HIV och straffansvar - en kriminell sjukdom?

Denna uppsats syftar till att granska och diskutera kriminaliseringen av – och tillämpningen av straffrätten på – HIV-smittade personers sexuella kontakter där HIV-smitta överförs, eller riskerar att överföras, från en person till en annan. Upprätthållandet av ett straffhot avseende gärningar med grund i HIV är en kontroversiell fråga, i vart fall inom HIV/AIDS-arbetet på internationell nivå. Sverige, som ett av de länder i världen som åtalar flest personer i relation till antalet människor som lever med sjukdomen i landet, har kritiserats av intresseorganisationer och internationella organ för att upprätthålla en lagstiftning och rättstillämpning som undergräver folkhälsan samt de mänskliga rättigheterna hos smittade individer. I enlighet med ambitionen att belysa och analysera den straffrättsliga och rättspolitiska dimensionen av frågan redogör uppsatsen bl.a. för: HIV-epidemin och sjukdomens egenskaper; rättstillämpningen i Sverige där frågor såsom uppsåt, risken för smittöverföring och samtycke är av särskilt intresse; den rättspolitiska debatten som har förts både in- och utrikes och de däri framlagda argumenten mot samt till stöd för en kriminalisering. Presentationen ämnar att ge en heltäckande bild av en problematik som för många inte är särskilt välkänd, men för dem som har smittats av sjukdomen påverkar lagstiftning och rättstillämpning flera aspekter av mänskligt handlande inom sexuallivets område. Efter en analys av den rättspolitiska diskussionen och med stöd av kriminaliseringsteori finner författaren, trots starka argument för motsatt åsikt, att en kriminalisering avseende HIV-smittade personers sexuella kontakter är berättigad; de aktuella gärningarna utgör moraliskt klandervärt och straffvärt beteende som skadar, eller riskerar att skada, liv och hälsa och kriminalisering kan medverka till att motverka det oönskade handlandet. En sådan ståndpunkt är i linje med lagstiftarens uppfattning i frågan samt den allmänna rättsuppfattningen. Ett straffhot är emellertid endast berättigat i de fall smittöverföring sker, eller när en reell risk för en sådan effekt föreligger. Med anledning av detta konstaterande ger författaren – mot bakgrund av den senaste medicinska forskningen inom området – ett antal förslag om hur straffrätten bör tillämpas på gärningar med grund i HIV. Det är författarens åsikt att de föreslagna åtgärderna och riktlinjerna för de olika straffrättsliga bedömningarna kan bidra till mer rättvisa domstolsprövningar samt till att de negativa effekterna av en kriminalisering motverkas.This paper aims to review and discuss the criminalization of – and the application of criminal law to – a HIV-infected person’s sexual contacts where HIV infection is transmitted, or may be transmitted from one person to another. Maintaining criminal sanctions for acts with a connection to HIV is a controversial issue, at least in HIV/AIDS work at an international level. Sweden, which is one of the countries in the world that prosecutes the most people in relation to the number of people living with the disease in the country, has been criticized by NGOs and international agencies of maintaining laws and applying such laws in a way that undermines public health and human rights of infected individuals. In accordance with the ambition to illustrate and analyze the criminal and legal policy dimensions of the question at hand, the paper describes such elements as: the HIV epidemic and the characteristics of the disease; the application of law in Sweden, where issues such as intent, the risk of transmitting HIV and consent is of particular interest; the criminal law debate that has been both domestic and international, and the presented arguments against and in support of criminalization. The presentation aims to provide a comprehensive picture of a problematic question that is not very known for many, but for those who have contracted the disease, legislation and the appliance of law affects several aspects of human behavior in sexual life. After an analysis of the criminal law debate and with the support of theories of criminalization the author finds, despite strong arguments for the opposite view, that the criminalization of a HIV-infected person’s sexual contact is warranted – the deeds are morally reprehensible and culpable conduct that harms (or may harm) life and health and criminalization can help to counteract the unwanted conduct. Such a position is in line with the legislature's understanding of the question and the general legal view. However, criminal sanctions are only justified in cases where HIV transmission occurs, or when a real risk of such an effect exists. In view of this finding, the author gives - in light of the latest medical research in the field - a number of suggestions about how the criminal law should be applied on deeds with a connection to HIV. It is the author's opinion that the proposed measures and guidelines for the various criminal assessments can contribute to more fair trials as well as to counter the negative effects of criminalization

