Pulmonary Epithelial Integrity in Children: Relationship to Ambient Ozone Exposure and Swimming Pool Attendance

Airway irritants such as ozone are known to impair lung function and induce airway inflammation. Clara cell protein (CC16) is a small anti-inflammatory protein secreted by the nonciliated bronchiolar Clara cells. CC16 in serum has been proposed as a noninvasive and sensitive marker of lung epithelial injury. In this study, we used lung function and serum CC16 concentration to examine the pulmonary responses to ambient O(3) exposure and swimming pool attendance. The measurements were made on 57 children 10–11 years of age before and after outdoor exercise for 2 hr. Individual O(3) exposure was estimated as the total exposure dose between 0700 hr until the second blood sample was obtained (mean O(3) concentration/m(3) × hours). The maximal 1-hr value was 118 μg/m(3) (59 ppb), and the individual exposure dose ranged between 352 and 914 μg/m(3)hr. These O(3) levels did not cause any significant changes in mean serum CC16 concentrations before or after outdoor exercise, nor was any decrease in lung function detected. However, children who regularly visited chlorinated indoor swimming pools had significantly lower CC16 levels in serum than did nonswimming children both before and after exercise (respectively, 57 ± 2.4 and 53 ± 1.7 μg/L vs. 8.2 ± 2.8 and 8.0 ± 2.6 μg/L; p < 0.002). These results indicate that repeated exposure to chlorination by-products in the air of indoor swimming pools has adverse effects on the Clara cell function in children. A possible relation between such damage to Clara cells and pulmonary morbidity (e.g., asthma) should be further investigated

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomari Stockholm 1998-2002.

Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och liknande tillstånd med ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halten de två senaste dygnen beräknas. Analyser av denna typ av miljösamband bedöms betydligt mindre känsliga för förändringar i diagnostik mm än övervakning av antalet fall i sig, vilket kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till miljön. Uppgifter om befolkningens akutbesök för astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och akut luftrörskatarr vid 8 sjukhus i Stockholmsområdet dygn för dygn 1998-2002 har hämtats via landstinget. Luftföroreningsdata har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm. Analyserna har utförts med Poissonregression. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att antalet akutbesök för KOL ökar med ungefär 3 % och besöken för ospecificerad astma med cirka 2 % per 10 μg/m3 ökning av dygnets maximala 8-timmarsmedelvärde av ozon. I den tidigare studien av sjukhusinläggningar för andningsorganen sågs en av antalet inläggningar för astma med drygt 4 % per 10 μg/m3 ökning av ozonhalten. Denna studie tyder därmed på att den procentuella ökningen av antalet akutbesök för astma är ungefär hälften så stor jämfört med ökningen av antalet sjukhusinläggningar. Däremot är antalet akutbesök på sjukhus för ospecificerad astma i genomsnitt minst cirka fyra gånger fler per dygn än antalet astmainläggningar, varför antalet ozonrelaterade akutfall vid sjukhusen blir minst dubbelt så många som de ozonrelaterade inläggningarna. Något oväntat tycks höjda halten av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM10) inte generellt öka antalet akutbesök för studerade diagnoser. För KOL noteras att från de lägsta halterna till halter som är drygt 40 % över de genomsnittliga, ungefär inom intervallet 5-23 μg/m3, ökar antalet akutbesök tydligt med stigande halt, varefter risken minskar vid högre halter. Troligen kan detta bero på att sammansättningen och toxiciteten hos partiklarna skiljer sig beroende på deras ursprung, och att flera olika exponerings-responssamband bygger upp det observerade

Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 1997-1999. : projektrapport till Naturvårdsverket

Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella akuta effekter av luftföroreningar på antalet inläggningar för sjukdomar i andningsorganen. Studien omfattar befolkningen i fyra områden: StorStockholm, Göteborg/Mölndal, Malmö/Burlöv samt Helsingborg. För att underlätta internationella jämförelser har metodiken anpassats till det pågående europeiska projektet APHEA2, där betydelsen av halten de två senaste dygnen beräknas. Uppgifter om sjukhusinläggningar för luftvägsdiagnoser dygn för dygn 1997-1999 har hämtats från Patientregistret, luftföroreningsdata från kommunernas miljöförvaltningar och meteorologiska data från SMHI. I studien har analyserats luftföroreningarnas effekter på antalet inläggningar för andningsorganen totalt i alla åldrar samt på inläggningar för astma oavsett ålder. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i analyserna.. För både samtliga inläggningar och för astmainläggningar är halten av ozon sammantaget för städerna en signifikant riskfaktor. En ökning av ozonhalten med 10 mg/m3 medför nästan 2 % fler inläggningar för andningsorganen totalt och drygt 4 % fler inläggningar för astma. Dessa effekter är internationellt sett starka. Ökad halt av partiklar (PM10) leder i dessa städer till en ökning av antalet inlagda för andningsorganen, vilken dock inte är statistiskt säkerställd. Kvävedioxidhalten har en nära signifikant effekt på antalet inläggningar för astma i Göteborg. Sammantaget tyder resultaten på att begränsningen till tre år av data för flertalet av städerna kräver mycket kraftiga effekter för att dessa skall bli statistiskt säkerställda

Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator : en analys av möjligheterna att använda tidsserieanalyserbaserade på hälsoregister och haltmätningar

Luftföroreningars snabbt uppkommande hälsoeffekter har påvisats även i Sverige genom analys av tidsserier bland annat hämtade från nationella hälsoregister. I en av Socialstyrelsen m.fl. utgiven rapport med titeln Förslag till indikatorer för uppföljning av hälsorelaterade miljökvalitetsmål framgår att det råder oklarhet i frågan om hur resultaten från registerbaserade tidsserieanalyser ska tolkas och kan användas. I rapporten föreslås följaktligen "att möjligheterna att använda tidsseriestudier som indikatorer utreds vidare". Utifrån egen lång erfarenhet av tidsserieanalyser, inledningsvis med paneldata och senare främst med registerdata har vi genomfört denna utredning för att belysa användningsmöjligheterna och informationens lämplighet för miljömålsuppföljning. Hälsoindikatorer vid miljömålsuppföljning ska spegla utvecklingen i relation till förändringar i befolkningens exponering för de aktuella miljöfaktorerna. Frekvensdata är inget lämpligt mått eftersom luftföroreningar bara förklarar en liten del av variationen i föreslagna frekvensmått. Det är heller inte lämpligt att som indikator använda mått på hur hög tidsvariation man har i frekvensdata i sig, eftersom man inte som i tidsseriestudierna ”rensar bort” variation i dygnsfrekvenser som beror på andra faktorer. Slutsatsen av vår genomgång är att en lämplig hälsoindikator för luftkvalitet är att med tidsserieteknik kvantifiera korttidssambanden mellan halter i luft och ohälsovariabler från register, vilket resulterar i exponerings-responssamband som kan användas för att kvantifiera antal fall per år som beror på korttidsexponering för luftföroreningar. Denna typ av beräkningar kan utifrån halt- och frekvensdata uppdateras lika ofta som nya haltdata redovisas (årligen), även om inte nya exponerings-responssamband beräknas lika ofta. Vi har inte funnit att överskattning av effekterna genom s.k. harvesting eller analystekniska problem utgör några argument mot användandet av resultat från tidsserieanalyser

Vägdamm och grova partiklars effekter på människans hälsa

Kunskaperna om hälsoeffekterna av omgivningsluftens grovfraktion innefattad i PM10 är ännu bristfälliga. Epidemiologiska studier har visat på ökad mortalitet och morbiditet i hjärt och lungsjukdom redan vid måttligt förhöjda halter, vanligen mätt som PM10. PM10 har hittills varit det partikelmått som använts för att reglera partikelhalten i de flesta länder, så även i Sverige och inom EU. Valet av indikator har dock ifrågasatts både utifrån fysiologiska (deposition etc), toxikologiska och preventiva aspekter. En viktig del i kritiken består av att PM10-halten starkt kan påverkas av grova partiklar såsom uppvirvlat vägdamm, vars relevans ur hälsosynpunkt är osäker. Dammet består till stor del av sand och partiklar bildade vid slitage av vägbanan. Om de grova partiklar som virvlas upp av vind och trafikrörelser har liknande negativa hälsoeffekter som partikelmassan för övrigt, finns inget skäl att negligera denna fraktion eller sammanhängande åtgärder. Har däremot dessa partiklar ingen eller obetydlig effekt, är det i en prioriteringssituation ett mindre angeläget problem. Syftet med detta projekt är att med epidemiologiska tidsseriestudier jämföra hälsoeffekterna av grova partiklar i form av uppvirvlat vägdamm med de "genomsnittliga" effekterna av PM10 respektive med effekterna av partiklar av annat slag än vägdamm

Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Göteborg 1988-1996

Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa luftföroreningars eventuella akuta effekter på luftvägssjuka personer i Göteborgsområdet. För att underlätta internationella jämförelser har metodiken anpassats till ett pågående europeiskt projekt. Uppgifter om sjukhusinläggningar för luftvägsdiagnoser dygn för dygn 1988-1996 har hämtats från Patientregistret, luftföroreningsdata från Göteborgs miljöförvaltning och IVL samt meteorologiska data från SMHI. I studien har analyserats luftföroreningarnas betydelse för samtliga luftvägsinläggningar (i genomsnitt 6,6 per dygn), luftvägsinläggningar bland äldre (65 år och däröver) samt inläggningar för astma och kronisk obstruktiv luftvägssjukdom (KOL) bland äldre. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och tre olika mått på partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar. För astma- och KOL-inläggningar är halten av fotokemiskt bildad ozon en signifikant (p&lt;0,05) riskfaktor oavsett vilket partikelmått som används i modellen, och avgasindikatorn kvävedioxid har signifikant betydelse utom med sulfat som partikelmått, då effekten dock nästan är signifikant. För samtliga luftvägsinläggningar bland personer 65 år och äldre är partikelhalten en signifikant riskfaktor oavsett vilket partikelmått som används. Resultaten talar för att flera typer av luftföroreningar, såväl storskaliga som sulfat och ozon liksom lokalt genererade bilavgaser, har viss betydelse för luftvägsinläggningarna. Det totala antalet luftvägsinläggningar ökar enligt undersökningen med 3,7 % vid en haltökning från 25%- till 75%-ilen (percentilen) såväl för sulfatpartiklar som ”inandningsbara partiklar” (PM10), vilket för PM10 motsvarar 10 μg/m3 ökad halt. De akuta effekterna per μg/m3 ökad halt är i denna studie genomgående starkare än vad som vanligtvis rapporterats i tidigare studier från främst nordamerikanska städer, vilket talar för att det är viktigt med ytterligare undersökningar som beskriver svenska förhållanden

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005

Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen. Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden. Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har i kombinationer beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att sambanden inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena varken beträffande effekterna för partikelhalten som PM10 eller för NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10, medan akutbesök för astma ökar med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10 μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%). Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet

Akuta luftvägsbesvär bland vuxna astmatiker i förhållande till tidsmässiga variationer i luftföroreningshalter - en studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen 2005

Denna dagboksstudie utgör en del i Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, och syftar till att studera om och hur symtom och besvär bland astmatiker samvarierar med korttidsvariationer i luftföroreningshalter i utomhusluften. Studien bygger på tre paneler med totalt 64 vuxna astmatiker (16-70 år) fördelade på städerna Umeå, Uppsala och Göteborg. Deltagarna identifierades via en bredare miljöenkät där de som svarade ja på frågan om läkardiagnostiserad astma inbjöds att delta i dagboksstudien. Deltagarna besvarade dagligen under 11 veckor ett dagboksblad bestående av 15 frågor rörande astmarelaterade symtom, astmamedicinering, upplevda besvär osv. Halten av luftföroreningar beskrivs som dygnsmedelhalterna av kvävedioxid (NO 2) och partiklar mätt som PM 10 i urban bakgrundsluft och har inhämtats från respektive kommun. Resultaten visar då samtliga städer inkluderades i analysen på ett statistiskt säkerställt samband mellan NO 2-halten samma dag (lag 0) och att man behövt stanna hemma på grund av luftvägsbesvär samt att man haft pip i bröstet. Motsvarande resultat sågs även då NO 2- halten beskrevs som medelvärdet av dagens och gårdagens halt (lag 01). I de separata analyserna för respektive stad sågs också ett säkerställt samband mellan NO 2-halten (lag01) och risken att få stanna hemma på grund av luftvägsbesvär samt att ha pip i bröstet i Umeå, men inte i de två övriga städerna. För PM 10 sågs inga säkerställda samband

Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer : Svenska resultat

Stockholm och Göteborg ingår som svenska städer bland de 26 europeiska städer som ingår i APHEIS. Beräkningarna inom APHEIS 3 visar att en sänkning av den urbana bakgrundshalten av partiklar med 5 mikrogram per kubikmeter mätt som PM10 (eller 3,5 μg/m3 av dess finare fraktion PM2.5) på sikt bedöms minska antalet dödsfall med ungefär 2 %. Detta innebär per år cirka 80 dödsfall färre i Göteborg och cirka 220 i Stockholm. Mer än ¾ av dessa för tidiga dödsfall sker i hjärt-och lungsjukdomar, medan lungcancer svarar för en liten andel. Drygt ¼ av de tidigarelagda dödsfallen bedöms vara relaterade till partikelhalten under de senaste 40 dygnen, och skulle därför kunna påverkas tämligen omgående om partikelhalten minskades. Ungefär vart 7:e av dessa dödsfall beror av halten samma dag eller dagen innan. Tre fjärdedelar av dödsfallen som är tidigarelagda på grund av luften, tycks dock sammanhänga med längre tids exponering och kan huvudsakligen påverkas först på många års sikt. Luftföroreningarna får naturligtvis olika personers hälsa och livslängd att påverkas mer eller mindre, men de förtida dödsfall i Stockholm och Göteborg som skulle undvikas med 5 μg/m3 lägre långtidshalt av PM10 (eller 3,5 μg/m3 av PM2.5) beräknas motsvara en livslängdsförlust med i genomsnitt cirka 2,5 månader för städernas invånare. En haltminskning av diskuterad storlek kan åstadkommas såväl genom minskade utsläpp i vår omvärld, som genom lokala åtgärder mot främst trafikens avgaser, slitagepartiklar och damm. Storleken på de förväntade hälsovinsterna beror troligtvis även på hur partikelhalten minskas. Det är sannolikt så att en sänkt halt av avgaspartiklar har större betydelse räknat per μg/m3 än en sänkt halt på grund av andra källor. Det finns även andra luftföroreningar i städerna som är av betydelse bl.a. för dödligheten och som inte täcks av dessa beräkningar baserade på den urbana bakgrundshalten av PM10 och PM2.5. Inom APHEIS har även beräknats hur antalet akuta inläggningar på sjukhus skulle minska med sänkta partikelhalter. Dessa beräkningar har klara begränsningar. Här finns kunskap bara om hur antalet vårdfall beror av halterna de senaste två dagarna, vilket troligen leder till en stor underskattning av hur luftföroreningarna totalt påverkar antalet fall. Dessutom har de faktiska analyserna inom APHEIS 3 visat att den genomsnittliga effekt som partikelhalten i konsekvensberäkningarna för alla 26 städer antas ha på inläggningar för andningsorganens sjukdomar är mycket lägre än den verkliga effekt vi nu funnit i Stockholm och Göteborg. Detta är sannolikt inte ett slumpbetingat resultat, utan kan motivera att vi antar starkare effekter per haltökning vid beräkningar för svenska städer. Förklaringen kan finnas i såväl befolkningens känslighet och möjlighet att få vård, som i partiklarnas sammansättning och toxiska egenskaper

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005 : projektrapport till Naturvårdsverket

Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag avNaturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesökför astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet förluftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganenssjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser harmetodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen avhalterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av ”akuta samband” medhalter i miljön bedöms mindre känslig än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall förtrender och förändringar i diagnostik och vårdresurser, eftersom totala antalet fall i sig kanpåverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen. Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 förandningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus),Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister.Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn underperioden. Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- ochbulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltningrespektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashaltenindikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn tilltidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag,helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Allaluftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har ikombinationer beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att resultaten inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena beträffande effekternaav partikelhalten som PM10 och NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg.När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök förandningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10 och akutbesök förastma med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar enökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%). Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, böranalyserna upprepas med viss periodicitet.Projektrapport till Naturvårdsverke