Childhood brain tumour risk and its association with wireless phones: a commentary

Case-control studies on adults point to an increased risk of brain tumours (glioma and acoustic neuroma) associated with the long-term use of mobile phones. Recently, the first study on mobile phone use and the risk of brain tumours in children and adolescents, CEFALO, was published. It has been claimed that this relatively small study yielded reassuring results of no increased risk. We do not agree. We consider that the data contain several indications of increased risk, despite low exposure, short latency period, and limitations in the study design, analyses and interpretation. The information certainly cannot be used as reassuring evidence against an association, for reasons that we discuss in this commentary

Precision SUSY Measurements at LHC

If supersymmetry exists at the electroweak scale, then it should be discovered at the LHC. Determining masses, of supersymmetric particles however, is more difficult. In this paper, methods are discussed to determine combinations of masses and of branching ratios precisely from experimentally observable distributions. In many cases such measurements alone can greatly constrain the particular supersymmetric model and determine its parameters with an accuracy of a few percent. Most of the results shown correspond to one year of running at LHC at ``low luminosity'.Comment: 52 pages, Latex with 42 postscript figures. Postscript version also at http://www-physics.lbl.gov/www/theorygroup/papers/39412.p

Environmental compensation for biodiversity and ecosystem services: A flexible framework that addresses human wellbeing

Environmental compensation should address negative impacts from human activities on nature, including loss of biodiversity and ecosystem services. However, successful compensation, achieving no net loss, requires broad quantitative information on different types of losses and gains. We find that the scope of compensatory schemes varies in what is considered compensable, which makes it challenging to apply a conceptual approach consistently across schemes with different needs. We propose a flexible yet structured framework for determining which values should be compensated and how. Our framework focuses specifically on habitat deterioration and is illustrated with a case study involving loss of eelgrass habitat. The framework helps identify compensation needs and selects among suitable compensation options, merging science-based information with normative issues and local concerns. By integrating the ecosystem services cascade model, it encompasses aspects from biodiversity structure to human wellbeing. The framework prefers in-kind compensation because this targets the structure level and thus meets compensation needs in all subsequent levels of the cascade model; further, it is more likely to capture non-instrumental values (i.e. in nature) and reduce exposure to uncertainty. We highlight the importance of spatial aspects of ecosystem functions, services and their subsequent impacts on wellbeing. Although our selection hierarchy assumes a "similar and nearby" principle for habitat restoration (preference for in-kind/on-site), this criterion is not universal. We underscore the hierarchy's implicit normative assumptions and suggest that apparent disagreement about who should benefit may be traced to an unresolved conflict between egalitarianism and utilitarianism

Flow-volume loops derived from three-dimensional echocardiography: a novel approach to the assessment of left ventricular hemodynamics

BACKGROUND: This study explores the feasibility of non-invasive evaluation of left ventricular (LV) flow-volume dynamics using 3-dimensional (3D) echocardiography, and the capacity of such an approach to identify altered LV hemodynamic states caused by valvular abnormalities. METHODS: Thirty-one patients with moderate-severe aortic (AS) and mitral (MS) stenoses (21 and 10 patients, respectively) and 10 healthy volunteers underwent 3D echocardiography with full volume acquisition using Philips Sonos 7500 equipment. The digital 3D data were post- processed using TomTec software. LV flow-volume loops were subsequently constructed for each subject by plotting instantaneous LV volume data sampled throughout the cardiac cycle vs. their first derivative representing LV flow. After correction for body surface area, an average flow-volume loop was calculated for each subject group. RESULTS: Flow-volume loops were obtainable in all subjects, except 3 patients with AS. The flow-volume diagrams displayed clear differences in the form and position of the loops between normal individuals and the respective patient groups. In patients with AS, an "obstructive" pattern was observed, with lower flow values during early systole and larger end-systolic volume. On the other hand, patients with MS displayed a "restrictive" flow-volume pattern, with reduced diastolic filling and smaller end-diastolic volume. CONCLUSION: Non-invasive evaluation of LV flow-volume dynamics using 3D-echocardiographic data is technically possible and the approach has a capacity to identify certain specific types of alteration of LV flow-volume pattern caused by valvular abnormalities, thus reflecting underlying hemodynamic states specific for these abnormalities

