Förgröning på Åkerslätts förskola

Det finns i dagsläget både forskning och allmänna råd som beskriver att vegetation spelar en viktig roll i en hälsosam utemiljö för barn. Det verkar däremot inte finnas vetenskaplig litteratur som beskriver vilken typ av vegetation eller vilka arter som skulle kunna vara lämpade för de utmanande förutsättningarna på förskolegårdar, ofta med problematik som omfattande slitage och markkompaktering. Den kunskapen är något man efterfrågar generellt inom branschen och Åkerslätts förskolegård är en av många där man är i behov av vegetation som kan hjälpa till att reglera temperaturer och erbjuda skugga. Syftet i arbetet har varit att med hjälp av kunskap från yrkesverksamma, i form av litteratur och intervju, undersöka vilka växter som kan vara bäst lämpade för förskolegårdar och sammanfatta dessa i en växtlista samt undersöka faktorer som skulle kunna underlätta vid etablering. Vidare har även forskningsbaserade ramverk undersökts i syfte att hitta verktyg att i framtiden använda vid utformning av förskolegårdar. Ett övergripande gestaltningsförslag till Åkerslätts förskola har använts för att exemplifiera delar av resultatet och behandlar främst aspekterna skuggning av särskilt populära platser och kommunikation med verksamheten. Arbetet belyser även att lerjordar kan vara i högre grad problematiska gällande kompaktering. Det är svårt att etablera vegetation i förskolemiljö, men det finns åtgärder som kan underlätta processen. Gällande växtmaterialet bör det först och främst vara anpassat för ståndorten för att kunna klassas som lämpligt, men att antingen ha särskilt starkväxande egenskaper alternativt ett slitstarkt grenverk kan underlätta avsevärt. För säkerställa en optimal vegetation och en hälsosam utemiljö bör man dock bevara befintlig vegetation vid utformning av nya förskolegårdar.There are currently both research and general advice that describes how vegetation plays an important role in a healthy outdoor environment for children. On the other hand, there does not seem to be any scientific literature that describes what type of vegetation or which species could be suitable for the challenging conditions on preschool yards, often with problems such as extensive wear and soil compaction. That knowledge is something that is generally demanded in the industry and Åkerslätt's preschool yard is one of many in need of vegetation that can help regulate temperatures and offer shade. The purpose of the essay has been to, with knowledge from professionals, in the form of literature and interviews, investigate which plants may be best suited for preschools and summarize these in a plant list and investigate factors that could facilitate establishment. Furthermore, research-based frameworks have also been investigated in order to find tools that can be used in the future when designing preschool yards. An overall design proposal for Åkerslätt's preschool has been used to exemplify parts of the results and mainly deals with the aspects of shading particularly popular places and communication with the preschool. The essay also highlights that clay soils can be more problematic in terms of compaction. It is difficult to establish vegetation in a preschool environment, but there are measures that can facilitate the process. Regarding the plant material, it should first and foremost be adapted to the site in order to be classified as suitable, but either having particularly strong-growing properties or durable branches can make it considerably easier. However, in order to ensure optimal vegetation and a healthy outdoor environment, existing vegetation should be preserved when designing new preschools

Characterization of human embryonic stem cell lines by the International Stem Cell Initiative

The International Stem Cell Initiative characterized 59 human embryonic stem cell lines from 17 laboratories worldwide. Despite diverse genotypes and different techniques used for derivation and maintenance, all lines exhibited similar expression patterns for several markers of human embryonic stem cells. They expressed the glycolipid antigens SSEA3 and SSEA4, the keratan sulfate antigens TRA-1-60, TRA-1-81, GCTM2 and GCT343, and the protein antigens CD9, Thy1 (also known as CD90), tissue- nonspecific alkaline phosphatase and class 1 HLA, as well as the strongly developmentally regulated genes NANOG, POU5F1 (formerly known as OCT4), TDGF1, DNMT3B, GABRB3 and GDF3. Nevertheless, the lines were not identical: differences in expression of several lineage markers were evident, and several imprinted genes showed generally similar allele-specific expression patterns, but some gene-dependent variation was observed. Also, some female lines expressed readily detectable levels of XIST whereas others did not. No significant contamination of the lines with mycoplasma, bacteria or cytopathic viruses was detected