Compassion Fatigue (CF) - upplevs emotionell utmattning inom den prehospitala akutvården?

Inom den prehospitala akutvården förekommer det hård fysisk och psykisk påfrestning. Ofta talas det endast om den fysiska påfrestningens påverkan på välmående. Det här arbetet handlar om emotionell utmattning, compassion fatigue (CF). Studien skall hjälpa till att bilda förståelse för hurdana psykiska påfrestningar akutvårdaryrket för med sig. CF innebär att akutvårdare, genom empati, utsätts för patienters lidande vilket påfrestar akutvårdarens psyke. I och med många patientkontakter lämnar patientmötena sina spår i akutvårdaren, som i ett senare skede kan ta sig uttryck till exempel genom beteendeförändringar och utbrändhet. En annan del av syftet med arbetet är att kartlägga uppfattning om begreppet CF och dess förekomst, samt att belysa om begreppets existens inom den prehospitala akutvården. Modellen Compassion Stress and Fatigue Model är framtagen av Charles R. Figley, som är begreppets grundare. Modellen har använts som teoretisk referensram för att bygga upp en förståelse kring begreppet och alla delar och faser som ligger bakom CF. Datainsamlingen har gjorts genom tre temaintervjuer med akutvårdare som arbetar i ambulans. Frågeställningarna är följande: Vet akutvårdare vad begreppet CF innebär? Upplevs CF förekomma inom den prehospitala akutvården i Finland? Hur upplever akutvårdare att CF tar sig uttryck inom den prehospitala akutvården? Datainsamlingen har hjälpt till att ta reda på hur känt begreppet är sedan tidigare, hur det upplevs förekomma och hur det upplevs ta sig uttryck inom den prehospitala akutvården. Via en kvalitativ innehållsanalys påvisar forskningsresultatet att CF upplevs förekomma, men att det är okänt som begrepp. Resultatet visar att CF upplevs ta sig uttryck genom cynism och minskad arbetsmotivation.Ensihoitoon liittyy kova fyysinen ja henkinen rasitus. Usein puhutaan ainoastaan fyysisestä rasituksesta ja sen tuomista haitoista työntekijälle. Tämä opinnäytetyö käsittelee myötätuntouupumusta, compassion fatigue. Kyseistä käsitettä ja sen lyhennettä CF tullaan käyttämään tässä työssä, sillä CF on tunnetumpi kuin myötätuntouupumus. Tällä työllä on tarkoitus luoda lukijalle käsitys siitä, minkälaista henkistä rasitusta ensihoitajan ammatti pitää sisällään. CF tarkoittaa ensihoitajan empatian kautta koettua potilaan kärsimystä mikä kuormittaa ensihoitajan psyykettä. Lukuisten potilaskontaktien myötä tämä kuormitus jättää jälkensä ensihoitajan psyykeen ja se voi esimerkiksi ilmetä muuttuneena käyttäytymisenä ja loppuun palamisena. Tarkoituksena on myös kartoittaa minkälainen käsitys kentällä työskentelevillä ensihoitajilla on CF:stä käsitteenä, sekä avata käsitteen olemassaolo ensihoidossa. Charles R. Figleyn kehittämä Compassion Stress and Fatigue Model toimii tämän työn teoreettisena viitekehyksenä ja auttaa lukijaa ymmärtämään ne eri osa-alueet ja vaiheet, jotka CF käsitteenä pitää sisällään. Kolmen ambulanssissa työskentelevän ensihoitajan teemahaastattelun kautta, on kerätty tietoa käsitteen tunnettavuudesta, miten CF:n esiintyvyys koetaan ja millä tavalla se ilmenee ensihoidossa. Tutkimuksessani olen hakenut vastauksia kysymyksiin: Tietävätkö ensihoitajat mitä myötätuntouupumus tarkoittaa? Kokevatko ensihoitajat että myötätuntouupumusta esiintyy ensihoidossa? Miten ensihoitajat kokevat että myötätuntouupumus esiintyy ensihoidossa? Kvalitatiivisen sisältöanalyysin avulla, tutkimustulos osoittaa että käsite on olemassa, mutta myös sen, että käsite on huonosti tunnettu ennestään. Tutkimustulos osoittaa myös että CF koetaan esiintyvän kyynisyyden ja yleisen alentuneen työkiinnostuksen kautta.In emergency care it occurs hard physical and psychological strain. Seldom is the psychological strain talked about as a health risk. This thesis is about compassion fatigue, CF. The intention with this thesis is to help the reader understand how the paramedic’s work affects the physical health. CF means that the paramedic, thru empathy, is exposed to the patients suffering and it strains the psyche of the paramedic. Many patient contacts during the carrier leaves their marks in the paramedic, that later can express, for example thru behavioral changes and burn out. Another purpose with this thesis is to map and inform the existence of CF among paramedic’s. The Compassion Stress and Fatigue Model that is created by Charles R. Figley, has been used as the theoretical frame of reference, to help understanding the term CF and all the parts and phases that built it. In three theme interviews, with paramedics working in ambulances it has occurred how known CF is and how it is experienced to occur in emergency care. My framing of questions in this thesis is: Does paramedics know what CF means? Is CF experienced among paramedics? How is CF experienced among paramedics? The result of a qualitative content analysis shows that CF is experi-enced to occur as an unknown term. The result also shows that CF occurs as cynicism and lack of interest in work motivation

