Sea Traffic Management validation project Final Report

Every day thousands of ships carry millions of tons of cargo worldwide. In complex logistics chains, minor decisions may easily have major consequences. The shipping industry suffers from a lack of shared data between ships and ports, which could lead to monetary loss when ships are delayed, fuel burned and suboptimal routes are chosen. Operations in the maritime industry are characterized by infrequent interaction among an extensive number of actors. In many other industries, close partnerships have stimulated systems integration and general standardization of information exchange. In shipping, however, this has yet to happen. Sea Traffic Management, STM, is part of the solution! STM establishes a global maritime digital infrastructure where standard messages can be sent and received. Interoperability is achieved by specifying not only WHAT format the data should have but also HOW the exchange should be done. When actors follow this design principle they can connect seamlessly even on their first encounter. Shipping is often a series of first-occasion encounters, as ships visit new terminals and ports most of the time. Data exchange among port actors can cut waiting times during port calls and assist in achieving just-in-time arrivals. In STM, information owners select the partners with whom they wish share data, thus avoiding business sensitivity issues. The goal of the STM Validation Project was to develop and validate the infrastructure and the services using it, and to verify the functions and benefits. The benefits predicted in the previous projects defining and designing the STM concept include: common situational awareness among ships and shore actors, reduced administrative burden, green steaming and just-in-time operations. The STM Validation project set up three test-beds. One test-bed was located in Northern Europe and another in the Mediterranean Sea. Apart from these operational test-beds, the European Maritime Simulator Network (EMSN) was used to validate complex cases involving many ships. EMSN tests using 30 manned bridges supplied data on the behaviour of mariners and to compile their feedback on STM. The test-beds were supported by the development of a maritime digital infrastructure. The validation of the port functions took place in parallel with current operations, whereas the ships and shore centres implemented services, many of which will remain operational after the project. Examples of functions and services include winter navigation services in the Northern Baltic Sea, enhanced monitoring in the Strait of Gibraltar, port arrival synchronization in Limassol, Search and Rescue (SAR) and ship-to-ship route exchange among 311 ships wherever they meet around the world.STM Validation Projec

Service and Communication Infrastructure for Sea Traffic Management

The introduction of Sea Traffic Management services relies on infrastructures that enable trustworthy information sharing and service provisioning/consumption processes. For this purpose, a federated and regulated approach to information sharing and service distribution is proposed. Such an approach would position the governance of different services in the continuum of hierarchical (i.e.command and control) to market-driven approaches. In this paper the maritime infrastructure framework is presented and applied to Sea Traffic Management. The full potential and large-scale implementation would come when the same framework is applied in different areas of application that rely on information sharing, service interaction, and (digitized) actor collaboration

DiVa - Dikesrensningens effekter på vattenföring, vatten­kemi och bottenfauna i skogsekosystem

Stora arealer av Sveriges dikade skogsmark har diken som är eftersatta. Kunskapen om vilken effekt en dikesrensning har på ökad tillväxt samt dikenas vattenföring, vattenkvalité och bottenfauna är obefintlig. DiVa projektet (Dikesrensningens effekter på vattenekosystem) sattes i verket för att belysa effekterna av dikesrensning och öka kunskapen och processförståelsen kring effekterna på bottenfauna och vattenkemi. DiVa projektet har pågått sedan 2007 i två faser, 3 respektive 2 år. Två områden i Sverige valdes ut: Fagerheden utanför Piteå i Norrbottens län och Unnaryd i Jönköpings län i södra Sverige. I varje försöksområde utfördes dikesrensningen i två diken. Olika maskintyper användes i de två områden. Ett dike rensades med normala hänsynsåtgärder medan ett annat rensades under förhöjda hänsynsåtgärder. Ett dike lämnades orört som referens. Dikesrensningen med normal hänsyn innebar att en översilningsmark anlades nedströms den rensade sträckan, samt att nästan hela diket rensades, nerifrån och upp. Dikesrensningen med ökad hänsyn innebar, förutom översilningsmark nedströms dikena, även att mindre proppar och små slamfickor och/eller översilningsmarker längs diket skapades, samt att orensade partier lämnades. Efter mätningar i en inledande period på 1-2 år genomfördes dikesrensning och vattenkemin registrerades löpande under 1-2 år efter åtgärden, medan bottenfaunan inventerades på våren och hösten varje år.Stora arealer av Sveriges dikade skogsmark har diken som är eftersatta. Kunskapen om vilken effekt en dikesrensning har på ökad tillväxt samt dikenas vattenföring, vattenkvalité och bottenfauna är obefintlig. DiVa projektet (Dikesrensningens effekter på vattenekosystem) sattes i verket för att belysa effekterna av dikesrensning och öka kunskapen och processförståelsen kring effekterna på bottenfauna och vattenkemi. DiVa projektet har pågått sedan 2007 i två faser, 3 respektive 2 år. Två områden i Sverige valdes ut: Fagerheden utanför Piteå i Norrbottens län och Unnaryd i Jönköpings län i södra Sverige. I varje försöksområde utfördes dikesrensningen i två diken. Olika maskintyper användes i de två områden. Ett dike rensades med normala hänsynsåtgärder medan ett annat rensades under förhöjda hänsynsåtgärder. Ett dike lämnades orört som referens. Dikesrensningen med normal hänsyn innebar att en översilningsmark anlades nedströms den rensade sträckan, samt att nästan hela diket rensades, nerifrån och upp. Dikesrensningen med ökad hänsyn innebar, förutom översilningsmark nedströms dikena, även att mindre proppar och små slamfickor och/eller översilningsmarker längs diket skapades, samt att orensade partier lämnades. Efter mätningar i en inledande period på 1-2 år genomfördes dikesrensning och vattenkemin registrerades löpande under 1-2 år efter åtgärden, medan bottenfaunan inventerades på våren och hösten varje år