Development of an analogue optical link for the front-end read-out of the ATLAS electromagnetic calorimeter

We have developed an analogue optical data transmission system intended to meet the read-out requirements of the ATLAS liquid argon electromagnetic calorimeter. Eight-way demonstrators have been built and tested. The link uses arrays of VCSEL diodes as the optical emitters, coupled to a 70 m long fibre ribbon to simulate the distance between the detector and the control room. The receiver is based around a custom-designed PIN photodiode array. We describe here the final results of laboratory tests on a demonstrator, laying stress on the VCSEL-to-fibre coupling issues, and the overall performance of the full link. A 9-bit dynamic range is achieved, with a 5on-linearity

Valuing the commons : an international study on the recreational benefits of the Baltic Sea

The Baltic Sea provides benefits to all of the nine nations along its coastline, with some 85 million people living within the catchment area. Achieving improvements in water quality requires international cooperation. The likelihood of effective cooperation is known to depend on the distribution across countries of the benefits and costs of actions needed to improve water quality. In this paper, we estimate the benefits associated with recreational use of the Baltic Sea in current environmental conditions using a travel cost approach, based on data from a large, standardized survey of households in each of the 9 Baltic Sea states. Both the probability of engaging in recreation (participation) and the number of visits people make are modeled. A large variation in the number of trips and the extent of participation is found, along with large differences in current annual economic benefits from Baltic Sea recreation. The total annual recreation benefits are close to 15 billion EUR. Under a water quality improvement scenario, the proportional increases in benefits range from 7 to 18% of the current annual benefits across countries. Depending on how the costs of actions are distributed, this could imply difficulties in achieving more international cooperation to achieve such improvements.PostprintPeer reviewe

Mechanical design report of the barrel liquid argon presampler

The note describes the mechanical design of the Atlas barrel presampler and its evolution since the publication of thecalorimeter TDR in December 9

Kompensation för miljöpåverkan vid kustexploatering – dagens tillämpning av ekologisk kompensation och särskild fiskeavgift samt möjlig vidareutveckling

