32 research outputs found
MĂ€ngd mat och dryck via avloppet : â en enkĂ€tundersökning i svenska hushĂ„ll
No full textFör att kartlĂ€gga matavfallsflöden i Sverige har Svenska Miljö Emissions Data (SMED) pĂ„ uppdrag av NaturvĂ„rdsverket genomfört flera studier för att kvantifiera mĂ€ngden matavfall som har sorterats ut för biologisk behandling eller slĂ€ngts i soppĂ„sen. Metoder som anvĂ€nts för framtagning av matavfallsstatistiken Ă€r t.ex. plockanalyser, miljörapporter, enkĂ€ter och intervjuer. Nyligen har NaturvĂ„rdsverket publicerat en sammanfattande rapport över framtagna matavfallsmĂ€ngder; MatavfallsmĂ€ngder i Sverige (NaturvĂ„rdsverket, 2014).Mat och dryck som hĂ€lls via avloppet har inte inkluderats i tidigare studier, varken frĂ„n hushĂ„ll eller frĂ„n verksamheter. DĂ€rför har det inte varit kĂ€nt hur stora mĂ€ngder mat och dryck som hĂ€llts ut denna vĂ€g. PĂ„Â grund av bland annat denna avsaknande av data ingĂ„r idag inte mat och dryck via avloppet som en del av uppföljningen av det svenska etappmĂ„let. Under 2013 gav NaturvĂ„rdsverket i uppdrag till SMED att genomföra en förstudie för att undersöka om och hur mĂ€ngderna mat och dryck via avloppet frĂ„n hushĂ„ll i Sverige skulle kunna kvantifieras. SMED:s slutsats var att en enkĂ€tstudie var motiverad och genomförbar och olika möjligheter inför en kommande enkĂ€tundersökning presenterades. MĂ„let med denna studie var att fĂ„ reda pĂ„ hur mycket mat och dryck som hushĂ„llen hĂ€ller via avloppet i Sverige totalt under ett Ă„r och per person. Ytterligare mĂ„l var att ta reda pĂ„ vilken typ av mat och dryck som hĂ€lls, anledningar till att det hĂ€lls samt skillnader i mĂ€ngder mellan olika typer av hushĂ„ll.En pappersenkĂ€t för hushĂ„ll togs fram. EnkĂ€ten skickades till ett slumpmĂ€ssigt urval av 2050 personer i hela Sverige. HushĂ„llen skulle sjĂ€lva mĂ€ta och registrera hur mycket Ă€tbart och drickbart de hĂ€llde ut via avloppet under fyra dagar. Till enkĂ€ten fanns instruktioner om hur de svarande skulle fylla i enkĂ€ten. Det fanns sju olika livsmedelskategorier att vĂ€lja pĂ„; mejeri, kaffe/te, övriga drycker, sött (glass, krĂ€m m.m.), sĂ„s och soppa, övrigt flytande matavfall och fast matavfall. De svarande skulle ocksĂ„Â kryssa i anledningen till att de slĂ€ngde mat och dryck via avloppet. Endast Àtbart och drickbart skulle rapporteras, vilket innebar att allt som rapporteras skulle kunnat förtĂ€ras, vilket in sin tur innebĂ€r att allt som rapporterasĂ€r onödigt. Kaffesump, teblad, spad frĂ„n konserver ingĂ„r dĂ€rmed inte. EnkĂ€ten skickades ut och fylldes i under vĂ„ren 2014. Totalt har 515 svar kunnat anvĂ€ndas för att berĂ€kna resultaten. HushĂ„ll med avfallskvarn inkluderades inte i berĂ€kningarna. Det innebĂ€r att den totala mĂ€ngden mat och dryck i avloppet avser samtliga hushĂ„ll i Sverige utan avfallskvarn.Resultaten visar att cirka 224 000 ton mat och dryck hĂ€lls via avloppet under ett Ă„r. Det motsvarade cirka 26 kg/person under ett Ă„r eller 0,5 kg i veckan. Det slĂ€ngs cirka 771 000 ton matavfall via avfallshantering per Ă„r 6 MĂNGD MAT OCH DRYCK VIA AVLOPPET(81 kg/person/Ă„r) (bĂ„de oundvikligt och onödigt (icke Ă€tbart)). Vid jĂ€mförelse mellan mat och dryck via avloppet och via avfallshantering (förbrĂ€nning och biologisk behandling) visar det sig dĂ€rmed att cirka 23 procent av den totala mĂ€ngden matavfall gĂ„r via avloppet. Av det matavfall frĂ„n hushĂ„ll som gĂ„r till förbrĂ€nning och biologisk behandling var omkring 35 procent (270 000 ton) onödigt (icke Ă€tbart) under 2012. Inkluderas flödet via avloppet om 224 000 ton, innebĂ€r det att cirka 50 procent av matavfallet som hushĂ„ll slĂ€nger Ă€r onödigt. De största mĂ€ngderna mat och dryck som hĂ€lldes ut via avloppet var kaffe/te, mejeriprodukter och övriga drycker. NĂ€rmare 40 procent av de slĂ€ngda mĂ€ngderna bestod av kaffe/te, 25 procent av mejeriprodukter och 10 procent av övriga drycker (t.ex. saft, kolsyrade drycker och alkoholhaltiga drycker). DĂ€refter kom fast matavfall, (t.ex. ris, pasta och flingor) och sĂ„s och soppa. Minst mĂ€ngder hĂ€lldes ut av livsmedelskategorierna övrigt flytande matavfall och sött.Resultatet visar att 70 procent av avfallet hĂ€lldes ut pĂ„ grund av det blivit över frĂ„n mĂ„ltid/matlagning/fika, 26 procent pĂ„ grund av att varan var gammal eller att datumet var utgĂ„nget och fyra procent av annan anledning.Den typ av hushĂ„ll som hĂ€llde ut mest per person var enpersonshushĂ„ll (32 kg/person och Ă„r), följt av tvĂ„- och trepersonshushĂ„ll (26â27 kg/person och Ă„r). HushĂ„ll med fyra personer hĂ€llde ut 24 kg/person och hushĂ„ll med fem personer 15 kg/person
Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner pÄ UTIS
No full textMed diffusa emissioner menas mĂ„nga mindre eller spridda kĂ€llor till föroreningar som kan slĂ€ppas till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda effekt pĂ„ dessa me-dia kan vara betydande och för vilka det Ă€r opraktiskt att samla in rapporter frĂ„n varje kĂ€lla. Exempel pĂ„ diffusa kĂ€llor Ă€r atmosfĂ€risk deposition, vĂ€gtrafik, sjöfart, flygtrafik, jordbruk, byggindustri, anvĂ€ndning av lösningsmedel, brĂ€nsleförbruk-ning i hemmen, kemikalier som avges under en varas anvĂ€ndning (exklusive av-fall). Denna studie har fokus pĂ„ den definition som finns i Pollutant Release and Transfer Register (PRTR). HĂ€r Ă€r t.ex. emission frĂ„n smĂ„ och medelstora företag (SME) klassade som diffus emission, likasĂ„ emission frĂ„n enskilda avlopp. PunktutslĂ€ppen av mĂ„nga miljö- och hĂ€lsoskadliga Ă€mnen har minskat men pro-duktionsvolymen ökat. Detta gör diffusa och sekundĂ€ra kĂ€llor allt viktigare. Denna studie bidrar till att visa hur man kan fĂ„ ökad kunskap om diffusa och sekundĂ€ra kĂ€llor. Genom att i framtiden eventuellt presentera ursprung och storlek av fler diffusa kĂ€llor pĂ„ webbplatsen UtslĂ€pp i siffror (UTIS) kan allmĂ€nheten ta del av denna kunskap. Projektet Ă€r en förstudie som har som mĂ„l att identifiera data över diffus emission som kan visas pĂ„ UTIS. Det ska vara data som finns tillgĂ€ngliga idag, d.v.s. det ska inte krĂ€vas nya mĂ€tningar för att ta fram data. Diffusa emissioner frĂ„n varor Ă€r viktiga och projektet ska strĂ€va efter att hitta data över diffus emission frĂ„n varor. Projektet bestĂ„r av tre delar: 1. Identifiera data som idag finns pĂ„ UTIS och som Ă€r diffus emission 2. Identifiera nya data som kan visas pĂ„ UTIS 3. FöreslĂ„ hur diffusa emissioner kan presenteras tydligare pĂ„ UTIS Metoden för alla tre delarna var att anvĂ€nda sig av egna kunskaper och erfarenhe-ter, kontaktnĂ€t inom SMED, tidigare rapporter, annan litteratur osv. Projektet har för varje kĂ€lla bedömt följande parametrar: vilka Ă€mnen eller Ă€mnesgrupper kĂ€llan rör, rör kĂ€llan bidrag frĂ„n allmĂ€nheten eller inte, kan data presenteras pĂ„ karta eller inte, styrkor och svagheter med data. Resultatet visar att det redan idag finns mycket data över diffus emission till luft pĂ„ UTIS. Dessa data kommer frĂ„n luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data finns för mĂ„nga Ă€mnen, t.ex. svavel- och kvĂ€vedioxid, partiklar, nĂ„gra organiska miljögifter, PAH och tungmetaller. Det finns data över diffus emission inom alla sektorer: energiförsörjning (t.ex. brĂ€nslehantering, panncentra-ler, egen uppvĂ€rmning), transporter (t.ex. personbilar, lastbilar), industriprocesser (t.ex. asfaltering av vĂ€gar), lösningsmedelsanvĂ€ndning (fĂ€rganvĂ€ndning och lös-ningsmedel), jordbruk (t.ex. kogödsel, hĂ€stgödsel), avfall och avlopp (t.ex. vissa mindre reningsverk och trĂ€dgĂ„rdseldning), internationell luftfart och sjöfart pĂ„ svenskt vatten. Dessa data presenteras geografiskt fördelade pĂ„ UTIS (1x1 km). 