Most of these are linked to taxes or other forms of economic incentives, but the main point is to maintain stability in the Swedish incentive policy and not make any major changes, as companies believe that long-term strategic advantages is the main incentive for reshoring.    Implications- The study contributes with new knowledge about how government incentives affect Swedish companies' reshoring decisions but it also contributes to new knowledge about how government incentives affect reshoring decisions in general. This is an area that has not been studied further in the existing literature. Knowledge can be used by politicians to gain a better understanding of how to encourage manufacturing companies to return with their production or how to make Sweden an attractive country for manufacturing. For practitioners, the study helps to show which government incentives should be investigated more closely in this type of decision.    Limitations- One limitation for the study is that only 14 organizations are included and only one or two representatives per organization was interviewed. If more respondents would be involved, further incentives may be identified. Through the above, generalizability could also be improved. Studies in other contexts are necessary to validate the results.    Keywords- Governmental incentives, reshoring, location decision

Statliga incitament inom reshoringbeslut

Sammanfattning Syfte– Studien syftar till att undersöka vilka statliga incitament som påverkar eller som i framtiden skulle kunna påverka svenska företags reshoringbeslut. För att uppfylla syftet har två frågeställningar undersökts:  Vilka statliga incitament påverkar svenska företags reshoringbeslut?  Vilka statliga incitament kan komma att påverka svenska företags reshoringbeslut i framtiden? Metod– För att uppfylla syftet med studien genomfördes en fallstudie inkluderande 19 respondenter från 14 organisationer. Primär datainsamlingsteknik var semistrukturerade-intervjuer.   Resultat– Studien identifierade totalt tio statliga incitament som påverkar svenska företags reshoringbeslut. Av dessa incitament har fem lyfts upp tidigare för andra kontexter medan fem inte tidigare har beskrivits i litteraturen. Litteraturen innehåller även fem incitament som inte hittades i den svenska kontexten. De nya incitamenten har identifierats i en svensk kontext men anses vara generella för länder med en liknande incitamentspolitik och roll på världsmarknaden. I studien identifieras även incitament som skulle kunna påverka svenska företags reshoringbeslut i framtiden. Flertalet av dessa är kopplade till skatter eller andra former av ekonomiska incitament, men det viktigaste framhålls vara att bibehålla en stabilitet i den svenska incitamentspolitiken och inte göra några större förändringar, då företag anser att långsiktiga strategiska övertag är det främsta incitamentet för reshoring.    Implikationer– Studien bidrar med ny kunskap kring hur statliga incitament påverkar svenska företags reshoringbeslut men anses även bidra med ny kunskap kring hur statliga incitament påverkar reshoringbeslut i allmänhet. Det här är ett område som inte har studerats närmare i den existerande litteraturen. Kunskapen kan användas av politiker för att få en större förståelse för hur de kan stimulera tillverkande företag att återvända med sin produktion eller hur Sverige kan göras till ett attraktivt land för tillverkning. För praktiker hjälper studien till att visa vilka statliga incitament som bör undersökas närmare vid den här typen av beslut.   Begränsningar– En begräsning för studien är att endast 14 organisationer ingick och att bara en eller två representanter per organisation intervjuades. Om fler respondenter involverats kan ytterligare incitament ha identifierats. Genom ovanstående kunde även generaliserbarheten förbättras. Studier i andra kontexter behövs dock för att validera resultaten.   Nyckelord– Statliga incitament, reshoring, lokaliseringsbeslutAbstract Purpose- The study aims at investigating which governmental incentives affect or which could affect Swedish companies' reshoring decisions in the future. To fulfill the purpose, two research questions have been formulated:  Which government incentives affect Swedish companies' reshoring decisions?  Which government incentives may affect Swedish companies' reshoring decisions in the future?  Method- To fulfill the purpose of the study, a case study was conducted including 19 respondents from 14 organizations. Primary data acquisition technique was semi structured interviews.    Findings- The study identified a total of ten governmental incentives that affect Swedish companies' reshoring decisions. Of these incentives, five have been identified in theory, and five was previously not described in the literature. The literature also contains five incentives that were not found in the Swedish context. The new governmental incentives have been identified in a Swedish context but are considered general for countries with similar incentive policies and role in the world market. The study also identifies incentives that could affect Swedish companies' reshoring decisions in the future. Most of these are linked to taxes or other forms of economic incentives, but the main point is to maintain stability in the Swedish incentive policy and not make any major changes, as companies believe that long-term strategic advantages is the main incentive for reshoring.    Implications- The study contributes with new knowledge about how government incentives affect Swedish companies' reshoring decisions but it also contributes to new knowledge about how government incentives affect reshoring decisions in general. This is an area that has not been studied further in the existing literature. Knowledge can be used by politicians to gain a better understanding of how to encourage manufacturing companies to return with their production or how to make Sweden an attractive country for manufacturing. For practitioners, the study helps to show which government incentives should be investigated more closely in this type of decision.    Limitations- One limitation for the study is that only 14 organizations are included and only one or two representatives per organization was interviewed. If more respondents would be involved, further incentives may be identified. Through the above, generalizability could also be improved. Studies in other contexts are necessary to validate the results.    Keywords- Governmental incentives, reshoring, location decision