Host Cell Egress and Invasion Induce Marked Relocations of Glycolytic Enzymes in Toxoplasma gondii Tachyzoites

Apicomplexan parasites are dependent on an F-actin and myosin-based motility system for their invasion into and escape from animal host cells, as well as for their general motility. In Toxoplasma gondii and Plasmodium species, the actin filaments and myosin motor required for this process are located in a narrow space between the parasite plasma membrane and the underlying inner membrane complex, a set of flattened cisternae that covers most the cytoplasmic face of the plasma membrane. Here we show that the energy required for Toxoplasma motility is derived mostly, if not entirely, from glycolysis and lactic acid production. We also demonstrate that the glycolytic enzymes of Toxoplasma tachyzoites undergo a striking relocation from the parasites' cytoplasm to their pellicles upon Toxoplasma egress from host cells. Specifically, it appears that the glycolytic enzymes are translocated to the cytoplasmic face of the inner membrane complex as well as to the space between the plasma membrane and inner membrane complex. The glycolytic enzymes remain pellicle-associated during extended incubations of parasites in the extracellular milieu and do not revert to a cytoplasmic location until well after parasites have completed invasion of new host cells. Translocation of glycolytic enzymes to and from the Toxoplasma pellicle appears to occur in response to changes in extracellular [K+] experienced during egress and invasion, a signal that requires changes of [Ca2+]c in the parasite during egress. Enzyme translocation is, however, not dependent on either F-actin or intact microtubules. Our observations indicate that Toxoplasma gondii is capable of relocating its main source of energy between its cytoplasm and pellicle in response to exit from or entry into host cells. We propose that this ability allows Toxoplasma to optimize ATP delivery to those cellular processes that are most critical for survival outside host cells and those required for growth and replication of intracellular parasites

Evolutionarily Divergent, Unstable Filamentous Actin Is Essential for Gliding Motility in Apicomplexan Parasites

Apicomplexan parasites rely on a novel form of actin-based motility called gliding, which depends on parasite actin polymerization, to migrate through their hosts and invade cells. However, parasite actins are divergent both in sequence and function and only form short, unstable filaments in contrast to the stability of conventional actin filaments. The molecular basis for parasite actin filament instability and its relationship to gliding motility remain unresolved. We demonstrate that recombinant Toxoplasma (TgACTI) and Plasmodium (PfACTI and PfACTII) actins polymerized into very short filaments in vitro but were induced to form long, stable filaments by addition of equimolar levels of phalloidin. Parasite actins contain a conserved phalloidin-binding site as determined by molecular modeling and computational docking, yet vary in several residues that are predicted to impact filament stability. In particular, two residues were identified that form intermolecular contacts between different protomers in conventional actin filaments and these residues showed non-conservative differences in apicomplexan parasites. Substitution of divergent residues found in TgACTI with those from mammalian actin resulted in formation of longer, more stable filaments in vitro. Expression of these stabilized actins in T. gondii increased sensitivity to the actin-stabilizing compound jasplakinolide and disrupted normal gliding motility in the absence of treatment. These results identify the molecular basis for short, dynamic filaments in apicomplexan parasites and demonstrate that inherent instability of parasite actin filaments is a critical adaptation for gliding motility

Skolutveckling - Vad är det?