8 Det finns stora möjligheter att visa fler data över diffus emission pĂ„ UTIS. FrĂ„n vattenrapporteringen EEA-WISE SoE (State of Environment): Emissions och Hel-com finns data över kvĂ€ve, fosfor och tungmetaller till vatten. Diffusa emissioner av organiska Ă€mnen till vatten har Ă€nnu inte rapporterats av Sverige. Data finns frĂ„n följande diffusa kĂ€llor: atmosfĂ€risk deposition, lĂ€ckage frĂ„n jordbruksmark, lĂ€ckage frĂ„n skogsmark och övrig mark, dagvatten samt enskilda avlopp. Dessa data rapporteras vart tredje Ă„r förutom enskilda avlopp som rapporteras varje Ă„r. Data finns geografiskt fördelade pĂ„ fem vattendistrikt. I vissa fall kan man göra en finare geografisk fördelning. Förutom data frĂ„n vattenrapporteringen finns data över utslĂ€pp av mĂ„nga fler Ă€mnen till vatten frĂ„n olika kĂ€llor i den nationella Scre-eningsdatabasen. NĂ€r det gĂ€ller diffus emission frĂ„n varor finns det inga data som rapporteras utan data kommer frĂ„n enskilda studier över specifika Ă€mnen. I dagslĂ€get har dessa data generellt för stora osĂ€kerheter för att kunna visas pĂ„ UTIS. Det finns dĂ€remot ex-empel pĂ„ utslĂ€pp för vissa Ă€mnen frĂ„n utvalda varugrupper som kan visas, t.ex. nonylfenol/nonylfenoletoxilater i kemiska produkter inkl. rengöringsmedel, kvick-silver frĂ„n amalgamfyllningar, koppar frĂ„n bĂ„tbottenfĂ€rger, etinylestradiol och andra substanser frĂ„n lĂ€kemedel. Det finns Ă€ven möjlighet att i framtiden visa data över spridning av vĂ€xtskyddsme-del till jordbruksmark, vilka redovisas fr.o.m. 2011 till EU enligt en EU förordning, geografiskt fördelade pĂ„ specifika CAS nummer. Denna rapportering kommer att ske vart femte Ă„r. Det finns ocksĂ„ data över mĂ€ngder kvĂ€ve, fosfor, tungmetaller, nonylfenol, PAH och PCB som tillförs jordbruksmarker via spridning av renings-verksslam. Statistik över producerade mĂ€ngder reningsverksslam tas fram vartan-nat Ă„r, men det saknas exakta uppgifter över vart slammet hamnar. NĂ€r det gĂ€ller luftutslĂ€pp finns nya data över LULUCF (Land Use Land Use Change and Forestry) som Ă€r data över bĂ„de kĂ€llor och sĂ€nkor av koldioxid, lustgas och metan samt luftutslĂ€pp frĂ„n enskilda avlopp av lustgas. BĂ„da rapporteras enligt CLRTAP och UNFCCC Ă„rligen. Dessa data Ă€r dock inte geografiskt fördelade idag, vilket i framtiden skulle kunna göras. Det finns ocksĂ„ data över bĂ„de luft och vattenutslĂ€pp över nĂ€rsalter, nĂ„gra organiska Ă€mnen och metaller frĂ„n smĂ„ och medelstora företag (SME) idag i SMP. Dessa skulle kunna visas pĂ„ UTIS, geogra-fiskt fördelade. Andra kĂ€llor dĂ€r vi har bedömt att det inte finns tillrĂ€ckligt bra data idag Ă€r t.ex. utslĂ€pp av smĂ„ partiklar (PM1) och utslĂ€pp frĂ„n skogsbrĂ€nder. Presentationen pĂ„ UTIS kan förenklas med relativt smĂ„ justeringar; t.ex. att byta namn pĂ„ fliken "Sök" och genom att lĂ€gga till lite förklarande text pĂ„ första sidan. En mer omfattande förĂ€ndring skulle kunna ge en enda sökvĂ€g in och att man sena-re gör val, sĂ„ har Holland byggt upp sin PRTR sida. Det vore ocksĂ„ bra att kunna lĂ€gga olika kartskikt pĂ„ varandra för att kunna jĂ€mföra olika kĂ€llor med varandra.With diffuse emissions means many smaller or scattered sources of pollution that can be released to land, air or water, whose combined effect on these media can be substantial and for which it is impractical to collect reports from each source. Examples of diffuse sources are atmospheric deposition, road, shipping, aviation, agriculture, construction, use of solvents, fuel consumption in homes, chemicals emitted during a product's use. This study focuses on the definition contained in the Pollutant Release and Transfer Register (PRTR). Here are for example emissions from small and medium enterprises (SMEs) classified as diffuse emission, as well as emission from private sewers. The emissions of environmental and harmful substances from point sources have declined but produced volume have increased. This makes diffuse and secondary sources more important. This study helps demonstrate how to enhance the understanding of diffuse and secondary sources. In the future, by showing the origin and size of diffuse sources on UTIS, the public may be able take advantage of this knowledge. The project is a study that aims to identify data of diffuse emission that can be shown on UTIS. Focus is on the data that are available today, the project should not require research to generate new data. Diffuse emissions from goods are in focus and project should seek to find data on the diffuse emission from goods. The project consists of three parts: 1. Identify data currently on UTIS which is diffuse emission 2. Identify new data that can be displayed on UTIS 3. Suggest how the diffuse emissions can be presented more clearly on UTIS The methodology for all three elements was to use the knowledge and experience of the project group members, contacts in SMED, previous reports, and other literature. The project will for each source assess the following parameters: what substance or substance group corresponds to the source, determine if the source contributions is from the public or not, can the data be presented on a map or not, strengths and weaknesses of the data. The results show that there is already much data over the diffuse emission to air on UTIS. These data come from the air reportingâs CLRTAP and UNFCCC. Data is available for many substances, such as sulfur- and nitrogen dioxide, particles, some organic substances, PAHs and heavy metals. There are data on diffuse emission in all sectors: energy (e.g. fuel handling, self-heating), industrial processes (e.g. paving of roads), transport (e.g. cars, trucks), solvent use (e.g. use of paints and solvents), agriculture (e.g. cow manure, horse manure), wastes and sewage (e.g. some smaller wastewater treatment plants and garden burning), international aviation and shipping in Swedish waters. These data are geographically distributed today at UTIS (1x1 km). The public can influence some sources, such as backyard burning, solvent use and transport (which vehicles we choose). 