An interpretation of oncoid mass-occurrence during the Late Silurian Lau Event, Gotland, Sweden

The geological significance of the microbial-formed oncoid is not as well understood as the recognized, analogous stromatolite but can, as well be used as an environmental indicator. In association with the larger Phanerozoic mass extinctions, a resurgence of microbialites as a disaster fauna is at present an accepted view. The same model, however, is under debate concerning whether or not it can be applied to minor extinction events such as the Lau Event, a coupled extinction-isotopic event recorded from Late Silurian. The Lau Event displays one of the largest positive carbon isotope excursions (CIE) during the entire Phanerozoic with detrimental effects on various marine fauna. The last appearance datum (LAD) of the conodont species P. siluricus in the uppermost Hemse Group on Gotland marks the commencement of the event and the superimposing Eke Formation is extremely rich in oncoids. To analyze the specific controlling determinants and the potential for oncoids as environmental indicators, I measured size and shape for over one hundred oncoids deriving from Gotland and Bjärsjölagård, Sweden. Thin sections and cross-sections of oncoids were produced and Rothpletzella was by far the most abundant calcimicrobe in oncoid cortex, often associated with Wetheredella. Results herein strengthen the theory of the mass abundant oncoids constituting an anachronistic facies. Furthermore, oncoid- shape and morphology are concluded herein to, with caution, be used as indicators of water energy which sets the deposition of the Eke Formation under a phase of transgression.Den geologiska signifikansen av onkoider, mikrobialiter uppbyggda av calcifierande mikroorganismer, är varken lika studerad eller vedertagen som för de likartade stromatoliterna. I samband med de större fanerozoiska utdöenderna är ett uppsving av dessa mikrobialiter ett accepterat bevis för en krisfauna vilken utgör ett anarchronistiskt facies. Desto mer omdebatterad är möjligheten att applicera denna modell även på mindre utdöenden som Lau Event, ett event kopplat till ett udöende samt till en av de största kolisotop anomalierna under hela Fanerozoikum. Utdöendet av konodonten P.siluricus markerar eventets början och den överlagrande Eke Formationen är väldigt rik i onkoider. För att analysera biologisk determinism och onkoidernas potential som miljöindikatorer har storlek och form på över hundra onkoider analyserats från södra Gotland och Bjärsjölagård i centrala Skåne. Ett representativt urval gjordes för vidare analys i form av bland annat genomskärning, isotopprov och tunnslipsframställning. Resultaten styrker teorin att onkoiderna utgör en krisfauna. Genom studier av tunnslip visas Rothpletzella vara den dominerande mikroorganismen i onkoidkortex. Fortsättningsvis, kontateras att onkoiders form och storlek är lämpliga parametrar för att i större utsträckning användas som indikatorer för vattenenergi. Detta sätter depositionen av Eke Formationen under en fas av trangression

Greedy Forest Companies and Idealist Tree Huggers? : A Historical Perspective on the Rhetoric of Contemporary Forest Debate

Forest policy and natural resource management have been debated topics in Sweden for more than one hundred years. In the late 20th century, when the industrialization of the north of Sweden accelerated and forest companies began buying forestland in large quantities from the farmers, the so-called Norrlandsfrågan, the Norrland issue, was intensely debated in the press, in parliament and in literature. As a matter of fact, there are striking similarities between now and then. In Spring 2012, the journalist Maciej Zaremba published five articles entitled ‘Skogen vi ärvde‘, ‘The Forest We Inherited’, in the newspaper Dagens Nyheter. He vehemently criticized the Swedish forest policy and described a deforested landscape where there is no place for either man or protected species. The articles were much discussed – both praised and criticized – and received replies from industry, the Swedish Forest Agency (Skogsstyrelsen), forestry contractors, the Swedish Society for Nature Conservation (Naturskyddsföreningen) and scientists. In January 1894, a journalist, Jonas Stadling, started a documentary series called ‘Vår irländska fråga‘, ‘Our Irish Question’, in the newspaper Aftonbladet, a series tha

Homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande inom mödra- och barnrådgivning - en kvalitativ studie

Examensarbete: Syftet med denna empiriska studie var att beskriva homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande inom mödra- och barnrådgivning. Som metod användes en elektronisk enkät med öppna frågor. Informanterna är 14 homosexuella kvinnor med barn, vilka är medlemmar i föreningen ”Regnbågsfamiljer i Finland” och i ”Regnbågsankan”. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien är likartat som tidigare forskning inom ämnet. Homosexuella kvinnor upplever bemötandet som positivt då de blir jämlikt behandlade och då båda mammorna blir sedda som föräldrar till barnet. Upplevelsen av bemötandet var negativ på grund av upplevelser av heteronormativ miljö och på grund av att vårdarna hade lite kunskap om regnbågsfamiljer. Utvecklingsarbete: Syftet med detta utvecklingsarbete är att sprida kunskap om homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande inom mödra- och barnrådgivning. Syftet är även att ge ökad kunskap åt hälsovårdar- och barnmorskestuderanden om resultatet från examensarbetet och om regnbågsfamiljer och deras situation i Finland idag. Utvecklingsarbetet baseras på resultatet från examensarbetet ”Homosexuella kvinnors upplevelser av bemötande vid mödra- och barnrådgivningen” (Qvarnström & Sjöström, 2015). Resultatet i examensarbetet visar hurdana upplevelser mammorna har av bemötandet, med utvecklingsarbetet vill respondenterna fördjupa sig i regnbågsfamiljernas situation i Finland just nu. Utvecklingsarbetet består av en broschyr (Bilaga 5) för vårdpersonal och en temaförmiddag (Bilaga 1-4) som ordnades vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa.Opinnäytetyö: Tämän tutkimuksen tarkoitus on kuvata homoseksuaalisten naisten kokemuksia kohtaamisesta äitiys- ja lapsineuvolassa. Menetelmänä on käytetty elektrooninen kysymyslomake avoimilla kysymyksillä. Informantit ovat 14 homoseksuaalista naista, joilla on lapsi ja ovat jäseneitä yhdistyksissä ”Sateenkaariperheet Suomessa” ja ”Regnbågsankan”. Kerätty materiaali on analysoitu laadullisella sisällön analyysilla. Tulos tutkimuksessa on vertailukelpoinen aiemmin tehtyyn tutkimuksiin aineessa. Homoseksuaaliset naiset kokevat kohtaamisen positiivina kun he saavat tasa-arvoisen kohtelun ja kun molemmat äidit nähdään lapsen vanhempina. Kokemukset olivat negatiivisia kun ympäristö oli heteronormatiivinen ja kun hoitajalla ei ollut tarpeeksi tietoa sateenkaariperheistä. Kehitystyö: Tämän kehitystyön tarkoitus on sisällyttää tietoa homoseksuaalisten naisten kokemuksia kohtaamisesta äitiys- ja lastenneuvolassa. Tarkoitus on myös sisällyttää tietoa terveydenhoitaja- ja kätilöopiskelijoille opinnäytetyön tuloksesta ja sateenkaariperheiden tilanne Suomessa tänään. Kehitystyö pohjautuu opinnäytetyön, ”Homoseksuaalisten naisten kokemuksia kohtaamisesta äitiys- ja lastenneuvolassa” (Qvarnström & Sjöström, 2015), tuloksiin. Opinnäytetyön tulokset näyttää millaisia kokemuksia äideillä on kohtaamisesta, kehitystyöllä vastaajat haluavat uppouta sateenkaariperheiden tilanteesta Suomessa tänään. Kehitystyö koostuu esitteestä (Liite 5) ja teemaaamupäivästä (Liitteet 1-4), joka pidettiin Ammattikorkeakoulussa Novia Vaasassa.Bachelor's thesis: The aim of this empirical study was to describe homosexual women's experience of encounters in maternal and child healthcare. The method used in the study was an electronic questionnaire with open questions. The informants were 14 homosexual women with children, who are members of the associations “Regnbågsfamiljer i Finland” and ”Regnbågsankan”. The material was analyzed using the qualitative content analysis. The result of the study is similiar to earlier studies of the subject. Homosexual women experience the refutation as positive when they are equally treated and when both mothers are seen as parents to the child. The experiences were negative due to the heteronormative environment and due to the nurses' lack of knowledge about rainbow families. Development project: The aim of this development project is to spread knowledge about homosexual women’s experience of encounters in maternal and child care. The aim is also to incorporate information, about the result from the bachelor’s thesis and about rainbow families and their situation in Finland, to students in public health and midwifery. The development project is based on the result of the bachelor’s thesis ”Homosexual women’s experience of encounters in maternal and child care” (Qvarnström & Sjöström, 2015). The result of the bachelor’s thesis show what kind of experiences the mothers have of the encounters, by this development project the respondents want to immerse in the situation of rainbow families in Finland today. The development project consists of av brochure (Appendicy 5) for healthcare professionals and a theme day (Appendicies 1-4), which was held at Yrkeshögskolan Novia in Vaasa

