Building Biospheres Reserves through Collaborative Governance : a study of organisational forms and collaborative processes in Sweden’s biosphere reserves

In June 2019, Sweden received its seventh biosphere reserve. Biosphere reserves are part of UNESCO’s global programme Man and the Biosphere (MAB), which commenced in 1971 with the aim of enhancing the relationship between humans and the environment. There are more than 700 biosphere reserves in the world that strive to be model areas for sustainable societal development. In total, Sweden’s biosphere reserves account for about seven per cent of the country’s total surface area. The report describes the development that has taken place in Sweden’s biosphere reserves regarding their organisational structures and their formation processes. The report is based on semi-structured interviews and conversations with about 60 key informants in combination with extensive analysis of documents. Based on the biosphere reserves’ mission to promote collaboration and dialogue for sustainable societal development, the report describes the challenges and success factors that have emerged since their establishment and discusses these in relation to issues concerning organisational change, representativeness, legitimacy and organisational effects. The report shows that the biosphere reserves are characterised by extensive collaboration among different stakeholders and organisations, but run the risk of mission drift due to their hybrid organisational character and their interactive working methods. The report also reveals several significant qualitative results of the biosphere reserves’ organisational processes. In several of the biosphere reserves, people have started to perceive and relate to their environments in new ways as a result of the work. The collaborative work processes have also contributed to resolving several natural resourcerelated conflicts. Finally, the report provides recommendations for supporting the work with biosphere reserves in Sweden

Där förändringens vindar blåser

År 2007 anmälde två företag intresse att etablera vindkraftverk i ett skogsområde i Hälsingland. Frågan uppmärksammades av Gävleborgs fäbodförening (GFF) som ifrågasatte exploateringen. Den här uppsatsen undersöker hur GFF, genom att belysa fäbodbrukets, landskapets och vindkraftens historia, mobiliserar sig i konflikten. Inspirerad av narrativ analys har jag undersökt texter publicerade av GFF, med slutsatsen att historiebruk används för att belysa landskapets värde, att levandegöra platsen och att problematisera den förändring som vindkraft kommer att innebära. Fallet kan ses som ett exempel på hur marginaliserade verksamheter gör motstånd mot exploatering.In 2007 two companies expressed an interest in building wind turbines in a forest area in Hälsingland. A summer farm association in Gävleborg (GFF) opposed the proposed wind farm. This essay explores how the association uses narratives of the history of summer farms, landscapes and wind power to mobilize in the conflict. Inspired by narrative analysis I have studied texts published by GFF during the conflict and drawn the conclusion that history is used to elucidate the landscape’s values, to bring to life the importance of place and to problematize the changes that wind power inevitably will cause. The case can be seen as an example of a marginalised group’s resistance towards exploitation of land

“It’s so much more than just sports…” : a study of public health in the municipalities of Hultsfred and Vimmerby

This thesis investigates how the public health discourse takes its expression in the municipalities of Vimmerby and Hultsfred, as health has become an imperative guiding the conduct of everyday life. In the understanding of public health having both political and symbolic dimensions, the theoretical framework of Foucault and the concepts of governmentality and biopower are applied to the empirical material by means of qualitative research methods. The narratives of informants, including public health professionals, engaged members of civil society and individuals in the local LEADER area, are used to explore how public health is done through both explicit and implicit intentions. Through semi-structured interviews and observations, the public health discourse is seen as expressed by ideas and actions, but also materialised in places. The thesis concludes that public health is done through an assemblage of actors and through a plurality of activities and purposes, some of which hold health as a side effect. The practice of public health promotion, as it is dependent on exercise of biopolitics, is challenged by increasing movement of people, exemplified in narratives of immigration and urbanisation. Furthermore, the mentalities invested in the public health discourse entail a care of self, which can be argued to extend not only to the healthy body, but to the community and environments which the body is situated in

Social innovation och samhällsentreprenörskap – verktyg för omställning? : en studie av fem projekt inom Leader Höga Kusten

