Upplevelsen av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer – En litteraturstudie

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor världen över. I Sverige drabbas årligen 7000 kvinnor av bröstcancer. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. Cytostatikabehandlingen leder till biverkningar som innebär såväl fysiskt, psykiskt som socialt lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier nämligen kroppsliga förändringar, emotionella reaktioner, relationens betydelse och informationens betydelse. Kvinnorna upplevde att cytostatikabehandlingen kunde påverka deras liv negativt både fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet indikerade att biverkningarna av cytostatikabehandlingen kunde väcka starka känslor som påverkade kvinnornas livssituation. Upplevelsen av att tappa håret kunde påverka deras självbild negativt medan trötthet och illamående kunde leda till att kvinnornas sociala liv inskränktes. Slutsats: För att kunna ge en god omvårdnad och bemöta dessa kvinnor på ett bra sätt kan det vara av stor vikt för sjuksköterskan att få en fördjupad förståelse för hur kvinnor upplever sin cytostatikabehandling och för att kunna tillfredsställa kvinnornas omvårdnadsbehov på bästa sätt under behandlingstiden

Upplevelsen av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer – En litteraturstudie

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor världen över. I Sverige drabbas årligen 7000 kvinnor av bröstcancer. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. Cytostatikabehandlingen leder till biverkningar som innebär såväl fysiskt, psykiskt som socialt lidande. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av cytostatikabehandling hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom fyra kategorier nämligen kroppsliga förändringar, emotionella reaktioner, relationens betydelse och informationens betydelse. Kvinnorna upplevde att cytostatikabehandlingen kunde påverka deras liv negativt både fysiskt, psykiskt och socialt. Resultatet indikerade att biverkningarna av cytostatikabehandlingen kunde väcka starka känslor som påverkade kvinnornas livssituation. Upplevelsen av att tappa håret kunde påverka deras självbild negativt medan trötthet och illamående kunde leda till att kvinnornas sociala liv inskränktes. Slutsats: För att kunna ge en god omvårdnad och bemöta dessa kvinnor på ett bra sätt kan det vara av stor vikt för sjuksköterskan att få en fördjupad förståelse för hur kvinnor upplever sin cytostatikabehandling och för att kunna tillfredsställa kvinnornas omvårdnadsbehov på bästa sätt under behandlingstiden

Improved outcome for children with acute lymphoblastic leukemia after risk-adjusted intensive therapy : A single-institution experience

Background and Objective: Because of the need for more comprehensive information on the least toxic and most effective forms of therapy for children with acute lymphoblastic leukemia (ALL), we reviewed our ex--perience in the treatment of children with ALL at King Faisal Specialist Hospital and Research Centre (KFSH&RC) and King Fahad National Center for Children′s Cancer and Research (KFNCCC&R) over a period of 18 years with a focus on patient characteristics and outcome. Methods: During the period of 1981 to 1998, records of children with ALL were retrospectively reviewed with respect to clinical presentation, laboratory findings, risk factors, stratification, therapy and outcome. The protocols used in treatment included 4 local protocols (KFSH 81, 84, 87 and 90), and subsequently, Children′s Cancer Group (CCG) protocols, and these were grouped as Era 1 (1981-1992) and Era 2 (1993-1998). Results: Of 509 children with ALL treated during this period, 316 were treated using local protocols and 193 using CCG protocols. Drugs used in Era 1 included a 4-drug induction using etoposid (VP-16) instead of L-asparaginase. Consolidation was based on high dose methotrexate (MTX) 1g/m 2 and maintenance was based on oral mercaptopurine (6-MP) and MTX with periodic pulses using intravenous teniposide (VM-26), Ara-C, L-asparaginase, adriamycin, prednisone, VP-16 and cyclophosphamide. International protocols were introduced in Era 2, which was also marked by intensification of early treatment, a wider selection of cytoreductive agents, and the alternating use of non-cross-resistant pairs of drugs during the post-remission period. The end-of-induc--tion remission rate improved from 90% in Era 1 to 95% in Era 2, which was of borderline statistical signifi--cance (P=.049). The 5-year event-free survival (EFS) improved from 30.6% in Era 1 to 64.2% in Era 2 (P< .001). Improvement in outcome was achieved without any significant increase in morbidity or mortality, due to im--provement in both systemic therapy and supportive care. The most important independent prognostic factors were intensity of therapy, poor risk category assignment and CNS disease at diagnosis. Conclusion: Outcome in children with ALL has improved because of intensification of treatment protocols and better supportive care

Hybrid diamond/ carbon fiber microelectrodes enable multimodal electrical/chemical neural interfacing

Implantable medical devices are now in regular use to treat or ameliorate medical conditions, including movement disorders, chronic pain, cardiac arrhythmias, and hearing or vision loss. Aside from offering alternatives to pharmaceuticals, one major advantage of device therapy is the potential to monitor treatment efficacy, disease progression, and perhaps begin to uncover elusive mechanisms of diseases pathology. In an ideal system, neural stimulation, neural recording, and electrochemical sensing would be conducted by the same electrode in the same anatomical region. Carbon fiber (CF) microelectrodes are the appropriate size to achieve this goal and have shown excellent performance, in vivo. Their electrochemical properties, however, are not suitable for neural stimulation and electrochemical sensing. Here, we present a method to deposit high surface area conducting diamond on CF microelectrodes. This unique hybrid microelectrode is capable of recording single-neuron action potentials, delivering effective electrical stimulation pulses, and exhibits excellent electrochemical dopamine detection. Such electrodes are needed for the next generation of miniaturized, closed-loop implants that can self-tune therapies by monitoring both electrophysiological and biochemical biomarkers