Sulphonamide resistant commensal Neisseria with alterations in the dihydropteroate synthase can be isolated from carriers not exposed to sulphonamides

BACKGROUND: Development of sulphonamide resistance in Neisseria meningitidis has been suggested to involve horizontal DNA-transfer from a commensal Neisseria species. In this study, we isolated commensal Neisseria from throat specimens and examined the isolates with respect to sulphonamide resistance. RESULTS: Three resistant clones were identified and the resistance phenotype could be explained by amino acid variations in their dihydropteroate synthase, the target molecule for sulphonamides. Some of these variations occurred in positions corresponding to previously detected variations in resistant N. meningitidis. CONCLUSIONS: Sulphonamide resistant commensal Neisseria were isolated from an environment not exposed to sulphonamides, suggesting that resistant Neisseria has become a natural part of the commensal throat flora

The role of introductory alarm calls for song discrimination in Ficedula flycatchers

Assortative mating depends on species distinctiveness in mating traits and preferences, which can be challenging to maintain when traits and/or preferences are learned. This is because learning may cause individuals to copy heterospecific signals. Juvenile songbirds possess innate sensory biases favouring them to learn and to prefer conspecific songs, but the effectiveness of these biases relies on consistent and sufficient differences between the songs produced by different species. However, mating signals, including learned songs, sometimes converge in sympatry, and the species-specific cues that individuals use to shape their preferences are often unknown. In Ficedula flycatchers, a stereotyped and highly species-specific alarm call is often incorporated as the first syllable of their songs. However, where the two species co-occur, pied flycatchers, Ficedula hypoleuca, learn to incorporate the introductory calls of the closely related collared flycatcher, Ficedula albicollis, into their songs. In this study, we investigated the role of introductory alarm calls for song discrimination in collared flycatchers, using playback experiments of both manipulated and unmanipulated songs on adults and nestlings within the hybrid zone of Öland, Sweden. We predicted that the introductory alarm call would be sufficient to trigger song responses, such that adults and nestlings would respond similarly to song phrases including the call, whether it is followed by conspecific or heterospecific notes. Our results provide evidence that the introductory alarm call is sufficient to trigger song discrimination in nestlings, but not in adult males, potentially due to their greater experience with songs and, therefore, subtler discrimination. Altogether, this study highlights the often-overlooked importance of calls within or associated with songs

Estimation of production losses and measures to reduce thermal stress in dairy production under tropical conditions

