14 research outputs found

    Grassmann algorithms for low rank approximation of matrices with missing values

    No full text
    The problem of approximating a matrix by another matrix of lower rank, when a modest portion of its elements are missing, is considered. The solution is obtained using Newtons algorithm to find a zero of a vector field on a product manifold. As a preliminary the algorithm is formulated for the well-known case with no missing elements where also a rederivation of the correction equation in a block Jacobi-Davidson method is included. Numerical examples show that the Newton algorithm grows more efficient than an alternating least squares procedure as the amount of missing values increases.The final publication is available at www.springerlink.com:Lennart Simonsson and Lars Elden, Grassmann algorithms for low rank approximation of matrices with missing values, 2010, BIT NUMERICAL MATHEMATICS, (50), 1, 173-191.http://dx.doi.org/10.1007/s10543-010-0253-9Copyright: Springer Science Business Mediahttp://www.springerlink.com

    Grassmann algorithms for low rank approximation of matrices with missing values

    No full text
    The problem of approximating a matrix by another matrix of lower rank, when a modest portion of its elements are missing, is considered. The solution is obtained using Newtons algorithm to find a zero of a vector field on a product manifold. As a preliminary the algorithm is formulated for the well-known case with no missing elements where also a rederivation of the correction equation in a block Jacobi-Davidson method is included. Numerical examples show that the Newton algorithm grows more efficient than an alternating least squares procedure as the amount of missing values increases.The final publication is available at www.springerlink.com:Lennart Simonsson and Lars Elden, Grassmann algorithms for low rank approximation of matrices with missing values, 2010, BIT NUMERICAL MATHEMATICS, (50), 1, 173-191.http://dx.doi.org/10.1007/s10543-010-0253-9Copyright: Springer Science Business Mediahttp://www.springerlink.com

    Spatio-temporal characterization of warnings and advisories issued by SMHI 2011-2020 with focus on multiple hydrological hazards