Under vintern 2021 genomförde Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) en utvärdering av fem projekt som finansierats av Leader Höga Kusten, som del i det långsiktiga samverkansavtal parterna har etablerat. Syftet med utvärderingen var att reflektera kring Leaders roll för lokal och regional utveckling med hjälp av begreppen social innovation och samhällsentreprenörskap. I samband med avslutningen av Leaders innevarande programperiod 2014–2020 och det då pågående författandet av en ny Leaderstrategi i Höga Kusten var syftet även att identifiera potentiella frågeställningar för arbetet framåt. Frågan om hur Leaderprojekt kan förstås som exempel på sociala innovationer bottnar även i en vilja hos både Leader och SLU till en bredare omställning, där nytänkande lösningar på samhällsutmaningar kan utvecklas och spridas.Utvärderingen genomfördes genom semi-strukturerade gruppintervjuer med personer som på olika sätt varit engagerade i projektens genomförande. I största möjliga mån eftersträvades representationer från ideell, privat och offentlig sektor i samtliga intervjuer för att fånga tankar om och effekter av Leadermetodens fokus på trepartnerskap. Totalt valdes fem projekt ut i samråd med Leaderkontoret, där vi eftersträvade en variation av budget, geografisk spridning samt projektinnehåll. Intervjuernas resultat presenteras i rapporten med hjälp av Murrays (2010) modell för den sociala innovationens livscykel – där vi följer projektprocesserna från ”gnista” till (potentiell) ”systemförändring”.Rapporten reflekterar bland annat kring Leaders roll i att bygga både relationer och samverkanskapacitet, att genom att skapa en känsla av kraft utmana rådande ”mentala modeller” och vikten av tillit mellan de olika sektorerna, inte minst mellan offentlig och ideell sektor, för att idéer ska kunna bli långsiktigt hållbara. Utvärderingen konstaterar även att flera projekt inte når de mål som sattes i projektformuleringen, vilket dels visar på vikten av att tillåta flexibilitet under projektprocessen, men även svårigheten i att formulera projekt som kan skalas upp/vara systemförändrande utan att ta sig vatten över huvudet. Avslutningsvis formuleras fem punkter med frågor för framtida diskussioner om Leaders arbete i kommande programperiod och som verktyg för omställning

Tänk så mycket du kan! : en intervjustudie kring kartläggning i förskoleklass

I denna kvalitativa intervjustudie har fem förskoleklasspedagoger beskrivit sina upplevelser av att arbeta med kartläggning av elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Frågorna har handlat om vad de tillfrågade pedagogerna anser syftet är med kartläggning samt hur de arbetar före, under och efter en kartläggningssituation i svenska. Deras tankar kring det nya kartläggningsmaterialet Hitta språket har också efterfrågats. Urvalet har bestått av bekvämlighetsurval bestående av pedagoger i förskoleklass som arbetat minst ett år. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till kartläggningens syfte. Arbetet före, under och efter en kartläggning ser olika ut beroende på vad pedagogerna tolkar som hjälp till eleverna samt hur/om de väljer att applicera resultatet på sin undervisning. Den aspekt som lärarna är mest kritiska till är den tid och utbildning de fått för att lära känna det nya materialet innan det ska börja användasIn this qualitative interview study five preschoolteachers have described their experiences of working with the mapping of students ' linguistic awareness in preschool.  The questions has been about what they think the purpose of mapping students is and also how they described their work before, during and after a mappingsituation in swedish. Their thoughts about the new mappingmaterial Hitta språket have also been asked. The sample consisted of comfort selection with educators in the preschool class who had worked at least one year. The interviews have then been transcribed and analysed according to the socio-cultural perspective with the help of a thematic analysis.  The result shows that the teachers are favourably disposed to the purpose of mapping. Work before, during and after mapping is very different depending on what educators, interprets as help to the students and how/if they choose to apply the result on their teaching. The aspect the teachers were most critical to is the time issue and training they received to get to know the new material before they will start using it