Förväntat kunskapsbidragBåde förstelärare och specialpedagoger tilldelas mandat att driva skolutvecklingsarbete. I detta arbete undersöks vad de olika yrkesgrupperna har för syn på skolutveckling och hur deras syn på skolutveckling kan förstås utifrån professionsteori och därmed ge förklaringar om att det inte enbart handlar om en maktkamp mellan yrkesgrupperna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förstelärares och specialpedagogers syn på skolutveckling med avseende på att specialpedagoger har en utbildning för att bedriva skolutveckling vilket inte förstelärare har. Studien syftar även till att undersöka hur dessa två yrkeskategorier uppfattar begreppet skolutveckling och hur deras uppfattningar om begreppet kan förstås utifrån deras olika yrkesuppdragFrågeställningar är•Hur uppfattar specialpedagoger och förstelärare begreppet skolutveckling?•Hur kan specialpedagoger och förstelärares uppfattningar om skolutveckling förstås utifrån deras olika yrkesuppdrag?TeoriStudien bygger på ett professionsteoretiskt ramverk. Utifrån Abbot (1988), Brante (2014) och Timperley (2013) kommer studien att belysa hur specialpedagogers och förstelärares uppfattningar om skolutveckling kan förstås. Abbott (1988) används när det uppstår konkurrens kring arbetsuppgifter. Brante (2014) belyser hur en robust profession skapas genom att vetenskap och praktik har samma modell av det ontologiska objektet. Och Timperley (2013) används för att analysera förstelärares och specialpedagogers bild av skolutveckling i avseende om de båda grupperna har en akademisk förankring av skolutveckling. Metod Undersökningen är uppbyggd på ett antal kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Eftersom flera olika personer blev intervjuade behövdes det en viss struktur på intervjun och därmed passade det bra med en intervjuguide (Bryman 2011).ResultatResultatet i min studie visar att specialpedagoger och förstelärare försöker hävda att skolutveckling är en arbetsuppgift som tillhör dem och att de båda yrkeskategorierna verkar tilldelas mandat från rektorerna. Det saknas en entydig definition av vad begreppet skolutveckling står för vilket medför att det uppstår svårigheter att skapa en jurisdiktion för de båda yrkesgrupperna.Specialpedagogexamen vilar också på ett politiskt beslut, men yrkesrollen har funnits längre tid och har därmed haft större möjlighet att påverka yrkesrollen att bli mer professionslik. Förstelärare är en yngre roll, vilket talar emot att de skulle ha mer mandat jämfört med specialpedagoger, å andra sidan kan förstelärare ingå i yrkeskategorin lärare som har en starkare profession än specialpedagoger. Lärare har hävdat en del uppgifter som alla är överens om och därmed kan man se försteläraren som lärare fast bara lite mer lärare och lite bättre? Försteläraren är även formell i det avseende att yrkesrollen kräver legitimation och att uppdraget är tydligt förankrat av staten och även mer lättförståelig än specialpedagogens tredelade kompetens. Specialpedagogernas profession påverkas sannolikt negativt av att det tycks råda skilda uppfattningar om vad de gör och att de inte har lyckats hävda att somliga arbetsuppgifter tillhör dem. Det har inte skapats någon autonomi i yrket.ImplikationerI studiens intervjuer var det ingen av förstelärarna som nämnde specialpedagogerna när vi pratade om vilka funktioner som är viktiga i ett skolutvecklingsarbete. Detta trots att samtliga informanter visste om att studien genomförs som ett examensarbete inom specialpedagogutbildningen. Kan det vara så att medvetenheten om specialpedagogens kompetens är för låg ute på arbetsplatserna? Det hade varit intressant att fundera på hur man kan öka medvetenheten om specialpedagogens yrkesroll ute på skolorna.Nyckelord: Förstelärare, professionsteori, specialpedagoger, skolutveckling, yrkesrol

Skolutveckling - Vad är det?