    No full text
    Sweden is less affected by natural hazards compared to the most risk-prone regions in the world, however, it does experience several kinds of hazards that cause economical losses as well as increased mortality.  Moreover, recent studies show that single natural hazards may be in different ways combined, leading to hazards that cause cascading or co-crowding  effects and turn them into so-called “multiple” or “compound” hazards.  In this study we aim to view the natural hazards from a multiple perspective, in particular, those related to hydrology. We complied weather warnings and advisories (WA) issued by SMHI from 2011 to 2020 and conducted a comprehensive quality assurance. The studied WA cover the fields of meteorology, hydrology and oceanography. Four statistical metrics were designed and calculated as a basis to investigate the occurrences of single and multiple hazards in terms of their distribution in time (at daily level) and space (at warning district level). Combinations of up to four types of single hazards occurring on the same day and district have been explored, but we focused on two-type combinations (so-called double WA). For single hazards, high river flow and heavy snowfall were found to be the most common warnings, in terms of the overall number of affected days and districts, followed by the warnings of strong wind gusts and high ocean level. Except for high temperatures, advisories were more frequently issued than warnings, with on average more than 1000 advisories issued per year (e.g. for risks of fire and water scarcity). Analyses of hydrology-related multiple hazards (double WA) revealed that 1) districts along the west coast and the north-east coast were most affected, in particular during winter (December-February), 2) high river flow and strong wind gusts was the main warning combination including hydrology, ranked up high in all metrics, with most affected districts located along the west coast in southern Sweden, 3) high river flow warning combined with grassland fire advisory is the main hydrology-related combination of one warning and one advisory, and 4) water scarcity and forest fire stands out as the most frequent combination of two advisories.Sverige Ă€r mindre pĂ„verkat av naturolyckor jĂ€mfört med de mest riskbenĂ€gna regionerna i vĂ€rlden, men upplever trots det flera typer av olyckor som orsakar bĂ„de ekonomiska förluster och ökad dödlighet. Nyligen genomförda studier visar dessutom att enskilda naturolyckor kan pĂ„ olika sĂ€tt sammanfalla, vilket kan leda till kombinerade effekter eller kaskadeffekter och omvandla dem till sĂ„ kallade multipla eller samverkande naturolyckor. I denna studie betraktar vi naturolyckorna ur ett multipelt perspektiv, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ de som Ă€r relaterade till hydrologi. Vi sammanstĂ€llde vĂ€dervarningar och meddelanden (VM) utfĂ€rdade av SMHI frĂ„n 2011 till 2020 och genomförde en omfattande kvalitetskontroll. De VM som studerades omfattar omrĂ„dena meteorologi, hydrologi och oceanografi. Fyra statistiska mĂ„tt utformades och berĂ€knades som underlag för att undersöka förekomsten av enskilda och multipla naturolyckor i termer av deras fördelning i tid (pĂ„ dygnsnivĂ„) och rum (pĂ„ varningsdistriktsnivĂ„). Kombinationer av upp till fyra typer av enskilda olyckor som intrĂ€ffar pĂ„ samma dag och i samma distrikt har undersökts, men vi fokuserade pĂ„ kombinationer av tvĂ„ typer (s.k. dubbel VM). För enskilda naturolyckor visade sig höga flöden och snöfall vara de vanligaste varningarna, sett till det totala antalet förekomster över alla dagar och distrikt, följt av varningarna för vind och högt vattenstĂ„nd. Förutom för höga temperaturer utfĂ€rdades meddelanden avsevĂ€rt oftare Ă€n varningar, med i genomsnitt mer Ă€n 1 000 meddelanden per Ă„r (t.ex. för brandrisk och risk för vattenbrist). Analyser av hydrologirelaterade multipla naturolyckor (dubbel VM) visade att 1) distrikten lĂ€ngs vĂ€stkusten och norra ostkusten var mest drabbade, sĂ€rskilt under vintern (december-februari), 2) höga flöden och vind var den frĂ€msta varningskombinationen som inkluderar hydrologi, högt rankad i alla statistiska mĂ„tt, med de mest drabbade distrikten belĂ€gna lĂ€ngs södra vĂ€stkusten Sverige, 3) varning för höga flöden kombinerat med meddelande om grĂ€sbrandrisk var den frĂ€msta hydrologirelaterade kombinationen av varning och meddelande, och 4) vattenbrist och skogsbrandrisk var den vanligaste kombinationen av tvĂ„ meddelanden

    Spatio-temporal characterization of warnings and advisories issued by SMHI 2011-2020 with focus on multiple hydrological hazards

