Tillfällig exkludering – vägen till inkludering. En intervjustudie av ett antal lärares erfarenheter av att undervisa nyanlända elever i grundskolans senare år.

Syfte: Studiens syfte var att kartlägga vilka faktorer som gynnar nyanlända elevers skolframgång enligt ett antal lärare på en 4–9-skola i en av Göteborgs förorter. Ett bisyfte var att studiens resultat skulle kunna ligga till grund för en lokal plan för mottagande av nyanlända elever. Metod och material: En tredjedel av skolans lärare intervjuades i fokusgrupper. Lärarna, som var 13 till antalet, representerade både praktisk-estetiska och teoretiska ämnen samt lärare som undervisar i förberedelseklass. Intervjuguiden utformades efter faktorer, som i tidigare forskning, visat sig gynna skolframgång för nyanlända elever. Studiens analyserade material bestod av tre fokusgruppsintervjuer. Lärarnas erfarenheter av gynnsamma faktorer för nyanlända elevers skolframgång jämfördes mot den tidigare forskningen. Resultat: Lärarnas erfarenheter är att en differentieringsmodell är att föredra. Detta innebär att nyanlända elever till en början undervisas i en förberedelseklass. En mainstreamingmodell där de nyanlända direkt börjar i den ordinarie undervisningen missgynnar de nyanlända, enligt lärarna. Lärarna menar att de nyanlända behöver få språkundervisning i en förberedelseklass för att ge dem goda förutsättningar för att successivt kunna delta i den ordinarie ämnes- undervisningen. Ämneslärarna menar att det inte finns utrymme att bedriva andraspråksundervisning inom ramen för den ordinarie undervisningen. Trots att de nyanlända till en början undervisas i en förberedelseklass upplever ämneslärarna att det är svårt att undervisa dem när eleverna kommer ut i den ordinarie undervisningen. Lärarna anser att svårigheten består i att lägga undervisningen på lämplig nivå eftersom språk- och kunskapsspridningen är stor mellan de nyanlända och de övriga eleverna. Slutsatser: Det är viktigt att alla lärare inom grundskolan har kompetens i språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att kunna möta de nyanlända elevernas behov. För att underlätta det språk- och kunskapsutvecklande arbetet bör det ingå en lärare i svenska som andraspråk i varje arbetslag, vilken kan ha en handledande funktion för sina kollegor. Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet måste få en mer framträdande roll i undervisningen av nyanlända elever. Samarbete med vårdnadshavare, studiehandledare, elevhälsoteam och studie- och yrkesvägledare anses gynna de nyanländas skolgång, så därför bör skolor se till att ha ett fungerande samarbete mellan dessa parter

Språkutvecklande undervisning i SO ur ett andraspråksperspektiv

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida SO-undervisningen i två niondeklasser är språkutvecklande ur ett andraspråksperspektiv. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har kombinerat klassrumsobservationer med semistrukturerade intervjuer med två lärare i SO som arbetar på varsin skola i olika delar av Göteborg. Resultatet visar att de båda till viss del bedriver en språkutvecklande undervisning ur ett andraspråksperspektiv men också att de skulle kunna utveckla detta arbete i mycket större utsträckning.Specialarbete, 15 hp Svenska som andraspråk, SIS133 Vt 2011 Handledare: Margareta Holmegaard och Ingegerd Enströ