Kustekosystemen är mycket viktiga för både biologisk mångfald och ekosystemtjänster, men påverkas samtidigt negativt av ett kontinuerligt ökat nyttjande av kustzonen för boende och olika verksamheter. Ekologisk kompensation är ett förvaltningsverktyg som syftar till att gottgöra oundviklig skada på naturmiljöer, exempelvis arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, i samband med mänsklig verksamhet. Verktyget har dock hittills använts i mycket begränsad omfattning i grunda kustmiljöer.Inom projektet ECOCOA, finansierat av Naturvårdsverket, har vi fokuserat på att utvärdera förutsättningarna för ökad användning av ekologisk kompensation i kustområden, som ett av flera verktyg som kan stöda miljövården. Projektets slutrapport (Bergström m.fl. 2021) ger en övergripande bild av samtliga resultat, medan vi i föreliggande rapport ger en fördjupning av de mer konkreta problem som kan uppstå vid handläggning av miljöärenden i förvaltningen, och möjliga lösningar på kort och lång sikt. Rapporten riktar sig i första hand till handläggare som vill utveckla tillämpningen av ekologisk kompensation vid vattenverksamhetsärenden, till tekniska råd vid markoch miljödomstolar, samt miljökonsulter och andra som kan behöva insyn i hur ekologisk kompensation kan användas och vidareutvecklas inom svensk kustmiljöförvaltning. I rapporten återger vi hur man hanterar ekologisk kompensation i svenska kustområden idag, till exempel hur handläggare arbetar med att mäta skada och bedöma omfattningen av kompensationsbehov. Vi beskriver även problematiken med småskaliga anmälningspliktiga ärenden, där den sammanlagda påverkan från många små exploateringar ger upphov till betydande förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Slutligen beskriver vi hur den så kallade särskilda fiskeavgiften, som syftar till att tillvarata fiskeintresset i samband med vattenverksamhetsfrågor, tillämpas idag, samt analyserar hur beräkningsgrunderna skulle kunna utvecklas för att stärka användningen av ekologisk kompensationen som verktyg. Vår sammanställning och utvärdering utgår från ett generellt ramverk som utvecklats inom ECOCOA för att skatta skada och identifiera kompensationsbehov. Ramverket baseras på en kaskadmodell, som visar kopplingar mellan ekosystemets struktur, funktion, ekosystemtjänster och nyttigheter för människor. Modellen kan användas för att synliggöra hur verksamheter påverkar arter och livsmiljöer och vilka kostnader och förluster detta medför. Ramverket kan även användas för att bedöma i vilken omfattning en föreslagen åtgärd faktiskt kompenserar för de förluster som verksamheten innebär.Här följer en kort sammanfattning av resultaten som presenteras i rapporten: • En enkätundersökning riktad till aktörer inom kustförvaltningen visar att ekologisk kompensation i praktiken tillämpas mycket sällan inom kustmiljöförvaltningen idag, och att det finns ett stort behov av att ta fram riktlinjer för dess tillämpning, som stöd till handläggare, konsulter, domstolar och andra aktörer. På en mer generell nivå omfattar detta även ett behov av att förbättra kunskapen om restaureringsmetoder samt att ta fram metoder för värdering av skador på naturvärden. Det finns även ett behov av resurser för Sammanfattning 6 handläggare i form av tid och stöd för att tillämpa ekologisk kompensation i kustförvaltningen. • En utvärdering av befintliga domslut för ett antal tillståndspliktiga (dvs. storskaliga) vattenverksamhetsärenden visar att biologisk mångfald och ekosystemtjänster mycket sällan beaktas på ett sätt som är i linje med Sveriges åtaganden inom till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s biodiversitetstrategi, där en bärande princip är att ingen nettoförlust ska ske. Det finns ett förbättringsutrymme som borde kunna mötas direkt genom en ökad kunskapsdelning mellan aktörer, och en förbättrad praxis gällande tillämpning av ekologisk kompensation. Samtidigt uppstår flera mer komplexa frågor som berör till exempel behovet av en gemensam fysisk planering och identifiering av lämpliga kompensationsåtgärder, där ett kunskapsbyggande behövs. • Småskalig kustexploatering, exempelvis bryggbyggen och små muddringar, är en särskilt utmanande fråga. Enskilda små ingrepp är anmälningspliktiga (dvs. sällan tillståndspliktiga), och trots att det vid handläggningen av dessa ärenden ställs krav på miljöhänsyn kan det ofta inte bedömas som skäligt att kräva att exploatören själv utför ekologisk kompensation. Den sammanlagda påverkan av dessa många små ingrepp är dock betydande, och det är angeläget att utforma ett system där även småskalig vattenverksamhet kompenserar för sina miljökostnader. Vi undersöker hur ett system för ekologisk kompensation som även omfattar småskalig exploatering skulle kunna se ut, i relation till konceptet habitatbanker eller kompensationspooler, där exploatören kan bidra ekonomiskt till habitatrestaureringar i stället för att själv utföra dem. • Den särskilda fiskeavgiften syftar till att kompensera för skador från vattenverksamheter på fisket och skulle kunna betraktas som ett förvaltningsverktyg för kompensation av en viss typ av förlust. I rapporten utvärderar vi hur det rådande fiskeavgiftssystemet fungerar och utforskar hur det kan fungera ur ett kompensationsperspektiv, samt ger förslag på hur beräkningsmodellen kan utvecklas.Sammantaget finns det ett stort behov av att utveckla ekologisk kompensation som ett av de verktyg som kan bidra till att motverka den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald och ekosystemfunktioner. Parallellt behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av de känsligaste livsmiljöerna i kustzonen, eftersom bevarande av fungerande livsmiljöer är att föredra som ett mer kostnadseffektivt verktyg än restaurering av störda miljöer