    No full text
    Sweden is less affected by natural hazards compared to the most risk-prone regions in the world, however, it does experience several kinds of hazards that cause economical losses as well as increased mortality.  Moreover, recent studies show that single natural hazards may be in different ways combined, leading to hazards that cause cascading or co-crowding  effects and turn them into so-called “multiple” or “compound” hazards.  In this study we aim to view the natural hazards from a multiple perspective, in particular, those related to hydrology. We complied weather warnings and advisories (WA) issued by SMHI from 2011 to 2020 and conducted a comprehensive quality assurance. The studied WA cover the fields of meteorology, hydrology and oceanography. Four statistical metrics were designed and calculated as a basis to investigate the occurrences of single and multiple hazards in terms of their distribution in time (at daily level) and space (at warning district level). Combinations of up to four types of single hazards occurring on the same day and district have been explored, but we focused on two-type combinations (so-called double WA). For single hazards, high river flow and heavy snowfall were found to be the most common warnings, in terms of the overall number of affected days and districts, followed by the warnings of strong wind gusts and high ocean level. Except for high temperatures, advisories were more frequently issued than warnings, with on average more than 1000 advisories issued per year (e.g. for risks of fire and water scarcity). Analyses of hydrology-related multiple hazards (double WA) revealed that 1) districts along the west coast and the north-east coast were most affected, in particular during winter (December-February), 2) high river flow and strong wind gusts was the main warning combination including hydrology, ranked up high in all metrics, with most affected districts located along the west coast in southern Sweden, 3) high river flow warning combined with grassland fire advisory is the main hydrology-related combination of one warning and one advisory, and 4) water scarcity and forest fire stands out as the most frequent combination of two advisories.Sverige Ă€r mindre pĂ„verkat av naturolyckor jĂ€mfört med de mest riskbenĂ€gna regionerna i vĂ€rlden, men upplever trots det flera typer av olyckor som orsakar bĂ„de ekonomiska förluster och ökad dödlighet. Nyligen genomförda studier visar dessutom att enskilda naturolyckor kan pĂ„ olika sĂ€tt sammanfalla, vilket kan leda till kombinerade effekter eller kaskadeffekter och omvandla dem till sĂ„ kallade multipla eller samverkande naturolyckor. I denna studie betraktar vi naturolyckorna ur ett multipelt perspektiv, med sĂ€rskilt fokus pĂ„ de som Ă€r relaterade till hydrologi. Vi sammanstĂ€llde vĂ€dervarningar och meddelanden (VM) utfĂ€rdade av SMHI frĂ„n 2011 till 2020 och genomförde en omfattande kvalitetskontroll. De VM som studerades omfattar omrĂ„dena meteorologi, hydrologi och oceanografi. Fyra statistiska mĂ„tt utformades och berĂ€knades som underlag för att undersöka förekomsten av enskilda och multipla naturolyckor i termer av deras fördelning i tid (pĂ„ dygnsnivĂ„) och rum (pĂ„ varningsdistriktsnivĂ„). Kombinationer av upp till fyra typer av enskilda olyckor som intrĂ€ffar pĂ„ samma dag och i samma distrikt har undersökts, men vi fokuserade pĂ„ kombinationer av tvĂ„ typer (s.k. dubbel VM). För enskilda naturolyckor visade sig höga flöden och snöfall vara de vanligaste varningarna, sett till det totala antalet förekomster över alla dagar och distrikt, följt av varningarna för vind och högt vattenstĂ„nd. Förutom för höga temperaturer utfĂ€rdades meddelanden avsevĂ€rt oftare Ă€n varningar, med i genomsnitt mer Ă€n 1 000 meddelanden per Ă„r (t.ex. för brandrisk och risk för vattenbrist). Analyser av hydrologirelaterade multipla naturolyckor (dubbel VM) visade att 1) distrikten lĂ€ngs vĂ€stkusten och norra ostkusten var mest drabbade, sĂ€rskilt under vintern (december-februari), 2) höga flöden och vind var den frĂ€msta varningskombinationen som inkluderar hydrologi, högt rankad i alla statistiska mĂ„tt, med de mest drabbade distrikten belĂ€gna lĂ€ngs södra vĂ€stkusten Sverige, 3) varning för höga flöden kombinerat med meddelande om grĂ€sbrandrisk var den frĂ€msta hydrologirelaterade kombinationen av varning och meddelande, och 4) vattenbrist och skogsbrandrisk var den vanligaste kombinationen av tvĂ„ meddelanden

    TrafiksÀkerhet och konjunktur : LÄngtids- och korttidsanalyser samt litteraturstudie

    No full text
    In studies of traffic safety is it important to have good knowledge of both internal and external factors. Examples of the former are driver behaviour and the roads’ safety standard, while examples of the latter are the demographic structure and the economic situation. This report includes a survey of methods used by previous researchers comprising which variables they used as indicators of the state of the market. It was concluded that unemployment was the most common economic variable, where an increase in unemployment indicates a decrease in the number of killed road users. The same result was found when a time series analysis was performed on Swedish data. It was also shown that part of the reduction in the number of fatalities in Sweden during a recession was explained by young drivers’ reducing their car use. There is, however, still a remaining effect of unemployment that cannot be explained by young drivers car use. One theory is that the state of the market affects the road usersÂŽ travel patterns. Data collected from fatal accident reports during the recession in December 2008-March 2009, were compared to the same period in 2005/2006, 2006/2007 and 2007/2008 during which period the economy was stronger. The only significant difference was that the number of fatalities and number of fatal accidents were higher during periods of economic growth. No significant difference was found with respect to, among others, accident type, time of day, age or gender distribution.VTI rapport R704A Ă€r en förkortad engelsk version av VTI rapport 704, ”TrafiksĂ€kerhet och konjunktur: modellansatser och litteraturstudie” utgiven 2011</p

    Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier

    No full text
    Studien har frĂ€mst omfattat analyser av extrem korttidsnederbörd i observationer frĂ„n SMHIs nĂ€t av automatiska meteorologiska stationer. Även analyser av korttidsnederbörd frĂ„n kommunala mĂ€tare, manuella meteorologiska stationer, vĂ€derradar och klimatmodeller har genomförts. De huvudsakliga slutsatserna frĂ„n detta uppdrag kan sammanfattas enligt följande. En regionalisering av extrem korttidsnederbörd (skyfall) i Sverige gav fyra regioner: sydvĂ€stra (SV), sydöstra (SÖ), mellersta (M) och norra (N) Sverige. Ytterligare indelning kan göras men i denna studie prioriterades att ha regioner av denna storleksordning för att fĂ„ ett ordentligt underlag för regional statistik. Regionaliseringen gĂ€ller enbart korttidsnederbörd, upp till maximalt 12 tim varaktighet. Den regionala statistiken uppvisar tĂ€mligen distinkta geografiska skillnader, med högst vĂ€rden i region SV och lĂ€gst i region N. Det Ă€r inte förvĂ„nande att vĂ„rt avlĂ„nga land uppvisar regionala skillnader dĂ„ varmare och fuktigare luftmassor förekommer mer i söder Ă€n i norr, och dĂ€rmed ökar förutsĂ€ttningarna för intensiv nederbörd. Den regionala statistiken överensstĂ€mmer överlag vĂ€l med motsvarande statistik i vĂ„ra grannlĂ€nder. Under perioden 1996-2017 finns inga tydliga tidsmĂ€ssiga tendenser vad gĂ€ller skyfallens storlek och frekvens i de olika regionerna, utan dessa ligger överlag pĂ„ en konstant nivĂ„. Inte heller extrem dygnsnederbörd sedan 1900 uppvisar nĂ„gra tydliga tendenser pĂ„ regional nivĂ„. PĂ„ nationell nivĂ„ indikeras en svag ökning av dels landets högsta Ă„rliga nederbörd sedan 1881, dels förekomsten av stora, utbredda 2-dygnsregn sedan 1961. Skyfallsstatistik baserad pĂ„ nederbördsobservationer frĂ„n vĂ€derradar som justerats mot interpolerade stationsdata (HIPRAD) överensstĂ€mmer vĂ€l med stationsbaserad statistik för korta varaktigheter (upp till 2 tim) i södra Sverige. För lĂ€ngre varaktigheter och i mellersta och norra Sverige överskattar HIPRAD regnvolymerna. Analyser av de senaste klimatmodellerna (Euro-CORDEX) indikerar en underskattning av extrema regnvolymer för korta varaktigheter (1 tim) men överlag en realistisk beskrivning av observerad skyfallsstatistik. Den framtida ökningen av volymerna berĂ€knas ligga mellan 10% och 40% beroende pĂ„ tidshorisont och koncentration av vĂ€xthusgaser, vilket överlag ligger nĂ€ra tidigare bedömningar. BĂ„de för bedömningen av regionala skillnader och historiska klimateffekter Ă€r det av största vikt att bibehĂ„lla, eller Ă€nnu hellre utöka, observationerna av korttidsnederbörd i Sverige. NederbördsmĂ€tning via alternativa tekniker bör kunna anvĂ€ndas i allt högre utstrĂ€ckning framöver för förbĂ€ttrad kunskap och statistik. VĂ€derradar Ă€r redan etablerat och den digitala utvecklingen öppnar Ă€ven möjligheter till insamling av nederbördsdata och relaterad information via mobilmaster, uppkopplade privata vĂ€derstationer, sociala medier, etc. Denna utveckling mĂ„ste bevakas, utvĂ€rderas och i största möjliga utstrĂ€ckning utnyttjas

