Singulaarse spektraalanalüüsi meetod

Käesolevas bakalaureusetöös antakse ülevaade singulaarse spektraalanalüüsi meetodist ja analüüsitakse aegrida, kasutades singulaarse spektraalanalüüsi meetodit(edaspidi SSA meetod). Selles bakalaureusetöös SSA meetodi numbriliseks rakendamiseks kasutatakse Tartu Ülikooli füüsika instituudi poolt kogutud ilmavaatluse andmeid ja neid analüüsitakse programmidega R ja Matlab

Image analysis of palm oil crystallisation as observed by hot stage microscopy

This paper was accepted for publication in the journal Journal of Crystal Growth and the definitive published version is available at http://dx.doi.org/10.1016/j.jcrysgro.2016.03.026.An image processing algorithm previously used to analyse the crystallisation of a pure fat (tripalmitin) has been applied to the crystallisation of a multicomponent natural fat (palm oil). In contrast to tripalmitin, which produced circular crystals with a constant growth rate, palm oil produced speckled crystals caused by the inclusion of entrapped liquid, and growth rates gradually decreased with time. This can be explained by the depletion of crystallisable material in the liquid phase, whereas direct impingement of crystals (the basis of the Avrami equation) was less common. A theoretical analysis combining this depletion with assuming that the growth rate is proportional to the supersaturation of a crystallisable pseudo-component predicted a tanh function variation of radius with time. This was generally able to provide good fits to the growth curves. It was found that growth rate was a relatively mild function of temperature but also varied from crystal to crystal and even between different sides of the same crystal, which may be due to variations in composition within the liquid phase. Nucleation rates were confirmed to vary approximately exponentially with decreasing temperature, resulting in much greater numbers of crystals and a smaller final average crystal size at lower temperatures

Årsredovisningspraxis i små och medelstora aktiebolag.

Titel: Årsredovisningspraxis i små och medelstora aktiebolag Ämne/kurs: Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Seminarium: September 1999 Författare: Henrik Alm, Erika Karlsson, Linda Riiner Handledare: Sigurd Hansson, Sven-Arne Nilsson Nyckelord: årsredovisningspraxis, små och medelstora aktiebolag, ÅRL, normgivande organ och finansiell rapporterng Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara årsredovisningspraxis i små och medelstora, icke börsnoterade aktiebolag. Metod: Metoden i uppsatsen är abduktiv, där teori och empiri alterneras och omtolkas i skenet av varandra under forskningsprocessen. Studien är inledningsvis av deskriptiv karaktär, men övergår efterhand i en explanativ fas, då praxis förklaras med de faktorer som påverkar denna i små och medelstor, privatägda aktiebolag. Undersäkningen är indelad i tre delstudier: en undersökning av tjugo företags årsredovisningar, en studie av litteratur om påverkande faktorer samt intervjuer med sex revisorer från olika edovisnings-byråer för att få en inblick i revisorernas påverkan på praxis, där studierna tillsammans bidrar till att ge en inblick i , samt en förklaring till praxis. Slutsatser: Av våra undersökningar drar vi bland annat följande slutsatser gällande årsredovisningens utformning och innehåll i små och medelstora bolag: • Årsredovisningarna ser i stort sett likadana ut med minimal verbal information • Bolagen använder framförallt kostnadsslagsindelad resultaträkning • Den information som presenteras innefattar ej mer än vad lagen försekriver • Förvaltningsberättelsen är i de flesta fallen intetsägande. Vad gäller de faktorer som påverkar årsredovisningspraxis i små och medelstora bolag drar vi bland annat följande slutsatser: • Praxis i små bolag uppkommernästan uteslutande genom revisorernas påverkan • Varje revisionsbyrå har egna mallar för uppställningen av årsredovisningen • De intressenter man normalt talar om visar svagt intresse vilken innebär att denna grupp har liten påverkan på årsredovisningspraxis • Årsredovisningsfrågor har låg prioritet bland bolag av denna storlek, vilket innebär att bolagen själva inte påverkar praxis i nämnvärd utsträcknin