Förväntat kunskapsbidragBåde förstelärare och specialpedagoger tilldelas mandat att driva skolutvecklingsarbete. I detta arbete undersöks vad de olika yrkesgrupperna har för syn på skolutveckling och hur deras syn på skolutveckling kan förstås utifrån professionsteori och därmed ge förklaringar om att det inte enbart handlar om en maktkamp mellan yrkesgrupperna.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förstelärares och specialpedagogers syn på skolutveckling med avseende på att specialpedagoger har en utbildning för att bedriva skolutveckling vilket inte förstelärare har. Studien syftar även till att undersöka hur dessa två yrkeskategorier uppfattar begreppet skolutveckling och hur deras uppfattningar om begreppet kan förstås utifrån deras olika yrkesuppdragFrågeställningar är•Hur uppfattar specialpedagoger och förstelärare begreppet skolutveckling?•Hur kan specialpedagoger och förstelärares uppfattningar om skolutveckling förstås utifrån deras olika yrkesuppdrag?TeoriStudien bygger på ett professionsteoretiskt ramverk. Utifrån Abbot (1988), Brante (2014) och Timperley (2013) kommer studien att belysa hur specialpedagogers och förstelärares uppfattningar om skolutveckling kan förstås. Abbott (1988) används när det uppstår konkurrens kring arbetsuppgifter. Brante (2014) belyser hur en robust profession skapas genom att vetenskap och praktik har samma modell av det ontologiska objektet. Och Timperley (2013) används för att analysera förstelärares och specialpedagogers bild av skolutveckling i avseende om de båda grupperna har en akademisk förankring av skolutveckling. Metod Undersökningen är uppbyggd på ett antal kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Eftersom flera olika personer blev intervjuade behövdes det en viss struktur på intervjun och därmed passade det bra med en intervjuguide (Bryman 2011).ResultatResultatet i min studie visar att specialpedagoger och förstelärare försöker hävda att skolutveckling är en arbetsuppgift som tillhör dem och att de båda yrkeskategorierna verkar tilldelas mandat från rektorerna. Det saknas en entydig definition av vad begreppet skolutveckling står för vilket medför att det uppstår svårigheter att skapa en jurisdiktion för de båda yrkesgrupperna.Specialpedagogexamen vilar också på ett politiskt beslut, men yrkesrollen har funnits längre tid och har därmed haft större möjlighet att påverka yrkesrollen att bli mer professionslik. Förstelärare är en yngre roll, vilket talar emot att de skulle ha mer mandat jämfört med specialpedagoger, å andra sidan kan förstelärare ingå i yrkeskategorin lärare som har en starkare profession än specialpedagoger. Lärare har hävdat en del uppgifter som alla är överens om och därmed kan man se försteläraren som lärare fast bara lite mer lärare och lite bättre? Försteläraren är även formell i det avseende att yrkesrollen kräver legitimation och att uppdraget är tydligt förankrat av staten och även mer lättförståelig än specialpedagogens tredelade kompetens. Specialpedagogernas profession påverkas sannolikt negativt av att det tycks råda skilda uppfattningar om vad de gör och att de inte har lyckats hävda att somliga arbetsuppgifter tillhör dem. Det har inte skapats någon autonomi i yrket.ImplikationerI studiens intervjuer var det ingen av förstelärarna som nämnde specialpedagogerna när vi pratade om vilka funktioner som är viktiga i ett skolutvecklingsarbete. Detta trots att samtliga informanter visste om att studien genomförs som ett examensarbete inom specialpedagogutbildningen. Kan det vara så att medvetenheten om specialpedagogens kompetens är för låg ute på arbetsplatserna? Det hade varit intressant att fundera på hur man kan öka medvetenheten om specialpedagogens yrkesroll ute på skolorna.Nyckelord: Förstelärare, professionsteori, specialpedagoger, skolutveckling, yrkesrol