    Traffic safety and the economic situation : model approaches and a litterature survey

    No full text
    Detta projekt har omfattat tvÄ delstudier. Syftet med den första har varit att undersöka vilka typer av olyckor som Àr mest kÀnsliga för ekonomisk konjunktur och vilka trafikantgrupper som Àr inblandade. Syftet med den andra studien har varit att titta pÄ vissa tillstÄnd, sÄsom andel tung trafik, andel ungdomar bland körkortsinnehavare, trafikarbete uppdelat pÄ Äldersgrupper, etcetera, och se hur dessa samvarierardels med konjunkturen, dels med utfallet i dödade och skadade. I denna rapport ges en översikt över de statistiska metoder andra forskare anvÀnt och vilka mÄtt pÄ det ekonomiska lÀget de tagit in i sina modeller. Det visade sig att arbetslöshet var den vanligaste ekonomiska förklaringsvariabeln dÀr en ökning av arbetslösheten indikerar en nedgÄng av antalet trafikdödade. En del av nedgÄngen i antalet trafikdödade förklaras av att unga förare minskar sitt bilÄkande, detta gÀllde sÀrskilt för lÄgkonjunkturen i början av 1990-talet. Det finns ÀndÄ kvar en effekt av arbetslöshet som inte förklaras av unga förares bilÄkande. Ett försök att jÀmföra dödsolyckor dÀr föraren visat prov pÄ olÀmpligt beteende, sÄsom hastighetsövertrÀdelse, ej anvÀnt bilbÀlte eller drogpÄverkan, i en period av lÄgkonjunktur jÀmfört med perioder av högkonjunktur pÄvisade en ibland ovÀntad likhet. Sett till det absoluta antalet dödsolyckor tycks en del riskbenÀgna bilförare ha försvunnit frÄn trafiken eller Àndrat sitt beteende i och med lÄgkonjunkturen. Dock har Àven antalet dödsolyckor med mer försiktiga bilförare minskat i motsvarande grad. Orsaken till att andelen dödsolyckor med riskbenÀgna respektive med mer försiktiga bilförare Àr oförÀndrad Àr dock oklar.This project includes two subprojects. The objective of the first subproject has been to investigate which types of accidents are most sensitive to the state of the market and which road user groups are involved. The objective of the second subproject was to study certain conditions, such as percentage of heavy vehicles, percentage of young driving licence holders, vehicle milage per age group, etc., and to see how these covary with the state of the market as well as with the resulting number of killed and injured road users. An overview of the statistical methods that other researchers have used and which measures of the state of the market they have included in their models is given in this report. It was concluded that unemployment was the most common economic variable, where an increase in unemployment indicates a decrease in the number of killed road users. It was then shown that part of the reduction in the number of fatalities is explained by young drivers' reducing their car use. This applies particulary to the regression in the early 1990s. There is, however, still a remaining effect of unemployment that cannot be explained by young drivers car use. An attempt to compare fatal accidents where the driver behavior has been inappropriate, such as speeding, not using safety belt or being under the influence of drugs, before and in a recession revealed a sometimes surprising similarity. In absolute numbers it seems that some risk-taking drivers may have dropped out of the traffic or changed behaviour in the recession. The number of fatal accidents with more careful drivers has however decreased by a similar degree. Why the number of fatal accidents with risk-taking and more careful drivers decreased by a similar amount, in a relative sense, is not clear

    Evaluation of programs teaching senior high school students the effects of drinking and driving

