Regional climate information for risk management: capabilities

A comprehensive review of regional capabilities to produce climate information for risk management around the world is done. Data access, quality control and the potential use of regional reanalyses is explained. Progress on seasonal forecast techniques, the increasing skill of statistical and dynamical methods and the challenges on dynamical downscaling and spatial resolution is presented. A comprehensive review of the progress of Regional Climate Outlook Forums around the world is done explaining the mutual learning process among providers and sectoral users, the opportunities created to develop better climate services for the disaster prevention and planning sectors, the lessons learnt and best practices. The potential of Regional Climate Centres (RCCs) to improve climate services is revised considering the experience of the formal RCCs and other centres working in different regions although not formally recognized as RCCs. Finally a detailed set of recommendations to enhance regional capabilities is listed

Lunds kommuns klimatpolitiska råd: Rapport 2019

Lunds kommuns klimatpolitiska råd bildades hösten 2018 med uppdrag attutvärdera hur Lunds kommuns samlade politik är förenlig med de klimatmålsom antagits av kommunfullmäktige. Rådet som är det första lokala klimatpolitiska rådet i Sverige är en unik satsning för främjandet av ett aktivt och framåtsyftande lokalt klimatarbete.Sveriges kommuner har en viktig roll att fylla i klimatarbetet – för såväl minskad klimatpåverkan som anpassning till ett förändrat klimat. Lunds kommun har genom åren visat på handlingskraft inom miljö- och klimatområdet och har antagit ambitiösa klimatmål. I bildandet av ett klimatpolitiskt råd befäster kommunen sin ambition om att bedriva ett kunskapsbaserat klimatarbete. Kommunens vision ”Lund skapar framtiden – med kunskap, innovation och öppenhet” inspirerar även till handling och engagemang i det lokala klimatarbetet. Samarbetet mellan Lunds kommun och akademin har sedan länge stimulerat utvecklingen i Lund och utgör en viktig källa till nytänkande och problemlösning. Rådet ser fram emot uppgiften att utvärdera kommunens klimatarbete men uttrycker samtidigt en ödmjukhet inför komplexiteten i detta arbete. Rådets ambition är att bidra konstruktivt och lösningsorienterat till utvecklingen av det lokala klimatarbetet.Lunds kommuns klimatpolitiska råd kommer årligen att presentera en rapport i vilken rådet granskar Lunds kommuns samlade klimatpolitik. Detta är rådets första rapport och granskningen utgår från de mål som presenteras i LundaEko II under rubrikerna ”Minsta möjliga klimatpåverkan” och ”Klimatanpassning”. I rapporten utvärderar rådet i vilken utsträckning kommunens arbete är tillräckligt för att nå etappmålen för 2020 samt identifierar utmaningar och rekommendationer för arbetet med att nå de övergripande målen för 2030 och 2050. Rådet påbörjade sitt uppdrag först hösten 2018 och har behövt ägna tid åt att lära känna kommunens lokala klimatarbete. Granskningen i rådets första rapport är därför av övergripande karaktär.Ett framgångsrikt klimatarbete förutsätter en bred kunskapsbas. Lunds kommuns klimatpolitiska råd består av forskare med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens från Lunds universitet (LU) och SLU Alnarp. Ett lyckat klimatarbete kräver även ett bredare engagemang, vilket rådet avser bidra till genom god kommunikation och inkluderande dialog

Mass anomalous dimension of SU(2) with Nf=8 using the spectral density method

Host publication title: LATTICE2015 Proceeding volume: 247Peer reviewe

Fönstret för tvågradersmålet på glänt, på väg att stängas

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC lyfter i sin femte stora rapport (”Assessment Report 5”, AR5) fram att för att den långsiktiga globala uppvärmningen ska kunna begränsas till mindre än 2 grader, behöver de kumulativa växthusgasutsläppen begränsas till en viss maximal mängd. För att sannolikt uppnå en sådan klimatstabilisering uppgår det totala utsläppsutrymmet, det vill säga mängden kol som får släppas ut, till omkring 1000 miljarder ton kol över tid. Här omfattas såväl utsläppen av koldioxid från kol, olja, naturgas och avskogning, som utsläppen av andra klimatpåverkande växthusgaser. Ett utsläppsutrymme på 1000 miljarder ton kol kan låta mycket, men en stor del av detta har redan effektivt förbrukats. Det blir allt med bråttom med att bestämt minska utsläppen om tvågradersmålet ska kunna hållas

Globala utsläppen ökar, men måste ner

Den observerade globala uppvärmningen sedan industrialismens början uppgår nu till nästan en grad, havsnivån har stigit och Arktis havsis och glaciärer smälter. Hur stor klimatförändringen och dess effekter till slut blir beror främst på utvecklingen av de klimatpåverkande utsläppen, speciellt koldioxid. De globala utsläppen behöver över tid begränsas till 3700 miljarder ton koldioxidekvivalenter, totalt och från alla utsläpp, om det ska kunna gå att undvika en global uppvärmning över två grader. Mer än hälften av denna mängd har redan släppts ut. För att komma åt utsläppen, behöver man fokusera inte bara på hur, utan även varför de ökar. Fokus för åtgärder måste ligga på drivkrafterna bakom utsläppens ökning om vi ska kunna vända trenden till en minskning

Klimatmålen kräver mer och snabbare handling

Professor i klimatologi: Beslutsfattare måste göra det lättare för individen att välja klimatklok

On the Climate Change debate

The debate on the 'science of climate change' focuses mainly on 1) whether the climate is changing and 2) if mankind's activities play a role in climate change. This report was written after the symposium on "Man-made versus natural climate change; Changes in climate during the past 100 years from a Holocene perspective" at the Royal Swedish Academy of Sciences, March 1999, where these issues were also dealt with. The report provides same additional background, review of same recent work on climate and includes some more philosophical reflections as well. The following topics are addressed, in same detail: introduction to the climate change debatewhat is known of climate (change) what is known of climate ( change) in the near past and in geological time scales how climate variability and climate change are interrelated what factors force climate ( change and/or variability) same observations relevant to the climate change debate same recent climate modeling relevant to the climate change debat

Tvågradersmålet

Att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader - tvågradersmålet - är ett övergripande mål i klimatpolitiken såväl internationellt som i Sverige. Tvågradersmålet kan ses som ambitiöst jämfört med globala trender idag, men den utesluter inte alla klimateffekter. Om målet är tillräckligt beror alltså även på vilka risker vi kan acceptera och vad vi kan åtgärda med anpassning. För att kunna nå tvågradersmålet behöver de globalautsläppen snarast börja minska, vilket är förenligt med en hållbar samhällsutveckling lokalt, regionalt och globalt