The milk consumption in Asia has increased during the last years. To improve the milk production high yield breeds like Holstein and Jersey are introduced however they are more sensible to the hot and humid climate compared to local breeds. To keep their milk production at a high level some sort of cooling must be used. Heat stress in dairy cows is a well-documented problem in South America and the southern part of the USA. But in parts of Asia the problem with heat stress is even worse because of the constant heat. This study aims to search for and evaluate different cooling or heat stress relief system in hot and humid climate. The thesis is divided in two parts, a literature study and a practical study. In the practical study five farms in Vietnam and two farms in Malaysia were studied during September 2002. At three of the five farms the measurements were performed on two different days but due to the lack of time the other farms were studied only one day. Data collected were out and inside air temperature, incoming solar radiation towards the barn, the relative humidity inside and the surface temperature of the inside of the roof. On the three highest yielding cows the temperature of the hair coat surface and respiration rate were measured. When the sun was shining both respiration rate and THI (Temperature and Humidity Index) showed that the cows in these farms were heat stressed. The theoretical calculated milk production loss on these farms was in average about 7 kg milk/day and cow. Before the milking the farmers washed the cows from dirt, that gave the effect of decreasing the heat stress. One farm sprinkled the roof to get the building cooler. This showed to have a positive impact by decreasing the breathing rate compared to a day when the sprinklers were not in use. Another farm had fans or vertical air circulation installed in the ceiling. But because of rainy weather the effect by these fans could not be evaluated. To avoid or reduce heat stress and by that increase milk production on these farms, the farmers should make sure that the cows are always able to stand in the shade and that water is always available. Painting the roof white on the upper side and black on the under side, installing air circulation fans, showering the cows more often, using zone cooling (directing a jet of mechanically cooled air onto a part of the body for example neck or head to get a better heat dissipation), during the hottest time of the day or using tunnel ventilation (getting a sufficient air velocity across the building by using fans) are other options to decrease heat stress. Earlier made field studies shows that evaporative cooling with showers and fans will give an increase in milk production and feed intake and a decrease in respiration rate and body temperature. Mechanical cooling with AC will probably give the best climate for the cows but the energy consumption is high with 2500 W/cow. Therefore the mechanical cooling could only be feasible to high-producing cows in hot humid climate. New buildings should be optimal constructed to utilise the natural wind for convective cooling of the cows. Other measures could be using materials in roof and possible walls that will decrease the effect of solar radiation and also use proportions of the building that will optimise good shade and ventilation. The minimum height of the roofs is recommended to be 3.6 m or 4.3 m if wider than 12.2 m to get sufficient air movement in the centre of the shade. Roof material with insulating capability is the best materials to be used in tropical climate. Sammanfattning Mjölkkonsumtionen i Asien har ökat i rask takt de senaste åren. Den ökade konsumtionen leder till att produktionen måste ökas, bland annat genom att använda högmjölkande raser så som Holstein och Jersey. Dessa raser plus den höga produktionen ger problem med värmestress. För att behålla en hög produktion behöver man någon slags kylning av korna. Värmestress är väl dokumenterat i både Sydamerika och södra delen av USA. i Asien kan det vara ett ännu större problem i och med att de har en konstant temperatur året runt. Den här studien syftar till att göra en bedömning av produktionsbortfallet och på vilka åtgärder som kan användas för att minska effekten av värmestress i tropiska klimat. Examensarbetet är indelat i två delar; en litteraturstudie och en praktisk studie. Den praktiska delen gjordes på fem gårdar i Vietnam och två i Malaysia under september månad 2002. På tre av gårdarna gjordes mätningar två olika dagar men på grund av tidsbrist gjordes bara en dags mätning på de andra gårdarna. Data som insamlades var temperatur inne, ute, inkommande solstrålningsenergi, luftfuktighet inne samt yttemperatur på takets insida. På de tre djur som vid mättillfället mjölkade mest mättes andningsfrekvens och yttemperatur på kons päls. Vid de tillfällen solen sken var korna värmestressade, det visade både THI (temperatur och fuktighets index) och andningsfrekvensen. Teoretiskt minskade mjölkproduktionen på grund av värmestressen i genomsnitt 7 kg mjölk/dag och ko. Innan mjölkning duschades korna för att få bort smuts och detta minskade även värmestressen på korna. På en av gårdarna i studien spolade man vatten på taket för att få ner värmen i stallet. Genom denna åtgärd minskade kornas andningsfrekvens/min jämfört