10 There are great opportunities to show more data on diffuse emission on UTIS. From the water reporting to EEA WISE SoE (State of Environment): Emissions, there is data on emissions of nitrogen, phosphorus and heavy metals to water. The organic substances are not included in the Swedish reporting to EEA. Data is available from the following diffuse sources, atmospheric deposition, leaching from agricultural land, leaching from the forest and other land, storm water and private sewers. These data are reported every three years except for private sewers that are reported each year. Data are geographically divided into five water districts. In some cases you can make a finer geographical distribution. Except data from the water there is data about emission from many more substances from different sources in the national screening database. In the case of diffuse emission from products, there are no reported data, only data from individual studies of specific substances is available. In the current situation, these data generally have too large uncertainties to be shown on UTIS. However, one can see examples of emissions of certain substances from the selected goods, such as NP / NPE in chemical products inclusive cleaners, mercury from dental amalgam, copper from antifouling paints and ethinylestradiol and other active ingredients from drugs. In the future it will also be possible to display data on the use of pesticides on agricultural land. This data will be reported from 2011 to the EU under an EU regulation, geographically distributed to specific CAS number. This reporting will be done every fifth year. There are also data on the amount of nitrogen, phosphorus, heavy metals, nonylphenol, PAHs and PCBs that are spread by sewage sludge on agricultural land. There are statistics on this every second year, but data are not geographically distributed. In the case of air emissions, new data are available by LULUCF (Land Use Land Use Change and Forestry) which are data on both sources and sinks of carbon dioxide, nitrous oxide and methane. Data on emission to air is also available from private sewers. Both are reported under the UNFCCC and CLRTAP annually. These data are not geographically distributed today, but it could be done. There are also data on both air- and water emissions of nutrients, some organic chemicals and metals from small and medium enterprises (SMEs) in the SMP, which could be shown on UTIS, geographically distributed. Other sources where we have determined that there are not enough good data today is for example emissions of fine particles (PM1) and emissions from forest fires. The presentation on UTIS can be facilitated by relatively small adjustments, such as to rename the tab "Search" and by adding some explanatory text on the first page. A more radical change could provide a single path to UTIS and to later new possibilities to make more choices. The Netherlands has built its PRTR page in this way. It would also be useful to be able to add different map layers on each other in order to compare different sources with each other
KartlÀggning av flöden och upplagrade mÀngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
No full textEl-avfall Ă€r ett av de snabbast vĂ€xande avfallsslagen bĂ„de i Sverige och globalt. Det Ă€r ocksĂ„ ett avfallsslag som vid en undermĂ„lig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för bĂ„de mĂ€nniskors hĂ€lsa och pĂ„ den omgivande miljön. Brister i Ă„tervinningsledet gör ocksĂ„ att vĂ€rdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara frĂ„n el-avfallet och riskerar att gĂ„ förlorade i kretsloppet. FörbĂ€ttrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall Ă€r av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmĂ„len Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö. Syftet med det hĂ€r projektet har varit att bidra till en förbĂ€ttrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge NaturvĂ„rdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mĂ„l har varit att: att kartlĂ€gga flöden och upplagrade mĂ€ngder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter att föreslĂ„ indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nĂ€mnda flöden att bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa pĂ„ alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa. Projektet avgrĂ€nsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushĂ„lls-apparater, 2. SmĂ„ hushĂ„llsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. AvgrĂ€nsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgrĂ€nsades ocksĂ„ till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. DĂ€rigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för Ă„tervinning i Sverige. KartlĂ€ggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till anvĂ€ndning i Sverige; AnvĂ€ndning (inkl. upplagrad mĂ€ngd); och Utflöde frĂ„n anvĂ€ndningen. I alla de tre delar Ă„terfinns flöden av bĂ„de pro-dukter och avfall. För att ta fram data anvĂ€ndes följande datakĂ€llor: Stati-stikdatabaser pĂ„ SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter frĂ„n branschen (bĂ„de inom försĂ€ljning och avfallshantering) samt 7 NaturvĂ„rdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över grĂ€ns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats frĂ€mst för 2010. Följande kan sĂ€gas om flöden med hjĂ€lp av rapporten: Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingĂ„r Ă€r cirka 178 000 ton, Ă„r 2010; Figur 1. Inflödet och avfallsmĂ€ngderna Ă€r störst för stora hushĂ„llsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i sĂ€ck- och kĂ€rlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och Ă„r. Detta Ă€r i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde pĂ„ knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för berĂ€kning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bĂ€rbara datorer och mobiltelefoner. Det gĂ„r inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter frĂ„n export av ny producerade produkter. Det hĂ€r kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet. Figur 1. Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import â export + inhemsk produk-tion), och kĂ€nda mĂ€ngder i avfallsledet, avrundade vĂ€rden, ton, 2010. Baserad pĂ„ bearbet-ning av data frĂ„n utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EĂ
F) och plockanalyser pĂ„ hushĂ„llens sĂ€ck- och kĂ€rlavfall. FNI avser fastighetsnĂ€ra insamling (frĂ„n bostĂ€der) och B2B business-to-business insamling (frĂ„n verksamheter). 8 Elektronikbranschen sjĂ€lva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utlĂ€ndska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) Ă€r liten. Detta till följd av jĂ€mnare prissĂ€ttning pĂ„ global nivĂ„. FastighetsnĂ€ra insamling (FNI-) frĂ„n bostĂ€der, och det sĂ„ kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling frĂ„n verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EĂ
F:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och Ă„ter-vinning mellan avfalls- eller Ă„tervinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstĂ€der, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken pĂ„ detta flöde Ă€r okĂ€nt och rapporteras i dagslĂ€get inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter ocksĂ„ för detta flöde men i flertalet fall vĂ€ljer man att inte lĂ€mna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affĂ€rshemligheter. DĂ€remot skulle uppgifter kunna lĂ€mnas till NaturvĂ„rdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken pĂ„ detta flöde Ă€r okĂ€nt gör det svĂ„rt att fĂ„ en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall. Ingen tillfrĂ„gad kommun uppger att stölder av el-avfall frĂ„n Ă„tervinningscen-traler omfattar nĂ„gra stora mĂ€ngder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet. Samlat berĂ€knas mĂ€ngden elektriska och elektroniska produkter i anvĂ€ndning, av de produktkategorier som ingĂ„r i det hĂ€r projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring pĂ„ ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och Ă„r, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör sĂ„vĂ€l en potentiell miljöbelastning som en viktig