Det distribuerade ledarskapet i skolförbättring

Syftet med vår uppsats är att söka svar på hur några skolledare och huvudmän arbetar med skolförbättring. Våra frågeställningar är; På vilka sätt ser huvudmän, skolledare och forskning på skolförbättring? På vilka sätt tar skolledare och huvudmän tillvara specialpedagogens kompetens gällande skolutveckling? Vår uppsats vilar på systemteori. I systemteori ligger fokus på helheten där det är delarna eller nivåerna i systemen som påverkar varandra ömsesidigt. Detta ömsesidiga beroendet är mycket viktiga aspekter där människor i ett socialt system tillsammans skapar helheten. I systemteorin finns en hierarkisk uppbyggnad där den högre nivån alltid är överordnad de lägre nivåerna. För att ett system ska fungera är det viktigt att det är tydligt och att gränserna mellan de olika nivåerna upprätthålls. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod då vi är ute efter att undersöka skolledares och huvudmäns uppfattningar om skolförbättring. Bryman (2015) menar att den kvalitativa intervjun passar när undersökningen riktas mot informantens uppfattning, vilket är syftet med vår uppsats. Som metodansats har vi valt att använda oss av hemneutik. Resultaten presenterar vi i teman som utgår från våra frågeställningar. Vi presenterar huvudmännen och rektorers resultat var för sig för att senare kunna jämföra dessa två kategorier. Det resultat vi funnit i vår uppsats är bekymmersamt utifrån vår yrkesroll. Om målet med skolförbättring är att förändra undervisningen anser vi att det hade varit gynnsamt om specialpedagogen i hög grad varit delaktig i det arbetet. I vår uppsats finner vi att huvudmän och rektorer strävar efter ett distribuerat ledarskap i skolförbättring och ofta är det förstelärare som blir delaktiga i detta ledarskap.The purpose of our master thesis is to seek answers to how some school leaders and municipality work with school improvement. Our framing of question is: • In what way do principals, school leaders and research perceive at school improvement? • In what way do school leaders and municipality utilize the special educator’s competence regarding school improvement? Our thesis rests on systems theory. In systems theory, the focus is in the entirety where it is the parts or levels in the system that mutually affect each other. This mutual dependence is very important aspects where people in a social system together create the entirety. In system theory there is a hierarchical structure where the higher level always is superior to the lower levels. For a system to work, it is important that it´s clear and that the boundaries between the different levels are maintained. The parts also interact mutually. We have chosen to use qualitative data as we want to investigate school leaders and principal’s perceptions of school improvement. Bryman (2015) believes that the qualitative interview fits when the survey is aimed at the informant´s view, which is the purpose of our essay. As a method approach, we have chosen to use hermeneutics. We present the results in themes based om our issues. We present the school leaders and the municipality’s results separately for later comparison of these two categories. The result we found is our thesis is worrying based on our professional role. If the goal of school improvement is to change teaching, we think it would have been beneficial if the special educator had been more involved in that work because the special education has a formal competence to lead school improvement. In our thesis we find that municipality’s and school leaders strive for distributed leadership in school improvement and it is often the Swedish first teacher who participates in this leadership

Det distribuerade ledarskapet i skolförbättring

Syftet med vår uppsats är att söka svar på hur några skolledare och huvudmän arbetar med skolförbättring. Våra frågeställningar är; På vilka sätt ser huvudmän, skolledare och forskning på skolförbättring?På vilka sätt tar skolledare och huvudmän tillvara specialpedagogens kompetens gällande skolutveckling? Vår uppsats vilar på systemteori. I systemteori ligger fokus på helheten där det är delarna eller nivåerna i systemen som påverkar varandra ömsesidigt. Detta ömsesidiga beroendet är mycket viktiga aspekter där människor i ett socialt system tillsammans skapar helheten. I systemteorin finns en hierarkisk uppbyggnad där den högre nivån alltid är överordnad de lägre nivåerna. För att ett system ska fungera är det viktigt att det är tydligt och att gränserna mellan de olika nivåerna upprätthålls. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod då vi är ute efter att undersöka skolledares och huvudmäns uppfattningar om skolförbättring. Bryman (2015) menar att den kvalitativa intervjun passar när undersökningen riktas mot informantens uppfattning, vilket är syftet med vår uppsats. Som metodansats har vi valt att använda oss av hemneutik. Resultaten presenterar vi i teman som utgår från våra frågeställningar. Vi presenterar huvudmännen och rektorers resultat var för sig för att senare kunna jämföra dessa två kategorier. Det resultat vi funnit i vår uppsats är bekymmersamt utifrån vår yrkesroll. Om målet med skolförbättring är att förändra undervisningen anser vi att det hade varit gynnsamt om specialpedagogen i hög grad varit delaktig i det arbetet. I vår uppsats finner vi att huvudmän och rektorer strävar efter ett distribuerat ledarskap i skolförbättring och ofta är det förstelärare som blir delaktiga i detta ledarskap.The purpose of our master thesis is to seek answers to how some school leaders and municipality work with school improvement. Our framing of question is: •In what way do principals, school leaders and research perceive at school improvement?•In what way do school leaders and municipality utilize the special educator’s competence regarding school improvement?Our thesis rests on systems theory. In systems theory, the focus is in the entirety where it is the parts or levels in the system that mutually affect each other. This mutual dependence is very important aspects where people in a social system together create the entirety. In system theory there is a hierarchical structure where the higher level always is superior to the lower levels. For a system to work, it is important that it´s clear and that the boundaries between the different levels are maintained. The parts also interact mutually. We have chosen to use qualitative data as we want to investigate school leaders and principal’s perceptions of school improvement. Bryman (2015) believes that the qualitative interview fits when the survey is aimed at the informant´s view, which is the purpose of our essay. As a method approach, we have chosen to use hermeneutics. We present the results in themes based om our issues. We present the school leaders and the municipality’s results separately for later comparison of these two categories. The result we found is our thesis is worrying based on our professional role. If the goal of school improvement is to change teaching, we think it would have been beneficial if the special educator had been more involved in that work because the special education has a formal competence to lead school improvement. In our thesis we find that municipality’s and school leaders strive for distributed leadership in school improvement and it is often the Swedish first teacher who participates in this leadership