med den dag då de inte spolade vatten på taken. En annan av gårdarna hade fläktar installerade i taket. Tyvärr kunde detta inte utvärderas eftersom det regnade den dagen mätningarna gjordes. Några enkla sätt att minska värmestressen på korna på de gårdar som besöktes skulle vara att se till att korna alltid kan stå i skugga samt att ha vatten tillgängligt hela dygnet. Andra sätt kan vara att måla taket vitt på översidan och svart på undersidan, installera "tropikfläktar", duscha korna oftare, använda zonkylning (då man riktar en kall luftstråle mot en del av kroppen t.ex. nacke eller huvud och får ökad avkylning) under de varmaste timmarna på dagen eller använda tunnelventilation (ökad lufthastighet i hela stallet med hjälp av fläktar). Tidigare försök visar att evaporativ kylning med duschar och fläktar ger en ökning av mjölkproduktion och foder intag och minskning av andnings frekvens och kroppstemperatur. Mekanisk kylning med AC ger kanske den bästa klimatstyrningen men energiförbrukningen är hög med runt 2500 W/ko. Det gör att mekanisk kylning bara kan komma i fråga för hög-producerande kor i varmt och fuktigt klimat. Vid nybyggnation bör man tänka på att försöka utnyttja den naturliga vinden så mycket som det går genom att placera byggnaden lämpligt i landskapet. Man bör även välja material i tak och eventuella väggar som ger en minskad värmeinstrålning på grund av solinstrålning, samt utnyttja proportionerna på byggnaden så att man får en bra genomluftning och tillräcklig skugga. Den lägsta höjden på tak är enligt rekommendationer 3,6 m eller 4,3 m ifall stallet är bredare än 12,2 m för att försäkra sig om en tillräcklig lufthastighet i mitten på byggnaden. Takmaterial som har en isolerande förmåga ger en lägre instrålningsvärme och är därmed att föredra i tropiska klimat.Mjölkkonsumtionen i Asien har ökat i rask takt de senaste åren. Den ökade konsumtionen leder till att produktionen måste ökas, bland annat genom att använda högmjölkande raser så som Holstein och Jersey. Dessa raser plus den höga produktionen ger problem med värmestress. För att behålla en hög produktion behöver man någon slags kylning av korna. Värmestress är väl dokumenterat i både Sydamerika och södra delen av USA. i Asien kan det vara ett ännu större problem i och med att de har en konstant temperatur året runt. Den här studien syftar till att göra en bedömning av produktionsbortfallet och på vilka åtgärder som kan användas för att minska effekten av värmestress i tropiska klimat. Examensarbetet är indelat i två delar; en litteraturstudie och en praktisk studie. Den praktiska delen gjordes på fem gårdar i Vietnam och två i Malaysia under september månad 2002. På tre av gårdarna gjordes mätningar två olika dagar men på grund av tidsbrist gjordes bara en dags mätning på de andra gårdarna. Data som insamlades var temperatur inne, ute, inkommande solstrålningsenergi, luftfuktighet inne samt yttemperatur på takets insida. På de tre djur som vid mättillfället mjölkade mest mättes andningsfrekvens och yttemperatur på kons päls. Vid de tillfällen solen sken var korna värmestressade, det visade både THI (temperatur och fuktighets index) och andningsfrekvensen. Teoretiskt minskade mjölkproduktionen på grund av värmestressen i genomsnitt 7 kg mjölk/dag och ko. Innan mjölkning duschades korna för att få bort smuts och detta minskade även värmestressen på korna. På en av gårdarna i studien spolade man vatten på taket för att få ner värmen i stallet. Genom denna åtgärd minskade kornas andningsfrekvens/min jämfört med den dag då de inte spolade vatten på taken. En annan av gårdarna hade fläktar installerade i taket. Tyvärr kunde detta inte utvärderas eftersom det regnade den dagen mätningarna gjordes. Några enkla sätt att minska värmestressen på korna på de gårdar som besöktes skulle vara att se till att korna alltid kan stå i skugga samt att ha vatten tillgängligt hela dygnet. Andra sätt kan vara att måla taket vitt på översidan och svart på undersidan, installera ”tropikfläktar”, duscha korna oftare, använda zonkylning (då man riktar en kall luftstråle mot en del av kroppen t.ex. nacke eller huvud och får ökad avkylning) under de varmaste timmarna på dagen eller använda tunnelventilation (ökad lufthastighet i hela stallet med hjälp av fläktar). Tidigare försök visar att evaporativ kylning med duschar och fläktar ger en ökning av mjölkproduktion och foder intag och minskning av andnings frekvens och kroppstemperatur. Mekanisk kylning med AC ger kanske den bästa klimatstyrningen men energiförbrukningen är hög med runt 2500 W/ko. Det gör att mekanisk kylning bara kan komma i fråga för hög-producerande kor i varmt och fuktigt klimat. Vid nybyggnation bör man tänka på att försöka utnyttja den naturliga vinden så mycket som det går genom att placera byggnaden lämpligt i landskapet. Man bör även välja material i tak och eventuella väggar som ger en minskad värmeinstrålning på grund av solinstrålning, samt utnyttja proportionerna på byggnaden så att man får en bra genomluftning och tillräcklig skugga. Den lägsta höjden på tak är enligt rekommendationer 3,6 m eller 4,3 m ifall stallet är bredare än 12,2 m för att försäkra sig om en tillräcklig lufthastighet i mitten på byggnaden. Takmaterial som har en isolerande förmåga ger en lägre instrålningsvärme och är därmed att föredra i tropiska klimat

