The Chromatic Approach : en studie i vilka påverkningsbara faktorer som visar sig genom aktionsforskning av en modern traditionsbrytande jazzimprovisationsmetod

Syftet med denna studie var att genom aktionsforskning undersöka vilka påverkningsbara musikpedagogiska faktorer som visar sig gällande nivåanpassning av den Amerikanska jazzsaxofonisten George Garzones jazzimprovisationsmetod The Chromatic Approach (TCA). Aktionsforskning tillämpades som vetenskaplig metod där en progressiv nivåutveckling av varje students musikaliska möjligheter till anammande av TCA utarbetades. Tre interventioner genomfördes totalt, två med en Kungl. Musikhögskolestudent och en med en Gymnasiestudent. Bakgrunden till studien ligger i vikten av att som musiker få utveckla förmågan till genrebrytande improvisation, en motverkan mot att fastna i givna och stigmatiserade musikaliska bojor som kan kväva studentens nyfikenhet och lust till utveckling av den egna unika musikaliska rösten. Studiens resultat och analys visade på utkristalliserade faktorer som under utvecklingsprocessen arbetats fram och tydliggjorts där vikten av musikpedagogiska förberedelser med nykomponerade övningar behövdes för att nivåanpassa med hänsyn till instrumentteknisk nivå och även till respektive students musikteoretiska förkunskaper. I studiens avslutande diskussion problematiseras aktionsforskningsmodellen som vetenskaplig utgångspunkt för pedagoger som genom sin forskning får dubbla roller. Pedagogen och forskaren i samma person.

Can you hear me now? : A study in how a sudden implementation of teleworking affects knowledge workers’ perceived effectivity

Som konsekvens av COVID-19 så tvingades organisationer runtom världen att ställa om till distansarbete för att minska smittspridningen. Omställningen genomfördes i hög fart och i denna kontext så har vi utfört en kvalitativ studie hos en fallorganisation för att undersöka hur distansarbetet påverkat deras upplevda effektivitet genom att intervjua medarbetare på en storbank i Sverige. För studien har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med kunskapsarbetare som jobbat med kunder på distans. Vår studie handlar om de här kunskapsarbetarnas upplevda effektivitet och utifrån svaren vi fått så identifierar vi faktorer som påverkat deras effektivitet som inkluderar bland annat: hemmiljön, organisationens stöd, intern och extern kommunikation, livssituation och kundrelationer. Analys genomfördes i form av en innehållsanalys av transkriptionerna från intervjuerna. Vi har kommit fram till att organisationen kan ha en positiv inverkan på kunskapsarbetarnas upplevda effektivitet vid distansarbete om rätt åtgärder tas, däribland har vi identifierat att det är viktigt att stödja sina medarbetare och att hjälpa dem att ordna en god arbetsmiljö när de distansarbetar för att kunna arbeta med hög upplevd effektivitet.As a consequence of the rapid spread of the COVID-19 virus organizations around the world have had to work remotely to reduce the spread of the virus. The change to working from home was made quickly and in this context we have conducted a qualitative study at an organization to investigate how remote work has changed the perceived efficiency of the knowledge workers at the organization. To gather answers to our research questions we have carried out ten semi-structured interviews with knowledge workers that have had to change to working remotely. All of them worked directly with customers. The interview material was analyzed by content analysis of the transcribed data. Our study centers around their perceived efficiency and the answers we have gathered surround factors such as: home environment, support from the organization, internal and external communication, family and customer relations. We have come to the conclusion that the organization and its actions can have a major positive impact on knowledge workers perceived efficiency during remote work. We have identified actions to take to enable efficiency such as: providing support for the employees and helping them create a good office environment at home

Can you hear me now? : A study in how a sudden implementation of teleworking affects knowledge workers’ perceived effectivity

Som konsekvens av COVID-19 så tvingades organisationer runtom världen att ställa om till distansarbete för att minska smittspridningen. Omställningen genomfördes i hög fart och i denna kontext så har vi utfört en kvalitativ studie hos en fallorganisation för att undersöka hur distansarbetet påverkat deras upplevda effektivitet genom att intervjua medarbetare på en storbank i Sverige. För studien har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med kunskapsarbetare som jobbat med kunder på distans. Vår studie handlar om de här kunskapsarbetarnas upplevda effektivitet och utifrån svaren vi fått så identifierar vi faktorer som påverkat deras effektivitet som inkluderar bland annat: hemmiljön, organisationens stöd, intern och extern kommunikation, livssituation och kundrelationer. Analys genomfördes i form av en innehållsanalys av transkriptionerna från intervjuerna. Vi har kommit fram till att organisationen kan ha en positiv inverkan på kunskapsarbetarnas upplevda effektivitet vid distansarbete om rätt åtgärder tas, däribland har vi identifierat att det är viktigt att stödja sina medarbetare och att hjälpa dem att ordna en god arbetsmiljö när de distansarbetar för att kunna arbeta med hög upplevd effektivitet.As a consequence of the rapid spread of the COVID-19 virus organizations around the world have had to work remotely to reduce the spread of the virus. The change to working from home was made quickly and in this context we have conducted a qualitative study at an organization to investigate how remote work has changed the perceived efficiency of the knowledge workers at the organization. To gather answers to our research questions we have carried out ten semi-structured interviews with knowledge workers that have had to change to working remotely. All of them worked directly with customers. The interview material was analyzed by content analysis of the transcribed data. Our study centers around their perceived efficiency and the answers we have gathered surround factors such as: home environment, support from the organization, internal and external communication, family and customer relations. We have come to the conclusion that the organization and its actions can have a major positive impact on knowledge workers perceived efficiency during remote work. We have identified actions to take to enable efficiency such as: providing support for the employees and helping them create a good office environment at home

Differences in Health-Related Quality of Life After Gastric Bypass Surgery : a Cross-Sectional Study

Background: Gastric bypass (GBP) is a surgical method with good evidence of sustainable weight loss, reduced obesity-related comorbidities, and improved health-related quality of life (HRQoL). However, long-term data post-GBP is scarce on HRQoL related to other factors than weight loss, such as impact of socio-economic, age, and gender. Aim: To investigate long-term HRQoL in GBP patients. Methods: The study was conducted as a cross-sectional study covering 3 to 9 years post-GBP measuring HRQoL using RAND-36. Association to weight loss, time since surgery, gender, educational level, occupation, and age was analyzed. The participants were included on the basis that they had received a GBP that was performed by Region Skåne, the southernmost administrative healthcare region in Sweden. Recruitment to the study was by mail invitation for an online survey. Results: Of the total population of 5310 persons receiving the questionnaire, 1339 of the 1372 responders fulfilled the inclusion criteria. Those with low educational level, unemployed, persons on sick leave or disability support, and those with less weight loss reported the lowest HRQoL. The longer time since surgery, the lower the HRQoL. Conclusion: Less weight loss, longer time since GBP, lower educational level, and lower degree of employment all affect HRQoL negatively after GBP surgery. Graphical abstract: [Figure not available: see fulltext.

Mucosal immune responses following a fourth SARS-CoV-2 vaccine dose

Supplementary appendixThis appendix formed part of the original submission. We post it as supplied by the authors. Supplement to: Bladh O, Marking U, Havervall S, et al. Mucosal immune responses following a fourth SARS-CoV-2 vaccine dose. Lancet Microbe 2023; published online April 19. https://doi.org/10.1016/S2666-5247(23)00102-7</p