Biologiämnets texter : text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

This study concerns text, language, and learning in a linguistically heterogeneous upper secondary class in Sweden where students aged 16 to 17 are studying biology. One starting point for the dissertation is the importance of language in all school subjects. Another premise is that language as a resource for learning and communication is a high challenge for students who are studying through their second language. The perspectives adopted in the dissertation are those of language and second-language didactics, and of multimodality. The dissertation is based on field notes, audio recordings, collected texts, and interviews. A major question is the extent to which the students are given the potential for coherent meaning making. Another crucial question is how different student groups succeed in the subject of biology, and their potential to move towards the use of more academic language. In the foreground of the study are text analyses in which the notions of intertextuality and recontextualization are an important foundation for understanding, and where textbook, teaching, and student texts are related to each other. The study shows, among other things, the importance of visualization of taxonomic relations, through which connections within a subject can be made explicit. The results also hint at the potential of different visual representations to bridge the gap between everyday and more scientific modes of expression. Mobility between and within discourses can thus be viewed as multimodal. The dissertation also uses the notion of text activities, which can be compared to the Sydney School`s concept of genre. The findings reveal relatively large differences between different chapters in the biology textbook, with regard to text activities, linguistic features, and the degree of multimodality. Differences thus arise in the degree to which these texts are a challenge to the reader. The findings show, moreover, that different images can be regarded as visual text activities and can thus be analysed on the level of text structure. The discrepancy between different student groups in the class is relatively large. The second-language students rarely achieve high grade levels. Lower grades, in turn, mean that standards are set relatively low for written work, and there is also strong teacher mediation at this level. Higher grade levels, on the other hand, require more advanced text activities and more independent reflexive writing and reading. The latter indicates a need for explicit metadiscursive discussions in the classroom. The results also suggest a need for broader language and text production, especially for second-language students

Biologiämnets textrelationer

Presentationen utgår från ett pågående etnografiskt inriktat avhandlingsarbete, där det övergripande syftet är att undersöka flerspråkiga gymnasieelevers textmöten och textskapande i framförallt skolämnet biologi. Projektets teoretiska inramning är främst sociokulturell och socialsemiotisk. Utifrån ett vidgat textbegrepp ses texter som situerade och multimodala, vilket bland annat innebär att såväl klassrumsinteraktionen som bilder är av betydelse för undersökningen. I föreliggande presentation fokuseras de intertextuella relationerna i biologiklassrummet, vilket betyder att jag kommer att resonera kring de transformationer som sker i mötet mellan lärobok och övriga klassrumstexter i de aktuella lärandekontexterna. De frågor jag söker svar på i den här presentationen är följande: vilka texter och textrelationer skapas i det interaktionella mötet i biologiklassrummet och hur kan detta påverka förutsättningarna för meningsskapande

SO-ämnenas texter och texttyper

Eleverna utvecklar kunskaper i SO med hjälp av språk och text. Eleverna lyssnar, talar, läser och skriver. Varje skolämne har sina typiska texter som är funktionella i just det ämnet. Denna del behandlar texter i SO-ämnena

Språklärare i NO-undervisning? Ämneslitteracitet och integrerat kunskapsbyggande i språkligt heterogena klassrum

Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om hur ämnesspecifika kunskaper ochlitteraciteter i språkligt heterogena klassrum kan förstås och främjas. Artikeln presenterar analyser av hur en NO-lärare prövar arbetssätt för att arbeta med ämnesinnehåll,språk och text i årskurs 7. Därutöver presenteras analyser av ett textsamtal där ensvensklärare läser ett läroboksavsnitt med en elevgrupp i klassen. Materialet har främstinsamlats genom observationer samt bild- och ljudinspelningar, och har delvis tillkommitgenom en intervention i samarbete mellan NO-läraren och forskare. För att analysera,diskutera och problematisera resultatet används bland annat begreppet semantiskavågor. Resultaten bidrar till förståelsen av lärares arbete med att främja elevers ämneskunskaper och ämneslitteracitet. Artikeln exemplifierar och diskuterar möjligheter ochbegränsningar för ett engagerande och integrerat kunskapsbyggande i ämnesundervisningen och i samarbetet med andra lärarresurserThe purpose of the article is to contribute knowledge about how disciplinary knowledgeand literacy in linguistically diverse classrooms can be discerned and promoted. Thearticle presents analyses of how a science teacher explores methods for teaching content, language and texts in a grade 7, and how a Swedish teacher leads the reading froma textbook in the classroom. The data has mainly been collected through observationsand video and audio recordings, and has partly been developed through a collaborationbetween the science teacher and the researchers. The concept semantic waves is used toanalyse, discuss and problematize the results. The results contribute to the understanding of teachers’ pedagogical attempts to promote students’ disciplinary knowledgeand language. The paper exemplifies and discusses opportunities and limitations for anengaging and integrated knowledge-building in science teaching and in collaborationwith other teachers