resursWEEE, Waste Electrical and Electronic Equipment, is a growing waste category in Sweden and elsewhere in the world. It is also a waste category where deficient waste management may cause serious consequences for both human health and the environment. Deficiencies in collecting WEEE and in the waste management may also imply that valuable resources, such as metals, are lost. Enhanced knowledge of flows of electrical electronic equipment and WEEE is of particular importance for the work on the environmental quality objectives a non-toxic environment and a good built environment. The aim of this project has been to contribute to an improved knowledge of the flow of WEEE in Sweden. This in order to contribute to the Swedish Environ-mental Protection Agency, and other regulators, in their supervision and monitor-ing of the producer responsibility for electrical and electronic products. The spe-cific objectives have been: to illustrate and account for flows and accumulated amounts of electric and electronic equipment and WEEE with relevance for the producer responsi-bility of electrical and electronic equipment. to propose indicators for continuously follow the flows of WEEE contribute to future reporting of the amount of WEEE generated according to the Waste Statistics Regulation - this by illustrating alternative methods for data collection. The project was limited to a selected number of product categories within the pro-ducer responsibility for electrical and electronic products; 1. Large household ap-pliances; 2. Small household appliances; 3. IT and telecommunications equipment; 4. Consumer equipment (TV, audio and video equipment); 6. Electrical and elec-tronic tools, and 7. Toys, leisure and sports equipment. The selection was done primarily by the means of including consumer-related flows of electrical and elec-tronic equipment and electrical waste. By this are for example imports of already pre-treated WEEE, such as printed circuit boards imported for recycling in Sweden not included. The quantification of flows of WEEE was divided into three parts: Inflow into use in Sweden; Use (including amounts in accumulation); and Out-flows. Data was collected from a combination of sources such as: Databases at Statistics Sweden (data for import, export and production); contact representatives from industry (both in sales and management), and databases at the Environmental Protection Agency (so called EE and Battery Register and the statistics of trans-boundary shipment of waste). Data were collected primarily for 2010. The following can be said about flows of WEEE in Swede based on the report: 12 The result show that the total net inflow (imports - exports + domestic production) of the product categories included were about 178 000 tonnes in 2010, c.f. Fig-ure S1. The inflows and waste volumes are largest for large household appliances such as fridge and freezers. A share of the electronics ends up in the waste from households. According to analysis of waste in bins and bags from a number of Swedish municipalities in all about 6000 tonnes, or 0.6 kg/capita and year. This is in the same magnitude as the total net inflow of product category 7. Toys, leisure and sports equipment that had an inflow of nearly 6000 tons in 2010. It is not possible to distinguish the export of used (working) electrical and elec-tronic products from export of new products produced in the statistics. This may have decreased the magnitude of the net inflow. Figure S1. Flow chart illustrating the net inflow (import - export + domestic extraction) and known quantities of waste flows, rounded numbers, 2010. Mainly based on data from trade statistics www.ssd.scb.se and data from Swedish collective take-back systems. Kerb-side refers to residential collection and B2B business-to-business collection (from busi-nesses). The electronics industry itself estimate that direct imports of electrical goods that are purchased by individuals of foreign companies (e.g. via the internet or abroad) is small. This is due to more uniform pricing at the global level. Kerbside collection (FNI-) and Business-to-business flows (B2B) are to some extent handled outside of the collective take-back systems. This for 13 1.LargehouseholdappâŠ107 kg/pers2. Small householdapp⊠11kg/pers3. IT and telecomâŠ15kg/pers4. Consumerequipment13 kg/pers10. Automaticdispensersnot included7. Toys, leisure and sports4kg/persTotal amountaccumulatedin use, about160 kg/capita,excl. WEEE category5, 8, 9 och 105 . Lightingequip⊠not included9. Monitoringand controlâŠnot included6. Electricaland electronic.8kg/pers8. Medical devicesnot included1024271331<1<11Accumulatedamountin useNet inflowKnownwasteflows example by the use of contracts for collection and recycling of waste and recycling between companies and real estate owners, businesses, shops, service centres, organisations etc. The size of this flow could not be esti-mated in the project. All pre-processing companies contacted expressed that they have informa-tion also about the magnitude of this flow, but, in most cases they choose not to provide this information to us because they constitute trade secrets. How-ever, the information could be submitted to the Swedish EPA. None of the asked municipalities expressed that thefts of WEEE is major problem at their recycling centres, but, however, theft of individual products is regularly occurring. Knowledge of the accumulated amounts can contribute to information about where to find future waste streams. The total accumulated amount of electri-cal and electronic equipment of those product categories included in this project is estimated to around 160 kg capita, or 1.5 million tonnes. There is an ongoing accumulation of electrical and electronic products of about 40 000 tonnes, or more than 4 kg/capita and year, Figure S2. The products ac-cumulated represent both a potential environmental hazard and an important resource stock. Figure S2. Total accumulated amount, net inflow and known flows to waste management, rounded numbers, 2010, tonnes. Based on data from www.ssd.scb.se and data from Swed-ish collective take-back systems. Those parts of the project that is based on registry data, such as withdrawals from statistical databases for calculating the net inflow, or data from the EE and Battery Register are considered repeatable with small efforts. In those cases individual companies have been contacted, the effort for a new study is the estimated to be the same as for this project. The quantification of flows partly confirmed data already 14 available in EE and Battery Register on inflows. However, the mapping of flows and contacts taken in the project has contributed to a more coherent picture of what happens to WEEE in Sweden today. One specific aim of the project was also to assess whether the methodology and results can contribute to the future reporting according to the EU Waste Statistics Regulation. However, the proposed indicators and the data sources that have been used are not considered as possible for such a purpose. This since none of the data sources contains information on the amount of WEEE generated per industry. If such information were added to the EE and Battery Register it would enhance the data collection to some extent (it would probably still be some difficulty to trace the waste completely back to the source). The indicators proposed in the project focus on flows of waste in relation to what is put on the market. Data on the amount of electric and electronic equipment put on the market can be obtained from the net inflow presented in the report or the EE and Battery Register. For flows of specific products the net inflow provides the most detailed information. Collected quantities can be obtained from the system for collective collection for large groups of products. Indicators on Fridge and freezer, TV, video and audio, Cameras, toys and watches are easy to fill with data. In addi-tion, the project proposes to have an indicator tracking the amount of electronics in waste bins and bags from Swedish households
