Intersectionality in nursing research: A systematic review

Abstract Aim This systematic literature review aimed to identify, appraise and synthesize available research studies that apply intersectionality in nursing research. Design Systematic review. Data Sources Empirical and theoretical nursing studies published before February 2022 were identified from the PubMed and CINAHL databases. Studies were eligible for inclusion if they substantially covered the topics of intersectionality and nursing, had undergone peer‐review, and were written in English. Review Methods The PRISMA 2020 statement for reporting systematic reviews was used to report findings. The Joanna Briggs Institute Critical Appraisal tools were used to assess the quality of the included research studies. Results Out of 331 identified studies, 60 studies were substantially about nursing and intersectionality, and were included in the review. There are a myriad of ways that the concept of intersectionality has been adopted in nursing research. Furthermore, there was great heterogeneity in the definition and application of the concept of intersectionality, and only a few studies were empirical. Conclusion There is a need for robust and clear framing of how the concept of intersectionality is defined and understood in nursing research. There is also a need for more empirical research effectively adopting the concept of intersectionality to enhance our understanding of how health inequities operate within the field of nursing. No Patient or Public Contribution No patients, service users, caregivers or members of the public were involved in this work

Uppföljning av biologisk mångfald meddata från Riksskogstaxeringen : Slutrapport, mars 2012

Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpande miljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtland tillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt, med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner. Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) som bäst speglar tillståndet för biologisk mångfald. I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andra steg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppen tagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljning av miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse av innehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöra lämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kan användas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald. Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogliga strukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra till att beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft en positiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för den biologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgå från (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftiga förändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning. Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologisk mångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet: • Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser • Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv) • Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv • Volym död ved av olika grovlek • Areal ädellövskog indelad i åldersklasser • Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död ved De arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är: • Hackmärken • Vedsvamp • Tickor • Mjölkört • Hänglavar; man- och skäggla

Co-production of Peer-to-Peer Care Practices. The Case of a Social Innovation in Elderly Care

This study analyzes the co-production of peer-to-peer interactions as a social innovation that utilizes older people’s resources as a means for providing public care. We ethnographically explore an initiative named Give&Take that aims to establish peer-to-peer care among older people. We draw on a practice perspective with respect to care and its organization while also being influenced by the conceptualization of sociomateriality. The study illustrates the co-production of peer-to-peer care within a social innovation at the intersection of formal and informal care. We show how care practices and their specificities clash with institutionalized logics in the co-production of care. In conclusion, we argue that considering how care practices are shaped by a set of institutionalized logics in public innovations enhances our understanding of the coproduction of care that draws on older people’s resources. These findings are of importance to innovations following EU policies on co-production and active aging