    No full text
    Det övergripande syftet med detta projekt var att utvÀrdera hur olika utbildningsprogram pÄverkar ungdomars instÀllning till rattfylleri. PÄverkas ungdomarna mer av ett kÀnsloladdat budskap, renfaktaöverföring eller krÀvs en kombination av bÄde kÀnsla och fakta? En enkÀt togs fram för utvÀrdering av programmen. UtvÀrderingen genomfördes i form av en före-/efterstudie dÀr fyra. Resultaten visade att trots att faktakunskapen var lÄg före försöket noterades inte nÄgon mÀrkbar förbÀttring efter försöket. DÀremot pÄverkades elevernas attityder och normer i positiv riktning. Med hÀnsyn till vilket utbildningsprogram som gav bÀsta resultat kan det konstateras att kombinationen fakta- och kÀnslomÀssigt budskap hade störst pÄverkan i önskad riktning. Ytterligare ett syfte var att belysa ungdomars instÀllning till alkohol och trafik rent allmÀnt, och beskriva vad som pÄverkar deras intentioner att köra onyktra, Äka med nÄgon onykter förare samt försöka hindra nÄgon onykter förare frÄn att köra. Resultaten pÄverkades av elevernas attityd till sjÀlva handlingen utan ocksÄ av i vilken grad de upplevde att de kunde kontrollera situationen samt av vad andra \u96 framförallt bÀsta kompisen \u96 tyckte om deras handlande. För att förÀndra beteendet i positiv riktning bör man dÀrför diskutera grupptryck och öka elevernas möjlighet till kontroll över beteendet, vilket innebÀr att det mÄste bli lÀttare för dem att handla rÀtt. Ungdomarna bör ocksÄ fÄ diskutera rattfylleri pÄ ett sÀtt som uppmuntrar till engagemang och de behöver hjÀlp att förstÄ konsekvenserna av att köra onykter. Studien avslutas med en diskussion om hur framtida utbildningsprogram kanplaneras och genomföras.The main aim of this study was to evaluate how different educational programmes affect young people's attitude to drink driving. The question was if they would be more influenced by an emotional message than by one based on facts or if a combination of both emotion and facts needed? A further aim was to explore young people's attitudes to alcohol and traffic in general, and describe what predicts their intentions to drink and drive, travel with somebody who has been drinking alcohol and prevent somebody from drinking and driving. The evaluation was conducted in the form of a before and after study comparing four different groups: three groups who took part in the educational program and one control group. The sample consisted of 1 178 students aged 15 to 20 years (mean age 16.5 yrs) from six different senior high schools (75% response rate)

    Road traffic speeds : status, attitudes and measures

    No full text
    I syfte att uppnÄ etappmÄlet för vÀgtrafiksÀkerheten finns delmÄlen att hastighetsefterlevnad skall öka pÄ sÄvÀl det statliga som det kommunala vÀgnÀtet. VTI har dÀrför fÄtt i uppdrag av Trafikverket att analysera viktiga problemomrÄden och utmaningar inom hastighetsomrÄdet samt att identifiera viktiga insatsomrÄden. Vi har vid genomgÄngen av den kunskap som finns om hastighet och hastighetsefterlevnad samt ny kunskap som vi fÄtt via diskussioner i fokusgrupper funnit att olika typer av incitament krÀvs för att privatbilister och yrkesförare ska hÄlla hastigheten. SÄvÀl utbildning som information Àr viktiga för att motivera föraren att agera pÄ rÀtt sÀtt och skapa en norm i samhÀllet som tar avstÄnd ifrÄn hastighetsövertrÀdelser. Det behövs dock att detta sker i kombination med övervakning och tekniska ÄtgÀrder.In order to achieve the interim target for road safety it is necessary that compliance of speed limits increases at the road network. VTI has been commissioned by the Swedish Transport Administration to analyse major problems and challenges concerning velocity, and to identify key areas for action. Through a review of available knowledge about speed, and gain of new knowledge from focus group discussions we found that different types of incentives are needed for both private motorists and professional drivers to hold the speed. Both education and information are important to motivate the driver to act correctly and create a norm in society that deprecates speed violations. However, this should occur in combination with speed monitoring and technical measures
    corecore