Tänk så mycket du kan! : en intervjustudie kring kartläggning i förskoleklass

I denna kvalitativa intervjustudie har fem förskoleklasspedagoger beskrivit sina upplevelser av att arbeta med kartläggning av elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Frågorna har handlat om vad de tillfrågade pedagogerna anser syftet är med kartläggning samt hur de arbetar före, under och efter en kartläggningssituation i svenska. Deras tankar kring det nya kartläggningsmaterialet Hitta språket har också efterfrågats. Urvalet har bestått av bekvämlighetsurval bestående av pedagoger i förskoleklass som arbetat minst ett år. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till kartläggningens syfte. Arbetet före, under och efter en kartläggning ser olika ut beroende på vad pedagogerna tolkar som hjälp till eleverna samt hur/om de väljer att applicera resultatet på sin undervisning. Den aspekt som lärarna är mest kritiska till är den tid och utbildning de fått för att lära känna det nya materialet innan det ska börja användasIn this qualitative interview study five preschoolteachers have described their experiences of working with the mapping of students ' linguistic awareness in preschool.  The questions has been about what they think the purpose of mapping students is and also how they described their work before, during and after a mappingsituation in swedish. Their thoughts about the new mappingmaterial Hitta språket have also been asked. The sample consisted of comfort selection with educators in the preschool class who had worked at least one year. The interviews have then been transcribed and analysed according to the socio-cultural perspective with the help of a thematic analysis.  The result shows that the teachers are favourably disposed to the purpose of mapping. Work before, during and after mapping is very different depending on what educators, interprets as help to the students and how/if they choose to apply the result on their teaching. The aspect the teachers were most critical to is the time issue and training they received to get to know the new material before they will start using it

Tänk så mycket du kan! : en intervjustudie kring kartläggning i förskoleklass

I denna kvalitativa intervjustudie har fem förskoleklasspedagoger beskrivit sina upplevelser av att arbeta med kartläggning av elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Frågorna har handlat om vad de tillfrågade pedagogerna anser syftet är med kartläggning samt hur de arbetar före, under och efter en kartläggningssituation i svenska. Deras tankar kring det nya kartläggningsmaterialet Hitta språket har också efterfrågats. Urvalet har bestått av bekvämlighetsurval bestående av pedagoger i förskoleklass som arbetat minst ett år. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med hjälp av en tematisk analys.Resultatet visar att lärarna är positivt inställda till kartläggningens syfte. Arbetet före, under och efter en kartläggning ser olika ut beroende på vad pedagogerna tolkar som hjälp till eleverna samt hur/om de väljer att applicera resultatet på sin undervisning. Den aspekt som lärarna är mest kritiska till är den tid och utbildning de fått för att lära känna det nya materialet innan det ska börja användasIn this qualitative interview study five preschoolteachers have described their experiences of working with the mapping of students ' linguistic awareness in preschool.  The questions has been about what they think the purpose of mapping students is and also how they described their work before, during and after a mappingsituation in swedish. Their thoughts about the new mappingmaterial Hitta språket have also been asked. The sample consisted of comfort selection with educators in the preschool class who had worked at least one year. The interviews have then been transcribed and analysed according to the socio-cultural perspective with the help of a thematic analysis.  The result shows that the teachers are favourably disposed to the purpose of mapping. Work before, during and after mapping is very different depending on what educators, interprets as help to the students and how/if they choose to apply the result on their teaching. The aspect the teachers were most critical to is the time issue and training they received to get to know the new material before they will start using it

Utveckling av modellområden för hållbar samhällsförändring : En studie om organisationsformer och samverkansprocesser i Sveriges biosfärsområden

