Whole genome sequencing of a Canadian Bovine gammaherpesvirus 4 strain and possible link between the viral infection and respiratory and reproductive clinical manifestations in dairy cattle

Bovine gammaherpesvirus 4 (BoHV-4) is a herpesvirus widespread in cattle populations, and with no clear disease association. Its genome contains a long unique coding region (LUR) flanked by polyrepetitive DNA and 79 open reading frames (ORFs), with unique 17 ORFs, named Bo1 to Bo17. In 2009, a BoHV-4 strain was isolated (FMV09-1180503: BoHV-4-FMV) from cattle with respiratory disease from Quebec, Canada, and its LUR was sequenced. Despite the overall high similarity, BoHV-4-FMV had the most divergent LUR sequence compared to the two known BoHV-4 reference strain genomes; most of the divergences were in the Bo genes and in the repeat regions. Our phylogenetic analysis based on DNA polymerase and thymidine kinase genes revealed that virus isolate was BoHV-4 gammaherpesvirus and clustered it together with European BoHV-4 strains. Because BoHV-4-FMV was isolated from animals presenting respiratory signs, we have updated the BoHV-4 Canadian cattle seroprevalence data and tried to find out whether there is a link between clinical manifestation and BoHV-4 seropositivity. An indirect immunofluorescence assay (IFA) was performed with nearly 200 randomized sera of dairy cattle from two Canadian provinces, Quebec (n = 100) and Ontario (n = 91). An additional set of sera obtained from Quebec, from the healthy (n = 48) cows or from the animals experiencing respiratory or reproductive problems (n = 75), was also analyzed by IFA. BoHV-4 seroprevalence in Canadian dairy cattle was 7.9% (Quebec: 6% and Ontario: 9.9%). Among animals from the Quebec-based farms, diseased animals showed higher BoHV-4 seropositivity than healthy animals (P < 0.05), with a significant 2.494 odds ratio of being seropositive in sick compared to healthy animals. Although there is no established direct link between BoHV-4 and specific diseases, these seroprevalence data suggest the possible involvement of BoHV-4 in dairy cattle diseases

Sjuksköterskors uppfattningar av hälsosamtal : En fenomenografisk studie

Bakgrund: Då ohälsosamma levnadsvanor är en stor bidragande orsak till utvecklandet av en rad ohälsotillstånd är det således av stor vikt att sjuksköterskan ställer frågor till patienter kring deras levnadsvanor. Detta skall göras i form av hälsosamtal där sjuksköterskan skall, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete, bistå patienten med verktyg för att denne skall kunna ändra sina levnadsvanor till fördel för ens hälsa. Men beroende på hur arbetssättet uppfattas påverkar också hur det utförs och vissa sätt har visat sig vara mer omfattande och effektivare i det kliniska arbetet än andra. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hälsosamtalet i det sjukdomsförebyggande arbetet på en vårdcentral. Metod: Ostrukturerade intervjuer med fenomenografiskt tillvägagångssätt användes. Intervjuerna analyserades enligt Dahlgren och Fallsbergs (1991) beskrivning av fenomenografisk analys. Resultat: Analysen speglade fem kvalitativt olika sätt att förstå hälsosamtal från sjuksköterskornas perspektiv: hälsosamtal som personcentrering, hälsosamtal som att leda patienten mot hälsa, hälsosamtal som att skapa en relation, hälsosamtal som kartläggning och hälsosamtal som beroende av organisatorisk struktur. Slutsats: Samtliga uppfattningar av hälsosamtalet beskrevs av sjuksköterskorna som betydelsefulla förutsättningar för att hjälpa patienten uppnå ett hälsosammare liv. Men dess kvalitet påverkas dessvärre av den organisatoriska struktur som råder inom verksamheterna

Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor drabbas av. Tidigare studier indikerar att kvinnor upplever mycket starka känslor kring sjukdomen bröstcancer och att de har drabbats av den. Tanken av att förlora ett bröst är en av punkterna som bringar mycket ångest och lidande. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med självbiografiska böcker har utförts. Studiens syfte har besvarats genom att tre självbiografiska böcker har valts ut som sedan analyserats efter en analysmetod som Graneheim och Lundman har beskrivit. Resultat: I resultatet har det kommit fram att kvinnornas upplevelser skiljer sig från varandra avsevärt men samtidigt framgår den största gemensamma nämnaren tydligt, vilket är ångest och lidande associerat till sjukdomen bröstcancer och förlusten av bröst. Slutsats: Studiens resultat ger en god inblick i vad och hur kvinnan upplever vid en sjukdom som bröstcancer. Genom att informera väl och bemöta dessa kvinnor på ett respektfullt och inte nonchalerande vis kan sjukvården bidra till välbefinnande. För att sjukvårdspersonal skall ha en möjlighet att besitta kunskapen är det viktigt att forska vidare kring ämnet, så att de kan ta del av ny kunskap och ha med sig kunskapen i sitt arbete

Kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer

Bakgrund: Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som kvinnor drabbas av. Tidigare studier indikerar att kvinnor upplever mycket starka känslor kring sjukdomen bröstcancer och att de har drabbats av den. Tanken av att förlora ett bröst är en av punkterna som bringar mycket ångest och lidande. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med självbiografiska böcker har utförts. Studiens syfte har besvarats genom att tre självbiografiska böcker har valts ut som sedan analyserats efter en analysmetod som Graneheim och Lundman har beskrivit. Resultat: I resultatet har det kommit fram att kvinnornas upplevelser skiljer sig från varandra avsevärt men samtidigt framgår den största gemensamma nämnaren tydligt, vilket är ångest och lidande associerat till sjukdomen bröstcancer och förlusten av bröst. Slutsats: Studiens resultat ger en god inblick i vad och hur kvinnan upplever vid en sjukdom som bröstcancer. Genom att informera väl och bemöta dessa kvinnor på ett respektfullt och inte nonchalerande vis kan sjukvården bidra till välbefinnande. För att sjukvårdspersonal skall ha en möjlighet att besitta kunskapen är det viktigt att forska vidare kring ämnet, så att de kan ta del av ny kunskap och ha med sig kunskapen i sitt arbete