SamhÀllets restprodukter - framtidens resurser
No full textVi lever idag till stor del i en linjĂ€r ekonomi dĂ€r varor produceras, anvĂ€nds och sedan slĂ€ngs. En ökande materialanvĂ€ndning genererar stora avfallsflöden, varav en stor mĂ€ngd gĂ„r till avfallsförbrĂ€nning. Detta gör att vĂ€rdefulla Ă€mnen och material gĂ„r förlorade, och att det krĂ€vs stora resurser att ta fram nya material. SamhĂ€llets Ă€mnesomsĂ€ttning ger upphov till stora mĂ€ngder slam vid rening av avloppsvatten. NĂ€ringen i slammet behöver tas tillvara och Ă„terföras till jordbruksmark, vilken inte alltid sker idag. Om man jĂ€mför samhĂ€llets flöden av material med ekologiska system finns det inget som Ă€r avfall i ekologiska system. IstĂ€llet blir en organisms avfall nĂ„gon annans nĂ€ring. En mer cirkulĂ€r ekonomi vill hĂ€rma naturen pĂ„ det sĂ€ttet. âDagens varor Ă€r framtidens resurser till gĂ„rdagens prisâ, enligt Walter R Stahel (professor med inriktning pĂ„ resursproblematik och en förgrundsgestalt inom cirkulĂ€r ekonomi). Projektet âSamhĂ€llets restprodukter â framtidens resurserâ nĂ€rmade sig den cirkulĂ€ra ekonomin genom att fokusera hur tvĂ„ av samhĂ€llets största restprodukter, avfall och slam, bĂ€ttre kan anvĂ€ndas i ett resurseffektivt samhĂ€lle. Projektets syfte var att ge en ökad anvĂ€ndning av samhĂ€llets restprodukter i SmĂ„land, ge företag bĂ€ttre lönsamhet genom billigare rĂ„varor samt stĂ€rka företag som utvecklar tekniska lösningar för utvinning av Ă€mnen. Projektets övergripande mĂ„l var att identifiera strömmar av restprodukter i SmĂ„land som kan anvĂ€ndas som en resurs av andra företag i nĂ€rheten. HĂ€r sammanfattas projektets resultat i form av huvudsakliga slutsatser samt identifierade framgĂ„ngsfaktorer för ett mer cirkulĂ€rt samhĂ€lle, nĂ„gra ânyttigheterâ som projektet skapat eller identifierat samt nĂ„gra utmaningar för framtida arbete. Projektet har kommit fram till följande huvudsakliga slutsatser: Det finns en stor potential att öka Ă„tervinning av avfall i SmĂ„land. Det var 66 procent blandat avfall av det som behandlades i SmĂ„land. För att öka Ă„tervinningen och anvĂ€ndningen av avfall som en smart resurs krĂ€vs att avfallet Ă€r sorterat, t.ex. som plastavfall, metallavfall och glasavfall.  Slamhantering Ă€r redan idag relativt cirkulĂ€r i SmĂ„land. Det innebĂ€r att slam i hög grad anvĂ€nds för att tĂ€cka deponier och i jordbruk. Dock Ă€r det viktigt att fortsĂ€tta med uppströmsarbete för att möta framtida krav pĂ„ lĂ€gre halter av t.ex. metaller i slam. DeponitĂ€ckning kommer inte heller att behövas i lika hög grad framöver, dĂ€rför blir det viktigt att ersĂ€tta denna slamanvĂ€ndning med annan cirkulĂ€r anvĂ€ndning. Det finns potential att förbĂ€ttra avfallshanteringen hos företagen i SmĂ„land. Företagen fokuserar pĂ„ sin kĂ€rnverksamhet och avfallshanteringen Ă€r inte alltid sĂ„ prioriterad. Företagens ambitionsnivĂ„ pĂ„ sortering pĂ„verkas av företaget som hĂ€mtar avfallet och deras önskan/krav pĂ„ sortering. För företag inom handeln och hushĂ„ll kan utrymme vara en viktig pĂ„verkande faktor som krĂ€ver samarbete för att kunna fĂ„ mer materialĂ„tervinning. Samverkan mellan företag ökar Ă„tervinning Samverkan mellan företag ger bĂ€ttre lönsamhet nĂ€r det gĂ€ller hĂ€mtning av flera fraktioner. Samverkan kan Ă€ven ge kunskapsutbyte och medföra att goda exempel, nya tankar och idĂ©er kan spridas. För att samverkan ska starta krĂ€vs dock att nĂ„gon, gĂ€rna neutral part tar initiativ. Projektets samverkan med det omgivande samhĂ€llet har varit framgĂ„ngsrikt och givande. Projektet har genomförts i nĂ€ra samverkan med nĂ€ringslivet, vilket har varit en framgĂ„ngsfaktor. Det finns en efterfrĂ„gan pĂ„ ny kunskap men ocksĂ„ ett behov av motivation och stöd till samverkan. HĂ€r kan LinnĂ©universitetet, en neutral part som har ett brett perspektiv, samhĂ€llsintresse och kunskap, vara en viktig mötesplats. Att fortsĂ€tta denna typ av dialog och möten i kommande projekt behövs för att nĂ„ en högre materialĂ„tervinning och ett fortsatt nĂ€rmande till det cirkulĂ€ra samhĂ€llet. Huvudsyftet med projektet har varit att skapa en bĂ€ttre, mer resurseffektiv anvĂ€ndning av samhĂ€llets restprodukter. Under arbetets gĂ„ng har ett antal ânyttigheterâ skapats eller identifierats för att fĂ„ mer Ă„tervinning och dĂ€rmed ett nĂ€rmande till det cirkulĂ€ra samhĂ€llet. NĂ„gra exempel: Företagsbesök och nĂ€tverkskontakter har lett till intressanta och innovativa lösningar mellan olika parter. En batteritillverkares plasthöljen blir nu till plastgolv. Samverkansavtal har gjorts mellan parterna. Hotell och avfallshanterare hittade varandra för utveckling av effektiv avfallshantering i hotell och restaurang. Engagerade medarbetare fick man pĂ„ köpet. Avfallshanterare har Ă€n mer insett sin roll som kunskapsförmedlare och att fĂ„ företag att se avfall som en smart resurs. För Kvarnholmen, stadskĂ€rna i Kalmar, startades diskussioner om avfallshantering genom frukostmöten med FastighetsĂ€gare, vilket i sin tur ledde till att en LinnĂ©universitetsstudent skrev sitt examensarbete med fokus pĂ„ att hitta effektiva lösningar i trĂ„nga grĂ€nder för avfallshantering. Förslag som nu kommer att bearbetas vidare. Ett industriomrĂ„de i VĂ€xjö har valt att satsa pĂ„ avfallshantering för att bli norra Europas grönaste industriomrĂ„de. Vid sidan av goda exempel har vi dock stött pĂ„ nĂ„gra utmaningar för anvĂ€ndande av avfall som resurs. Kvaliteten pĂ„ avfallet mĂ„ste möta de krav som finns pĂ„ rĂ„varor i process för ny produkt. Vidare kan definitionen pĂ„ avfall vara ett hinder. Om ett företag ska ta emot avfall frĂ„n ett annat företag krĂ€vs att man har ett tillstĂ„nd att behandla avfall. Alla restprodukter Ă€r dock inte avfall. HĂ€r behöver företag rĂ„dgivning men det saknas idag en organisation i Sverige som stöttar företagen nĂ€r det gĂ€ller avfallsfrĂ„gor. Projektet har identifierat ett antal framgĂ„ngsfaktorer för att komma vidare pĂ„ vĂ€gen mot en mer cirkulĂ€r anvĂ€ndning av samhĂ€llets restprodukter. Först och frĂ€mst behövs lĂ€ttförstĂ„elig information om ekonomiska fördelar med en cirkulĂ€r resursanvĂ€ndning, vilka ocksĂ„ kan tydliggöras i företagens hĂ„llbarhetsarbete och redovisning. Andra framgĂ„ngsfaktorer Ă€r kunskap om resursflöden, ledarskap och engagemang, erfarenhetsutbyten, samverkan mellan olika aktörer samt nytĂ€nkande
Avfall i SmÄland - en resursgruva