Sverige fick i juni 2019 sitt sjunde biosfärområde. Biosfärområden är en del av Unescos globala program Man and the Biosphere (MAB) som startade 1971 i syfte att utveckla relationen mellan människan och hennes livsmiljö. Det finns över 700 biosfärområden i världen som strävar efter att vara så kallade modellområden för hållbar samhällsutveckling. Sveriges biosfärområden utgör sammanlagt drygt sju procent av landets totala yta.  I rapporten beskrivs utvecklingen av Sveriges biosfärområden med särskilt fokus på områdenas organiserings- och bildningsprocesser. Rapporten bygger på semistrukturerade intervjuer och samtal med ett femtiotiotal nyckelaktörer för Sveriges biosfärområden i kombination med omfattande dokumentstudier.  Rapporten diskuterar de utmaningar och framgångsfaktorer som uppkommer i biosfärorganisationerna och sätter dessa i relation till frågeställningar om biosfärområdenas representativitet, legitimitet samt organisatoriska förändringar och effekter. Rapporten visar hur biosfärorganisationerna förändrats över tid och hur de präglas av omfattande interaktiv samhällsstyrning, som utmärks av samverkan mellan en mångfald av olika aktörer inom biosfärområdena. Samtidigt innebär biosfärorganisationernas interaktiva arbetssätt och hybrida karaktär att det kan finnas risk för så kallad mission drift, där organisationerna riskerar att frångå sina ursprungliga uppdrag. Rapporten visar också på flera betydelsefulla kvalitativa effekter av biosfärområdenas organiseringsprocesser. I flera av områdena har bland annat biosfärarbetet bidragit till att människor börjat betrakta och förhålla sig till sin omgivning på nya sätt. Det interaktiva arbetssättet har också bidragit till att lösa flera naturresursrelaterade konflikter. Avslutningsvis ger rapporten rekommendationer för det fortsatta arbetet med att stödja biosfärarbetet i Sverige. Nyckelord: biosfärområde, samverkan, organisering, hybridorganisationer, legitimitet, representativitet, environmentality, interaktiv samhällsstyrning (collaborative governance)

"Land-sparing benefits biodiversity while land-sharing benefits ecosystem services": Stakeholders' perspectives on biodiversity conservation strategies in boreal forests

Biodiversity conservation and economic profit from forests can be combined by various land-sparing and land-sharing approaches. Using a semi-structured survey, we evaluated support for scenarios representing contrasting conservation strategies in a managed boreal forest landscape. Land-sparing approaches were supported by the conservation organisation, regional administrations and the forest company, mainly motivated by the benefit for biodiversity based on ecological theory. Land-sharing approaches were supported by one recreational organisation, some municipalities and the forest owners' association, mainly motivated by the delivery of ecosystem services. Stakeholder groups using certain ecosystem services had motivations that we related to an anthropocentric mindset, while others focused more on species conservation, which can be related both to an anthropocentric or an ecocentric mindsets. Forest conservation planning should consider stakeholders' preferences to handle land-use conflicts. Since reaching consensus among multiple stakeholders seems unfeasible, a combination of land-sparing and land-sharing approaches is probably the best compromise

Land-sparing benefits biodiversity while land-sharing benefits ecosystem services : Stakeholders’ perspectives on biodiversity conservation strategies in boreal forests

Biodiversity conservation and economic profit from forests can be combined by various land-sparing and land-sharing approaches. Using a semi-structured survey, we evaluated support for scenarios representing contrasting conservation strategies in a managed boreal forest landscape. Land-sparing approaches were supported by the conservation organisation, regional administrations and the forest company, mainly motivated by the benefit for biodiversity based on ecological theory. Land-sharing approaches were supported by one recreational organisation, some municipalities and the forest owners’ association, mainly motivated by the delivery of ecosystem services. Stakeholder groups using certain ecosystem services had motivations that we related to an anthropocentric mindset, while others focused more on species conservation, which can be related both to an anthropocentric or an ecocentric mindsets. Forest conservation planning should consider stakeholders’ preferences to handle land-use conflicts. Since reaching consensus among multiple stakeholders seems unfeasible, a combination of land-sparing and land-sharing approaches is probably the best compromise