Den allmänna värnplikten som verktyg för ökad social integration : Upplevelser hos värnpliktiga med utländsk bakgrund

In the discussion of different integration solutions in Sweden, conscription usually appears. In Sweden, the conscription was disused from the year 2010 to the year 2017. When it was reintroduced in the year 2017 the conscription returned in a different context. Despite the argumentation for the conscription as a tool to increase social integration there have been no studies in Sweden examining this nor how people with foreign background experience the conscription in Sweden. Therefore this study aims to examine how people with foreign backgrounds experience conscription in Sweden and if and how they experience it as social integrative. The aim is also to examine if conscription can be used as a tool to increase social integration. Four interviews with Swedes who have foreign backgrounds and have completed the conscription constitute the empirical material. Socialization and social integration are the theoretical frameworks in this study. The material was analyzed with the thematic analytical method. The findings of the study revealed that two of the respondents experienced suspicion connected to their background during the muster. The respondents also expressed that they had unclear expectations of what the conscription would be like since they had no people in their closest circle who had completed the Swedish conscription. This may have led to a slight disadvantage during the beginning of the conscription. But overall the respondents had no negative experience during the conscription connected to their background and only positive experiences were highlighted. Furthermore, the findings of the study indicate that conscription in Sweden can be a tool to increase social integration. This was shown by the way the conscripts were treated equally and how they were formed to value the collective the highest. This also showed through the socialization process that the respondents underwent during conscription which had clear effects after the conscription as well

School-based interventions to increase physical activityamong children and adolescents : An investigation of the efficiency of nordic interventions andpossible factors of success

Introduktion: Många barn och ungdomar uppnår idag inte rekommendationerna för fysiskaktivitet. Flera skolbaserade interventioner har genomförts i syfte att öka fysisk aktivitet hosbarn och unga. Trots detta råder det fortfarande en viss oklarhet i vad som gör en interventioneffektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka skolbaseradeinterventioner som har genomförts i Norden för att öka den fysiska aktiviteten hos barn ochungdomar, hur effektiva de har varit samt vilka möjliga framgångsfaktorer som går att utläsa.Metod: Artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien har hittats i databaserna PubMed,ERIC (EBSCO) och SportDiscus. De huvudsakliga sökorden som har använts är:intervention, school-based, physical activity, adolescents, children, Scandinavia, program,promoting, prevention, effect och effective. 13 artiklar som behandlar 12 olika interventionerinkluderades i resultatet. Resultat: De skolbaserade interventioner som genomförts i Nordenhar sett olika ut och har haft en blandad effektivitet. Tre av interventionerna var inte effektivaoch en intervention hade ett oklart resultat. Fyra av interventionerna visade sig vara effektivaför att öka fysisk aktivitet enbart under skoltid men inte totalt under en hel dag. Dessa kan hafallit offer för den kompensatoriska faktorn som innebär att ökad fysisk aktivitet underskoltid kan leda till mindre fysisk aktivitet på fritiden. Fyra interventioner visade sig varaeffektiva för att antingen öka barn och ungdomars fysiska aktivitet eller förhindra enförutspådd minskning. Tre av dessa fyra effektiva interventioner var lärarledda vilket kan sessom en framgångsfaktor. Slutsatser: Att interventioner är lärarledda snarare änelevcentrerade kan vara en framgångsfaktor. Den kompensatoriska faktorn kan utgöra etthinder för skolbaserade interventioner som syftar till att öka barn och ungas fysiska aktivitet

School-based interventions to increase physical activityamong children and adolescents : An investigation of the efficiency of nordic interventions andpossible factors of success

Introduktion: Många barn och ungdomar uppnår idag inte rekommendationerna för fysiskaktivitet. Flera skolbaserade interventioner har genomförts i syfte att öka fysisk aktivitet hosbarn och unga. Trots detta råder det fortfarande en viss oklarhet i vad som gör en interventioneffektiv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka skolbaseradeinterventioner som har genomförts i Norden för att öka den fysiska aktiviteten hos barn ochungdomar, hur effektiva de har varit samt vilka möjliga framgångsfaktorer som går att utläsa.Metod: Artiklarna som ligger till grund för litteraturstudien har hittats i databaserna PubMed,ERIC (EBSCO) och SportDiscus. De huvudsakliga sökorden som har använts är:intervention, school-based, physical activity, adolescents, children, Scandinavia, program,promoting, prevention, effect och effective. 13 artiklar som behandlar 12 olika interventionerinkluderades i resultatet. Resultat: De skolbaserade interventioner som genomförts i Nordenhar sett olika ut och har haft en blandad effektivitet. Tre av interventionerna var inte effektivaoch en intervention hade ett oklart resultat. Fyra av interventionerna visade sig vara effektivaför att öka fysisk aktivitet enbart under skoltid men inte totalt under en hel dag. Dessa kan hafallit offer för den kompensatoriska faktorn som innebär att ökad fysisk aktivitet underskoltid kan leda till mindre fysisk aktivitet på fritiden. Fyra interventioner visade sig varaeffektiva för att antingen öka barn och ungdomars fysiska aktivitet eller förhindra enförutspådd minskning. Tre av dessa fyra effektiva interventioner var lärarledda vilket kan sessom en framgångsfaktor. Slutsatser: Att interventioner är lärarledda snarare änelevcentrerade kan vara en framgångsfaktor. Den kompensatoriska faktorn kan utgöra etthinder för skolbaserade interventioner som syftar till att öka barn och ungas fysiska aktivitet