No full textVi lever idag till stor del i en linjĂ€r ekonomi dĂ€r varor produceras, anvĂ€nds och sedan slĂ€ngs. En ökande materialanvĂ€ndning genererar stora avfallsflöden, varav en stor mĂ€ngd gĂ„r till avfallsförbrĂ€nning. SamhĂ€llets Ă€mnesomsĂ€ttning ger Ă€ven upphov till stora mĂ€ngder slam vid rening av avloppsvatten. NĂ€ringen i slammet behöver tas tillvara och Ă„terföras till jordbruksmark, vilken inte alltid sker idag. Om man jĂ€mför samhĂ€llets flöden av material med ekologiska system finns det inget som Ă€r avfall i naturen. IstĂ€llet blir en organisms avfall nĂ„gon annans nĂ€ring. En mer cirkulĂ€r ekonomi vill hĂ€rma naturen pĂ„ det sĂ€ttet. Projektet âSamhĂ€llets restprodukter â framtidens resurserâ vill nĂ€rma sig den cirkulĂ€ra ekonomin genom att fokusera hur tvĂ„ av samhĂ€llets största restprodukter, avfall och slam, bĂ€ttre kan anvĂ€ndas i ett resurseffektivt samhĂ€lle. Projektets syfte Ă€r att ge en ökad anvĂ€ndning av samhĂ€llets restprodukter i SmĂ„land, ge företag bĂ€ttre lönsamhet genom billigare rĂ„varor samt stĂ€rka företag som utvecklar tekniska lösningar för utvinning av Ă€mnen. Projektets övergripande mĂ„l Ă€r att identifiera strömmar av restprodukter i SmĂ„land som kan anvĂ€ndas som en resurs av andra företag i nĂ€rheten. Denna rapport âAvfall i SmĂ„land â en resursgruvaâ redovisar efter det första projektĂ„ret frĂ€mst en kunskapsbank vad gĂ€ller avfallsflöden i SmĂ„land. Det Ă€r första gĂ„ngen i Sverige som avfallsdata bryts ner pĂ„ regional nivĂ„ pĂ„ detta sĂ€tt, vilket gör det möjligt att mer detaljerat identifiera vĂ€rdefulla och outnyttjade avfallsflöden. Rapporten innehĂ„ller data över resursgruvan avfall, avfall bĂ„de frĂ„n hushĂ„ll och olika verksamheter och Ă€ven data om hur detta avfall tas om hand. Den innehĂ„ller ocksĂ„ basfakta om SmĂ„land, befolkning och nĂ€ringsliv samt en del om den speciella anda som finns i SmĂ„land, SmĂ„landsandan som ger en god förutsĂ€ttning för entreprenörskap. Vidare innehĂ„ller rapporten inledande tankar pĂ„ hur man kan arbeta för att fĂ„ resursanvĂ€ndningen mer cirkulĂ€r i SmĂ„land. HĂ€r finns exempel pĂ„ framgĂ„ngsfaktorer utifrĂ„n erfarenheter frĂ„n olika företag. Slutligen finns ocksĂ„ en del om lagar och regler, t.ex. vad som gĂ€ller om man ska ta emot avfall. Rapporten visar att det finns mycket blandade fraktioner i det uppkomna avfallet i SmĂ„land. Vidare gĂ„r en betydande del av det avfall som behandlas till förbrĂ€nning. Det finns med andra ord en stor potential att sortera och Ă„tervinna mer. Detta ger goda förutsĂ€ttningar att finna avfall frĂ„n en verksamhet som kan vara en resurs för en annan. Huvudsyftet med projektets arbete Ă„r tvĂ„ Ă€r att verka för matchning mellan företag för att bĂ€ttre anvĂ€nda restprodukten avfall. Arbetet kommer Ă€ven att inriktas mot slam, med syftet att öka anvĂ€ndningen av denna restprodukt.
Indikatorer för att följa konsumenters omstÀllning till en hÄllbar konsumtion
No full textGenerationsmÄlet Àr det övergripande mÄlet för miljöpolitiken i Sverige och innebÀr att vi till nÀsta generation ska kunna lÀmna över ett samhÀlle dÀr de stora miljöproblemen Àr lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hÀlsoproblem utanför Sveriges grÀnser. Som del av detta mÄl ska miljöpolitiken bland annat fokusera pÄ att konsumtionsmönstren av varor och tjÀnster orsakar sÄ smÄ miljö- och hÀlsoproblem som möjligt. NaturvÄrdsverket ska pÄ uppdrag av Regeringen redovisa en fördjupad utvÀrdering av generationsmÄlet och miljökvalitetsmÄlen 2015. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015. Redovisningen ska bland annat innehÄlla en mÄlövergripande analys av utvecklingen mot generationsmÄlet och miljökvalitetsmÄlen. En del av denna analys genomförs inom ramen för tre utvalda fokusomrÄden, dÀribland hÄllbar konsumtion. Projektet syftade till att ta fram ett av flera faktaunderlag till Regeringens ovanstÄende uppdrag om fördjupad utvÀrdering av miljökvalitetsmÄlen. Det konkreta mÄlet var att ta fram förslag pÄ möjliga indikatorer samt att beskriva för- och nackdelar med olika förslag samt att dataförsörja fyra indikatorer som följer konsumenters/individers omstÀllning till en mer hÄllbar konsumtion. De fyra indikatorerna valdes ut av NaturvÄrdsverket. För att fÄ fram det preliminÀra indikatorurvalet hÀmtades bland annat inspiration frÄn andra projekt och sammanstÀllningar av indikatorer i Sverige och utomlands, samt frÄn aktuell diskussion i media och liknande. DÀrefter gjordes en genomgÄng ifall det fanns data tillgÀngliga eller inte. Fanns det data tillgÀngligt och indikatorn i övrigt uppfyllde kriterier som NaturvÄrdsverket satt upp ingick den i det urval av 27 indikatorer som beskrevs mer utförligt. I beskrivningen ingick enhet, för- och nackdelar, tidsserie och datakÀlla. Indikatorerna delades upp i olika omrÄden; mat, textil, elektronik, boende samt transporter. Rapporten nÀmner ocksÄ indikatorer som skulle vara önskvÀrda men dÀr det saknas data, totalt 42 stycken. NaturvÄrdsverket valde ut följande indikatorer som ocksÄ har dataförsörjts inom projektet: M1 - Konsumtion av nötkött, kg/person och Är M8 - Energiöverskott i matkonsumtionen, procent Tr1 - Persontransporter (totalt och uppdelat pÄ gÄng/cykel, kollektivtrafik, bil, och övrigt), km/person och Är B3 - UppvÀrmd boendeyta i hushÄll, m2/perso
KartlÀggning av flöden och upplagrade mÀngder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
No full textEl-avfall Ă€r ett av de snabbast vĂ€xande avfallsslagen bĂ„de i Sverige och globalt. Det Ă€r ocksĂ„ ett avfallsslag som vid en undermĂ„lig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för bĂ„de mĂ€nniskors hĂ€lsa och pĂ„ den omgivande miljön. Brister i Ă„tervinningsledet gör ocksĂ„ att vĂ€rdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara frĂ„n el-avfallet och riskerar att gĂ„ förlorade i kretsloppet. FörbĂ€ttrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall Ă€r av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmĂ„len Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö. Syftet med det hĂ€r projektet har varit att bidra till en förbĂ€ttrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge NaturvĂ„rdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mĂ„l har varit att: att kartlĂ€gga flöden och upplagrade mĂ€ngder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter att föreslĂ„ indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nĂ€mnda flöden att bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa pĂ„ alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa. Projektet avgrĂ€nsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushĂ„lls-apparater, 2. SmĂ„ hushĂ„llsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. AvgrĂ€nsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgrĂ€nsades ocksĂ„ till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. DĂ€rigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för Ă„tervinning i Sverige. KartlĂ€ggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till anvĂ€ndning i Sverige; AnvĂ€ndning (inkl. upplagrad mĂ€ngd); och Utflöde frĂ„n anvĂ€ndningen. I alla de tre delar Ă„terfinns flöden av bĂ„de pro-dukter och avfall. För att ta fram data anvĂ€ndes följande datakĂ€llor: Stati-stikdatabaser pĂ„ SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter frĂ„n branschen (bĂ„de inom försĂ€ljning och avfallshantering) samt 7 NaturvĂ„rdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över grĂ€ns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats frĂ€mst för 2010. Följande kan sĂ€gas om flöden med hjĂ€lp av rapporten: Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingĂ„r Ă€r cirka 178 000 ton, Ă„r 2010; Figur 1. Inflödet och avfallsmĂ€ngderna Ă€r störst för stora hushĂ„llsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i sĂ€ck- och kĂ€rlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och Ă„r. Detta Ă€r i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde pĂ„ knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för berĂ€kning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bĂ€rbara datorer och mobiltelefoner. Det gĂ„r inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter frĂ„n export av ny producerade produkter. Det hĂ€r kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet. Figur 1. Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import â export + inhemsk produk-tion), och kĂ€nda mĂ€ngder i avfallsledet, avrundade vĂ€rden, ton, 2010. Baserad pĂ„ bearbet-ning av data frĂ„n utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EĂ
F) och plockanalyser pĂ„ hushĂ„llens sĂ€ck- och kĂ€rlavfall. FNI avser fastighetsnĂ€ra insamling (frĂ„n bostĂ€der) och B2B business-to-business insamling (frĂ„n verksamheter). 8 Elektronikbranschen sjĂ€lva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utlĂ€ndska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) Ă€r liten. Detta till följd av jĂ€mnare prissĂ€ttning pĂ„ global nivĂ„. FastighetsnĂ€ra insamling (FNI-) frĂ„n bostĂ€der, och det sĂ„ kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling frĂ„n verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EĂ
F:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och Ă„ter-vinning mellan avfalls- eller Ă„tervinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstĂ€der, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken pĂ„ detta flöde Ă€r okĂ€nt och rapporteras i dagslĂ€get inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter ocksĂ„ för detta flöde men i flertalet fall vĂ€ljer man att inte lĂ€mna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affĂ€rshemligheter. DĂ€remot skulle uppgifter kunna lĂ€mnas till NaturvĂ„rdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken pĂ„ detta flöde Ă€r okĂ€nt gör det svĂ„rt att fĂ„ en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall. Ingen tillfrĂ„gad kommun uppger att stölder av el-avfall frĂ„n Ă„tervinningscen-traler omfattar nĂ„gra stora mĂ€ngder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet. Samlat berĂ€knas mĂ€ngden elektriska och elektroniska produkter i anvĂ€ndning, av de produktkategorier som ingĂ„r i det hĂ€r projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring pĂ„ ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och Ă„r, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör sĂ„vĂ€l en potentiell miljöbelastning som en viktig resursWEEE, Waste Electrical and Electronic Equipment, is a growing waste category in Sweden and elsewhere in the world. It is also a waste category where deficient waste management may cause serious consequences for both human health and the environment. Deficiencies in collecting WEEE and in the waste management may also imply that valuable resources, such as metals, are lost. Enhanced knowledge of flows of electrical electronic equipment and WEEE is of particular importance for the work on the environmental quality objectives a non-toxic environment and a good built environment. The aim of this project has been to contribute to an improved knowledge of the flow of WEEE in Sweden. This in order to contribute to the Swedish Environ-mental Protection Agency, and other regulators, in their supervision and monitor-ing of the producer responsibility for electrical and electronic products. The spe-cific objectives have been: to illustrate and account for flows and accumulated amounts of electric and electronic equipment and WEEE with relevance for the producer responsi-bility of electrical and electronic equipment. to propose indicators for continuously follow the flows of WEEE contribute to future reporting of the amount of WEEE generated according to the Waste Statistics Regulation - this by illustrating alternative methods for data collection. The project was limited to a selected number of product categories within the pro-ducer responsibility for electrical and electronic products; 1. Large household ap-pliances; 2. Small household appliances; 3. IT and telecommunications equipment; 4. Consumer equipment (TV, audio and video equipment); 6. Electrical and elec-tronic tools, and 7. Toys, leisure and sports equipment. The selection was done primarily by the means of including consumer-related flows of electrical and elec-tronic equipment and electrical waste. By this are for example imports of already pre-treated WEEE, such as printed circuit boards imported for recycling in Sweden not included. The quantification of flows of WEEE was divided into three parts: Inflow into use in Sweden; Use (including amounts in accumulation); and Out-flows. Data was collected from a combination of sources such as: Databases at Statistics Sweden (data for import, export and production); contact representatives from industry (both in sales and management), and databases at the Environmental Protection Agency (so called EE and Battery Register and the statistics of trans-boundary shipment of waste). Data were collected primarily for 2010. The following can be said about flows of WEEE in Swede based on the report: 12 The result show that the total net inflow (imports - exports + domestic production) of the product categories included were about 178 000 tonnes in 2010, c.f. Fig-ure S1. The inflows and waste volumes are largest for large household appliances such as fridge and freezers. A share of the electronics ends up in the waste from households. According to analysis of waste in bins and bags from a number of Swedish municipalities in all about 6000 tonnes, or 0.6 kg/capita and year. This is in the same magnitude as the total net inflow of product category 7. Toys, leisure and sports equipment that had an inflow of nearly 6000 tons in 2010. It is not possible to distinguish the export of used (working) electrical and elec-tronic products from export of new products produced in the statistics. This may have decreased the magnitude of the net inflow. Figure S1. Flow chart illustrating the net inflow (import - export + domestic extraction) and known quantities of waste flows, rounded numbers, 2010. Mainly based on data from trade statistics www.ssd.scb.se and data from Swedish collective take-back systems. Kerb-side refers to residential collection and B2B business-to-business collection (from busi-nesses). The electronics industry itself estimate that direct imports of electrical goods that are purchased by individuals of foreign companies (e.g. via the internet or abroad) is small. This is due to more uniform pricing at the global level. Kerbside collection (FNI-) and Business-to-business flows (B2B) are to some extent handled outside of the collective take-back systems. This for 13 1.LargehouseholdappâŠ107 kg/pers2. Small householdapp⊠11kg/pers3. IT and telecomâŠ15kg/pers4. Consumerequipment13 