5 research outputs found

    Digitaliseringens pÄverkan pÄ ledarskapet inom banksektorn. En kvalitativ studie av hur ledarskapets har pÄverkats inom banksektorn av den digitaliserade vÀrld som vi lever i

    Get PDF
    Den vÀrld vi lever i idag Àr en globaliserad vÀrld dÀr teknik och sociala medier Àr en naturlig del av vÄr vardag. Digitalisering har kommit att förÀndra vÄrt sÀtt att leva och agera vilket betyder att organisationer mÄste anpassa sig efter dagens konsument. Om organisationer ska hÀnga med i utvecklingen krÀvs förstÄelse och acceptans för att allt gÄr i vÄgor och likasÄ behöver ledare vara följsamma och nytÀnkande. Men hur pÄverkas egentligen ledarskapet av att vi idag blir mer digitaliserade? Den hÀr studien syftar till att undersöka hur ledarskapet har pÄverkats av digitaliseringen i den förut sÄ traditionella banksektorn. Att verka i banksektorn för med sig olika lagar och förordningar vilket innebÀr att det stÀlls större krav pÄ den teknik som bankerna anvÀnder sig av. Det Àr en svÄr balansgÄng att möta högre krav frÄn konsumenter, pÄ att det ska gÄ snabbt, samtidigt som det finns ett ramverk att förhÄlla sig till. Ledarskapets uppgift blir dÀrför att fÄ alla medarbetare i samma riktning och strÀva efter gemensamma mÄl för att organisationen ska kunna möta efterfrÄgan. Den hÀr rapporten tar sin grund i teorin för att vidare kunna göra en analys av det resultat vi fÄtt genom ett flertal intervjuer pÄ tvÄ valda storbanker i Sverige. Det framkom att bankerna skilde sig Ät frÀmst i deras strategi kring hur digitaliseringen ska anvÀndas i organisationen och pÄ vilket sÀtt teknik kan ersÀtta det personliga. DÀremot har ledarskapet mÄnga likheter i att det Àr viktigt att se varje enskild medarbetare och ge frihet under ansvar. BÄda bankerna anser ocksÄ att kommunikation Àr en grundfaktor för att klara av en förÀnderlig vÀrld. Avslutningsvis visar studien pÄ att det Àr svÄrt att sÀga om digitaliseringen direkt har pÄverkat ledarskapet inom banksektorn. Dock visar studien pÄ att digitaliseringen pÄverkar vÄr omvÀrld och dÀrmed organisationer. Digitaliseringen har gjort att banksektorn stÄr inför nya förutsÀttningar som krÀver anpassning men det Àr svÄrt att sÀga att ledarskapet har pÄverkats i ett direkt led av digitalisering. Det Àr mer en naturlig del av att banksektorn och samhÀllet utvecklas i takt med digitaliseringen

    CaracterĂ­sticas de carcaça de cordeiros Texel x BergamĂĄcia, Texel x Santa InĂȘs e Santa InĂȘs puros, terminados em confinamento, com casca de cafĂ© como parte da dieta Carcass characteristics of Texel x Bergamacia, Texel x Santa InĂȘs and pure Santa InĂȘs lambs, finished in confinement with coffee hull as a part of the diet

    No full text
    RESUMO - Trinta e seis cordeiros (18 machos inteiros e 18 fĂȘmeas) de trĂȘs diferentes grupos genĂ©ticos: 12 cordeiros cruzas Texel x BergamĂĄcia (T x B), 12 cordeiros cruzas Texel x Santa InĂȘs (T x S) e 12 cordeiros puros Santa InĂȘs (SI) foram alimentados com trĂȘs diferentes dietas experimentais: A- sem casca de cafĂ©; B. com casca de cafĂ© in natura; e C- com casca de cafĂ©, tratada com urĂ©ia e grĂŁo de soja moĂ­do. Os pesos das carcaças quente e fria, o rendimento de carcaça quente (RC), a quebra de peso da carcaça devido ao resfriamento, as medidas de comprimento interno e total da carcaça, o comprimento de perna, o comprimento total de perna (CTP), o perĂ­metro da garupa (PG), a largura da garupa (LG), a profundidade do tĂłrax (PT) e a gordura subcutĂąnea (GS), de acordo com a dieta, o grupo genĂ©tico e sexo foram avaliados. NĂŁo houve efeito das dietas sobre as variĂĄveis avaliadas. Os cordeiros cruzas T x B e T x S apresentaram menor CTP e maiores PG, LG e GS. Os cordeiros T x B apresentaram valores superiores para PT. Houve superioridade dos animais cruzados nos pesos das carcaças quente e fria, nĂŁo ocorrendo diferenças para o rendimento da carcaça quente entre os grupos genĂ©ticos. NĂŁo houve diferença entre machos e fĂȘmeas para GS. As fĂȘmeas apresentaram melhor RC que os machos. Para as outras caracterĂ­sticas, os machos mostraram valores superiores em relação Ă s fĂȘmeas.<br>ABSTRACT - Thirty six lambs (18 male and 18 female) from three different genetic groups: 12 lambs Texel x Bergamacia, (T B), 12 lambs Texel x Santa InĂȘs (T S) and 12 lambs pure Santa InĂȘs (SI) were fed with three different experimental diets: A - without coffee hulls; B - with in natura coffee hull and; C - with coffee hull, treated with urea and whole ground soybean seed. The hot carcass weight (CQ), cold carcass weight (CF), hot carcass dressing (RC), cooling weight loss (QR) and the measures of internal length (CI), and total (CE), leg length (CP), total leg length (CTP), croup circumference (PG), croup width (LG), thoracic depth (PT) and subcutaneous fat width (GS), according to the diet, the genetic group and sex were evaluated. Diets did not affect any of the analyzed variables. The crossbred T x B and T x S lambs showed lower CTP and higher PG, LG, and GS. The Tx B lambs showed higher values for PT. There were higher hot and cold carcass weights for the crossbred lambs, and there was no difference for hot carcass dressing among the genetic groups. There was no difference between male and female lambs for GS. The female lambs showed better RC than male lambs. The male lambs showed higher values for all the other characteristics in relation to the female lambs
    corecore