Persistence to antihypertensive drug treatment in Swedish primary care

Hypertension is The efficacy of antihypertensive drug therapy is undisputed, but large surveys report that one in four patients reach a target blood pressure of <140/90 mm Hg. Although there are several explanations to this problem, poor medication adherence and persistence to drug treatment suggests as important contributors. We started with a cross-sectional study design, to describe drug prescription patterns and blood pressure control in 24 primary healthcare centers in southwestern part of Stockholm, Sweden. Electronic medical records of 21167 patients (≥30 years) with a diagnosis of hypertension and a consultation at one of the included primary health care centers in 2005-2006 were analyzed. A prescription of an antihypertensive drug were found in 89% of the patients, and the most common were the diuretics and beta blockers. One out of four primary care patients with hypertension had a target blood pressure <140/90 mm Hg with or without antihypertensive drug treatment. Medication persistence is considered an important factor to poor blood pressure control. Therefore, in the subsequent project, we used a cohort study design to measure persistence after two years of follow-up and analyzed factors associated with low therapy persistence, i.e. persistence to any antihypertensive drug class treatment. Using electronic medical records for patients with hypertension in 48 Swedish primary healthcare centers and data linkage to national registers on dispensed drugs, hospitalizations, outpatient hospital consultations, deaths, migration, and socioeconomy, we were able to identify 5225 patients initiated on antihypertensive drug treatment during 2006- 2007. Among patients with a dispensed first prescription, 65 % were persistent after the two years of follow-up. Factors associated with low therapy persistence to antihypertensive drug treatment were male sex, younger age, mild-to-moderate systolic blood pressure elevation, and birth outside of Sweden. After the assessment of therapy persistence, an important question remained, and that was to answer if there was a difference in persistence to the various antihypertensive drug classes? Again, we performed a cohort study with the same method described above, but analyzed each antihypertensive drug class in comparison to the diuretics. It appeared to be no difference in drug class persistence between diuretics and the other major antihypertensive drug classes. Predictors behind low class persistence were the same as for therapy persistence. Although register studies are of interest and of great value, they lack certain information. To get a broader picture of the medication persistence, we decided to perform a cross-sectional study and use questionnaires to ask the patients about their beliefs about medicines and the hypertension diagnosis. The questionnaires were linked with data on the patient’s filled prescription and the patients were categorized into persistent or non-persistent medication-users, to observe potential differences in the attitudes between the persistent and non-persistent patients. Out of the 69 primary healthcare centers questioned, 25 agreed to participate in the study. In January 2016, patients with a diagnosis of hypertension and a consultation at one of the 25 primary health care centers received a questionnaire 3-12 months after initiation of drug treatment. Out of the 1197 patients newly initiated antihypertensive drug treatment, 711 patients (59%) responded. Patients were classified as persistent (609, 86%) or non-persistent (102, 14%) to antihypertensive drug treatment by analyses of their filled prescriptions. Compared to non-persistent medication users, patients persistent to medication believed to a higher degree that the diagnosis of hypertension was chronic, that it had less consequence on their life, that they can prevent cardiovascular disease by taking antihypertensive drug treatment and that there is something positive about taking the pharmacological treatment

"De tycka emellertid av gammal vana att det smakar gott, och tro dessutom att det är bra för hälsan"