kg/pers10. Automaticdispensersnot included7. Toys, leisure and sports4kg/persTotal amountaccumulatedin use, about160 kg/capita,excl. WEEE category5, 8, 9 och 105 . Lightingequip⊠not included9. Monitoringand controlâŠnot included6. Electricaland electronic.8kg/pers8. Medical devicesnot included1024271331<1<11Accumulatedamountin useNet inflowKnownwasteflows example by the use of contracts for collection and recycling of waste and recycling between companies and real estate owners, businesses, shops, service centres, organisations etc. The size of this flow could not be esti-mated in the project. All pre-processing companies contacted expressed that they have informa-tion also about the magnitude of this flow, but, in most cases they choose not to provide this information to us because they constitute trade secrets. How-ever, the information could be submitted to the Swedish EPA. None of the asked municipalities expressed that thefts of WEEE is major problem at their recycling centres, but, however, theft of individual products is regularly occurring. Knowledge of the accumulated amounts can contribute to information about where to find future waste streams. The total accumulated amount of electri-cal and electronic equipment of those product categories included in this project is estimated to around 160 kg capita, or 1.5 million tonnes. There is an ongoing accumulation of electrical and electronic products of about 40 000 tonnes, or more than 4 kg/capita and year, Figure S2. The products ac-cumulated represent both a potential environmental hazard and an important resource stock. Figure S2. Total accumulated amount, net inflow and known flows to waste management, rounded numbers, 2010, tonnes. Based on data from www.ssd.scb.se and data from Swed-ish collective take-back systems. Those parts of the project that is based on registry data, such as withdrawals from statistical databases for calculating the net inflow, or data from the EE and Battery Register are considered repeatable with small efforts. In those cases individual companies have been contacted, the effort for a new study is the estimated to be the same as for this project. The quantification of flows partly confirmed data already 14 available in EE and Battery Register on inflows. However, the mapping of flows and contacts taken in the project has contributed to a more coherent picture of what happens to WEEE in Sweden today. One specific aim of the project was also to assess whether the methodology and results can contribute to the future reporting according to the EU Waste Statistics Regulation. However, the proposed indicators and the data sources that have been used are not considered as possible for such a purpose. This since none of the data sources contains information on the amount of WEEE generated per industry. If such information were added to the EE and Battery Register it would enhance the data collection to some extent (it would probably still be some difficulty to trace the waste completely back to the source). The indicators proposed in the project focus on flows of waste in relation to what is put on the market. Data on the amount of electric and electronic equipment put on the market can be obtained from the net inflow presented in the report or the EE and Battery Register. For flows of specific products the net inflow provides the most detailed information. Collected quantities can be obtained from the system for collective collection for large groups of products. Indicators on Fridge and freezer, TV, video and audio, Cameras, toys and watches are easy to fill with data. In addi-tion, the project proposes to have an indicator tracking the amount of electronics in waste bins and bags from Swedish households
Livsmedelsavfall 2020 : Data för olika led - JÀmförelse med andra nordiska lÀnder - Uppföljning av etappmÄl matavfall
No full textI avfallsdirektivet har det införts en bestĂ€mmelse att medlemsstaterna i EU ska mĂ€ta mĂ€ngd livsmedelsavfall i hela livsmedelskedjan och rapportera dessa Ă„rligen. Detta projekt har tagit fram data för 2020 och sammanfattar de mĂ€ngder livsmedelsavfall som uppkom i olika led Ă„r 2020. De led dĂ€r det tagit fram data för Ă€r: primĂ€rproduktion, bearbetning och tillverkning, detaljhandel och annan livsmedelsdistribution, restauranger och cateringstjĂ€nster samt hushĂ„ll. I projektet ingick att göra en jĂ€mförelse mellan data över livsmedelsavfall i andra nordiska lĂ€nder. Uppgifterna om mĂ€ngd livsmedelsavfall kommer ocksĂ„ anvĂ€ndas för uppföljning av etappmĂ„l för minskat matsvinn mĂ€tt i livsmedelsavfall med Ă„r 2020 som basĂ„r. I projektet ingick Ă€ven en uppföljning av etappmĂ„let för ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall. Totalt har den uppskattade mĂ€ngden livsmedelsavfall minskat med cirka 170 000 ton. För primĂ€rproduktionen har en ny metod anvĂ€nts dĂ€r det Ă€r sĂ€kerstĂ€llt att enbart livsmedelsavfall inkluderas i den rapporterade siffran. OsĂ€kerheten Ă€r dock hög Ă€ven för den nya siffran och fĂ„ restflöden inom primĂ€rproduktionen klassas som livsmedelsavfall i tidiga led av livsmedelskedjan. MĂ€ngd frĂ„n restaurang har ocksĂ„ minskat (frĂ„n tidigare 73 000 ton till 58 000 ton), det beror dels pĂ„ Covid som slog hĂ„rt mot restauranger, men ocksĂ„ för att vi nu har en separat post och datakĂ€lla för hotell som tidigare rĂ€knats in i restauranger. För skolor och förskolor har nya avfallsfaktorer som baseras pĂ„ ett betydligt större underlag Ă€n tidigare tagits fram. Dessa Ă€r betydligt lĂ€gre per portion Ă€n de som anvĂ€nts tidigare varför den upprĂ€knade mĂ€ngden blir lĂ€gre Ă€n tidigare Ă„r. Trenden pekar pĂ„ att allt mindre livsmedelsavfall slĂ€ngs i hushĂ„llen. Genom jĂ€mförelsen med andra nordiska lĂ€nder bedömer vi att totala mĂ€ngder, andel per led och kg/person Ă€r relativt lika mellan lĂ€nderna. Dock sticker livsmedelsavfall frĂ„n Bearbetning och tillverkning ut i Danmark och Finland genom mycket stora mĂ€ngder. Sammantaget ger jĂ€mförelsen inte nĂ„gon signal till att Sveriges data skulle vara missvisande, alla lĂ€nder har relativt höga felmarginaler i flera led och det Ă€r inte sĂ€kerstĂ€llt att tolkningen av definitionen av livsmedelsavfall Ă€r lika mellan lĂ€nderna. Nytt etappmĂ„l som beslutades av regeringen 2020 för en ökad utsortering och biologisk behandling av matavfall lyder: âSenast Ă„r 2023 ska minst 75 procent av matavfallet frĂ„n hushĂ„ll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ring och biogas tas tillvara.â BĂ„de det nya etappmĂ„let mot 2023 samt delmĂ„len i etappmĂ„let mot Ă„r 2020 har följts upp i den hĂ€r rapporten. Resultaten visar att andelen som rötades med Ă„terföring av nĂ€ringsĂ€mnen och energi uppgick till 40 procent Ă„r 2020, jĂ€mfört med 33 procent Ă„r 2018. Detta innebĂ€r att Sverige uppnĂ„dde delmĂ„let i etappmĂ„let mot 2020 samtidigt som uppföljningen visar pĂ„ stora utmaningar mot 2023, dĂ„ mĂ„lnivĂ„n skĂ€rpts frĂ„n 40 till 75 procent. Uppföljningen visar att omkring 45 procent av det uppkomna matavfallet frĂ„n konsumtionsledet rötades eller komposterades Ă„r 2020 sĂ„ att vĂ€xtnĂ€ringsĂ€mnen tas tillvara, mĂ„let 2020 var 50 procent
BerÀkningsmetod för uppföljning av etappmÄ-let om resurshushÄllning i livsmedelskedjan, bio-logisk Ätervinning
No full text