Developing a line balancing tool for reconfigurable manufacturing systems : A tool to support investment decisions

Purpose - This thesis aims to developing a decision-making tool which fits in a reconfigurable manufacturing system (RMS) milieu used to identify whether to introduce and produce a new product into an already existing assembly line or to invest in a new assembly line. To fulfil the purpose, four research questions were developed.  Which line balancing problem-solving techniques exist in the literature? Which investment costs can be considered vital for new assembly lines as a    consequence from new product introductions? Can a decision-making tool be designed to evaluate new product introductions which considers both line balancing KPIs and investment costs in an assembly line? To what extent can criteria in the RMS theory be linked with the attributes of the    designed decision-making tool to support its applicability? Method - Literature studies were performed in order to create a theoretical foundation for the thesis to stand upon, hence enabling the possibility to answer the research questions. The literature studies were structured to focus on selected topics, including reconfigurable manufacturing systems, line balancing, and assembly line investment costs. To answer the third research question, which involved creating a decision-making tool, a single-case study was carried out. The company chosen was within the automotive industry. Data was collected through interviews, document studies and a focus group. Findings & analysis - An investigation regarding which line balancing solving-techniques suit RMS and which assembly line investment costs are critical when  introducing new products has been made. The outputs from these  investigations set the foundation for developing a decision-making tool which enables fact-based decisions. To test the decision-making tool’s compatibility with reconfigurable manufacturing systems, an evaluation against established characteristics was performed. The evaluation identified two reconfigurable manufacturing system characteristic as having a direct correlation to the decision-making tool. These characteristics regarded scalability and convertibility. Conclusions - The industrial contribution of the thesis was a decision-making tool that enables fact-based decisions regarding whether to introduce a new product into an already existing assembly line or invest in a new assembly line. The academic contribution involved that the procedure for evaluating the tool was recognized as also being suitable for testing the reconfigurable correlation with other production development tools. Another contribution regards bridging the knowledge gaps of the classifications in line balancing-solving techniques and assembly line investment costs. Delimitations - One of the delimitations in the thesis involved solely focusing on developing and analysing a decision-making tool from an RMS perspective. Hence, other production systems were not in focus. Also, the thesis only covered the development of a decision-making tool for straight assembly lines, not U-shaped lines

An Explorative Study of Circularity Practices in Swedish Manufacturing Companies

Due to the accelerating global warming crisis, interest in the concept of circular economy (CE) has started to excel. Adapting to a CE is especially important for manufacturing companies as they play major part in the global warming crisis. Hence, studying how manufacturing companies are transitioning to fit in a CE is highly relevant. Thus, the research question posed in this study is: How are manufacturing companies approaching circularity and which circularity practices can be identified? To answer the research question, a document study was carried out, wherein the latest available sustainability reports of the 20 largest manufacturing companies in Sweden were studied. A four-step process was followed, including sample selection, circularity extraction, data coding and data analysis. The findings include the creation of 61 unique circularity categories based on numerous identified circularity practices. This study focused identifying circularity practices, not only from a product perspective but for all resources and assets utilized by the company; hence, whilst many of the identified circularity practices involve product design, circularity practices have also been identified related uniquely to, e.g., manufacturing, for instance, in terms of reusing resources. Practical implications for this study include a clear overview of how Swedish manufacturing companies are working towards circularity and which specific circularity practices they mention in their sustainability reports