Meat and fish was the most important food for the Sami people in northern Scandinavia until the beginning of the 20th century. It is not so well known that the Sami people also used a lot of wild plants as food and medicine although that kind of food was relatively common among them until the end of the 19th century. The purpose of this master thesis has been to describe which plants the Sami people used in general and also which plants were the most commonly used, and when and how these plants were harvested. I also wanted to measure the quantities of Angelica archangelica and Rumex acestosa within traditional harvest sites. Furthermore I wanted to find out if the plant use differed among Sami groups geographically. My last issue was to find out if there were any similarities between the Sami people and other circumpolar people's when it comes to plant use. For this purpose I have used old and new literature, ethnological material, field studies and interviews. According to my studies (and other research) it seems like the Angelica archangelica has been the most valuable and most used plant among the Sami people. The causes for that can be the fact that the plant is easy to use and vary. The whole plant is usable and it has also been used as a medicine. It is also easy to harvest the plant. The Angelica was also valuable because boiled stalks could be mixed with reindeer milk, which preserved the milk. One could also dry the plant. This made it possible for the Sami people to have plant food year-round. It is possible that the Sami people have cultivated the Angelica (since they also harvested the flowers were all the seeds were it could have led to a shortage of the plant). If they cultivated Angelica that made it easier for them to have the plant more close to their homes and also to get greater amounts of the Angelica. Pine bark was another important plant for the Sami people. It was possible to dry the bark and therefore that plant could also be preserved yearround. I have not found anything particular that shows that there have been great dissimilarities between Sami people in different parts of Sweden. There could be some differences between Forest Samis and Mountain Samis though. My field studies showed that the Angelica did not take any harm of regular harvest. The amount of Angelica plants were largest at the places were Dagny Skaile had harvested Angelica for a long time. There were 200 kilos of Angelica root per hectare and 120 kilos of Angelicas stalks per hectare in that place. The Rumex harvest was a lot smaller, only 2, 5 kilos of Rumex leaves per hectare at site1 and 1, 6 kilos per hectare at site 2. The Sami people have during thousands of years used a lot of different plants for their daily needs. They have harvested, planted, preserved and favoured plants. The methods they have used for this purpose have been more developed and refined during the years. The plant which contains a lot of fibres, vitamins and minerals has also helped the Sami people not being affected of deficiency diseases. The same plants have been both food and medicine for the Sami people. Their diet can be described a sort of prehistoric functional food. The Laplander's plant use has a lot of similarities with other people in the circumpolar area. These peoples way of living and way of using the nature did not differ more than the fact that they have used different plants although many of the plants are from the same plant genus. Harvest, preparation and preservation have thereafter been done after the conditions and supply that has been available in the region.Bland samerna i Nordskandinavien utgjorde i första hand kött och fisk huvuddelen av kosten fram till början av 1900-talet. Att den samiska befolkningen också har använt sig av många vilda växter till såväl matlagning som medicin är mindre känt, trots att sådan växtbaserad föda var relativt allmänt förekommande fram till slutet av 1800-talet. Syftet med examensarbetet har varit att ta reda på vilka växter som samerna använde inom ramen för självhushållet, men också att utröna vilka växter som var viktigast och hur och när dessa insamlades. Vidare har jag tagit reda på hur stora mängder i kg/hektar det finns av kvanne och ängssyra inom traditionella insamlingsområden genom inventering, insamling, torkning och vägning av rot och skott på fyra lokaler samt om växtutnyttjandet skiljer sig åt bland samer beroende på geografisk lokalisering i norra Sverige. En sista frågeställning var att se vilka likheter och skillnader det finns mellan samer i Sverige och andra cirkumpolära folk vad gäller växtutnyttjandet. Jag har använt mig av äldre och nutida litteratur, etnologiskt material, fältstudier och djupintervjuer. Kvannen förefaller enligt såväl mina studier som annan forskning ha varit samernas viktigaste och mest betydelsefulla växt genom historien. Orsakerna till det kan vara att kvannen är så lätt att variera och att man i stort sett kan använda hela växten. Dessutom kan kvannen användas som medicin. Kvannen går också snabbt och enkelt att skörda. Den var också värdefull i och med att den kunde torkas och konservera renmjölk. Därmed hade samerna tillgång till växtföda året om. På grund av att kvanneblommorna ofta skördades är det inte omöjligt att kvanneskördarna på deras vanliga insamlingsplatser började tryta och det är därför troligt att samerna ibland har odlat kvanne invid sina visten, för att förenkla och försäkra sig om tillräckligt stora skördar. Tallinnerbarken var jämte kvannen också en mycket viktig växtföda för samerna. Den kanske viktigaste egenskapen hos innerbark är dock att den kunde torkas och på sätt kunde lagras för åretruntbruk. I denna studie har jag inte funnit några uppenbara bevis på att växtutnyttjande bland samer ska ha skilt sig så mycket åt beroende på geografisk lokalisering. På vissa punkter har dock skogssamer och fjällsamer haft olika förutsättningar för växtutnyttjandet. Antalet kvanneplantor per hektar var flest vid lokal nummer fyra och det var den lokal där min sageskvinna Dagny Skaile hade skördat kvanne under mycket lång tid. Vid denna lokal fanns ca 200 kg kvannerot och ca 120 kg kvannestjälk per hektar. Ställer man denna stora skörd gentemot ängssyrans, 2,5 kg ängssyreblad vid lokal två och 1,6 kg ängssyreblad per hektar vid lokal ett, så blir skillnaden i skördekvantiteter tydlig. Samerna har under tusentals år använt många olika växter till sin dagliga kost. Växtutnyttjandet har i stora drag handlat om att skörda, kanske gynna, lagra och konservera vissa arter. Metoderna de använt till detta ändamål har utvecklats och förfinats över tid och har även möjliggjort ett regelbundet intag av vitaminer, mineraler, fibrer och annat från växter och bär som hindrat dem från att insjukna i bristsjukdomar. Växtutnyttjandet har alltid innehållit en sk. medicinkomponent. Samma växter har ofta både varit mat och medicin, en typ av förhistorisk ”functional food”. Det samiska växtutnyttjandet har också påfallande likheter med många andra cirkumpolära folk. Dessa olika ursprungsbefolkningars sätt att leva, nyttja och använda naturen skiljer sig inte mer än att de använt olika växter, dock många gånger växter från samma växtfamilj. Vidare har sedan anrättning, skörd och konservering skett efter de förutsättningar och utbud som funnits för respektive folk