Fysikprov - Vad testar de?

En undersökning om vad som testas på fysikprov, genom att prov från gymnasiekolan samlats in och analyserats med avseende på vilka problemtyper som förekom på proven

Det distribuerade ledarskapet i skolförbättring

Syftet med vår uppsats är att söka svar på hur några skolledare och huvudmän arbetar med skolförbättring. Våra frågeställningar är; På vilka sätt ser huvudmän, skolledare och forskning på skolförbättring?På vilka sätt tar skolledare och huvudmän tillvara specialpedagogens kompetens gällande skolutveckling? Vår uppsats vilar på systemteori. I systemteori ligger fokus på helheten där det är delarna eller nivåerna i systemen som påverkar varandra ömsesidigt. Detta ömsesidiga beroendet är mycket viktiga aspekter där människor i ett socialt system tillsammans skapar helheten. I systemteorin finns en hierarkisk uppbyggnad där den högre nivån alltid är överordnad de lägre nivåerna. För att ett system ska fungera är det viktigt att det är tydligt och att gränserna mellan de olika nivåerna upprätthålls. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod då vi är ute efter att undersöka skolledares och huvudmäns uppfattningar om skolförbättring. Bryman (2015) menar att den kvalitativa intervjun passar när undersökningen riktas mot informantens uppfattning, vilket är syftet med vår uppsats. Som metodansats har vi valt att använda oss av hemneutik. Resultaten presenterar vi i teman som utgår från våra frågeställningar. Vi presenterar huvudmännen och rektorers resultat var för sig för att senare kunna jämföra dessa två kategorier. Det resultat vi funnit i vår uppsats är bekymmersamt utifrån vår yrkesroll. Om målet med skolförbättring är att förändra undervisningen anser vi att det hade varit gynnsamt om specialpedagogen i hög grad varit delaktig i det arbetet. I vår uppsats finner vi att huvudmän och rektorer strävar efter ett distribuerat ledarskap i skolförbättring och ofta är det förstelärare som blir delaktiga i detta ledarskap.The purpose of our master thesis is to seek answers to how some school leaders and municipality work with school improvement. Our framing of question is: •In what way do principals, school leaders and research perceive at school improvement?•In what way do school leaders and municipality utilize the special educator’s competence regarding school improvement?Our thesis rests on systems theory. In systems theory, the focus is in the entirety where it is the parts or levels in the system that mutually affect each other. This mutual dependence is very important aspects where people in a social system together create the entirety. In system theory there is a hierarchical structure where the higher level always is superior to the lower levels. For a system to work, it is important that it´s clear and that the boundaries between the different levels are maintained. The parts also interact mutually. We have chosen to use qualitative data as we want to investigate school leaders and principal’s perceptions of school improvement. Bryman (2015) believes that the qualitative interview fits when the survey is aimed at the informant´s view, which is the purpose of our essay. As a method approach, we have chosen to use hermeneutics. We present the results in themes based om our issues. We present the school leaders and the municipality’s results separately for later comparison of these two categories. The result we found is our thesis is worrying based on our professional role. If the goal of school improvement is to change teaching, we think it would have been beneficial if the special educator had been more involved in that work because the special education has a formal competence to lead school improvement. In our thesis we find that municipality’s and school leaders strive for distributed leadership in school improvement and it is often the Swedish first teacher who participates in this leadership