Denna studie har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och liknande tillstånd med ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halten de två senaste dygnen beräknas. Analyser av denna typ av miljösamband bedöms betydligt mindre känsliga för förändringar i diagnostik mm än övervakning av antalet fall i sig, vilket kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till miljön. Uppgifter om befolkningens akutbesök för astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och akut luftrörskatarr vid 8 sjukhus i Stockholmsområdet dygn för dygn 1998-2002 har hämtats via landstinget. Luftföroreningsdata har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm. Analyserna har utförts med Poissonregression. I analyserna tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har samtidigt beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att antalet akutbesök för KOL ökar med ungefär 3 % och besöken för ospecificerad astma med cirka 2 % per 10 μg/m3 ökning av dygnets maximala 8-timmarsmedelvärde av ozon. I den tidigare studien av sjukhusinläggningar för andningsorganen sågs en av antalet inläggningar för astma med drygt 4 % per 10 μg/m3 ökning av ozonhalten. Denna studie tyder därmed på att den procentuella ökningen av antalet akutbesök för astma är ungefär hälften så stor jämfört med ökningen av antalet sjukhusinläggningar. Däremot är antalet akutbesök på sjukhus för ospecificerad astma i genomsnitt minst cirka fyra gånger fler per dygn än antalet astmainläggningar, varför antalet ozonrelaterade akutfall vid sjukhusen blir minst dubbelt så många som de ozonrelaterade inläggningarna. Något oväntat tycks höjda halten av partiklar mindre än 10 mikrometer (PM10) inte generellt öka antalet akutbesök för studerade diagnoser. För KOL noteras att från de lägsta halterna till halter som är drygt 40 % över de genomsnittliga, ungefär inom intervallet 5-23 μg/m3, ökar antalet akutbesök tydligt med stigande halt, varefter risken minskar vid högre halter. Troligen kan detta bero på att sammansättningen och toxiciteten hos partiklarna skiljer sig beroende på deras ursprung, och att flera olika exponerings-responssamband bygger upp det observerade