Semantiska vågor i elevers samtal i NO-klassrum

Den studie (Nygård Larsson & Jakobsson, under arbete) som presenteras ingår i ett större tvärvetenskapligt projekt som fokuserar språkliga perspektiv på elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen. Fokus i studien är några elevgruppers utforskande samtal kring ett naturvetenskapligt ämnesinnehåll. Syftet med studien är att pröva och utveckla ett analytiskt verktyg för analys och beskrivning av elevers språkanvändning när de gruppvis resonerar muntligt kring en naturvetenskaplig skoluppgift. I fokus är alltså hur eleverna resonerar kring innehållet och vilka språkliga resurser man använder i resonemanget. Begreppen diskursiv rörlighet (Nygård Larsson, 2011) och semantiska vågor (Martin, 2013; Maton, 2013) utgör därför utgångspunkt. Båda begreppen är grundade i systemiskfunktionell lingvistik (Halliday & Matthiessen, 2004) och rör elevers rörelser mellan vardagliga och mer vetenskapliga diskurser. Semantiska vågor beskriver transformationen av kunskap som en vågliknande rörelse mellan mer vardaglig, konkret och kontextnära betydelse samt mer förtätad och abstrakt betydelse. Semantiska vågor avser styrkan hos två faktorer: semantisk gravitation och semantisk densitet. I studien undersöks elevsamtalen med avseende på grad av semantisk gravitation och semantisk densitet. Resultaten visar att alla elevsamtal uppvisar viss rörlighet. Det finns dock skillnader i hur samtalen rör sig fram och tillbaka, och i hur framgångsrik man är i att formulera en mer ämnesspecifik utsaga. I vissa fall blir vardagligt språk tydligt en resurs och en brygga. I andra fall gynnar det inte rörligheten på samma sätt

“We’re talking about mobility” : Discourse strategies for promoting disciplinary knowledge and language in educational contexts

Content area teachers have a crucial task in promoting students’ building of disciplinary knowledge and language. This paper explores, on an elaborated theoretical foundation, how subject-specific knowledge and discourse in educational contexts may be discerned and promoted. The study draws on data from an interdisciplinary design-based three-year research project. Teacher–student interaction in a lower secondary science classroom is examined, and findings from analyzed video-recorded data reveal the complex use of semiotic resources. The teacher seeks to promote student participation and raise awareness about scientific discourse. In this paper, the verbal teacher–student interaction is visualized and described, and the results display a dynamic language use, revealing how the discourse, in wavelike patterns, gradually moves towards dense nominalized expressions, aligned with the features of disciplinary discourse. The results contribute to the understanding of content area teachers’ discourse strategies when they seek to facilitate the development of disciplinary knowledge and language

Jättebästa svenskan? : Om språket i skolans ämnesundervisning

I mitt föredrag vill jag diskutera flerspråkiga elevers utveckling av ämnesspråk i skolans ämnesundervisning. Jag tar här utgångspunkt i synen på språket som ett centralt lärandeverktyg och kommunikativt redskap. I diskussionen utgår jag framförallt från resultaten i min avhandling Biologiämnets texter – text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass (2011), som bland annat visar på att eleverna behöver ett funktionellt och ämnesrelevant språk för att nå framgång inom biologiämnet. Resultaten från studien visar även på att högre betygsnivåer kräver ett relativt självständigt och avancerat skrivande och läsande inom ramen för mer förklarande och argumenterande textaktiviteter (ang. textaktiviteter, se t.ex. Holmberg 2006, jfr genrepedagogikens genrebegrepp, t.ex. Veel 1997). Jag vill därför bland annat diskutera textaktiviteter såsom ett sätt att förstå ett skolämnes funktionella sätt att hantera sitt kunskapsområde, samt även relatera detta till flerspråkiga elevers studieframgång och behov av en språkmedveten ämnesundervisning. Referenser Holmberg, P. (2006). Funktionell grammatik för textarbete i skolan. I: I. Lindberg & K. Sandwall (red.), Språket och kunskapen – att lära på sitt andraspråk i skola och högskola. (Rapporter om svenska som andraspråk, ROSA nr 7.) Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk. Göteborgs universitet. Nygård Larsson, P. (2011). Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Doktorsavhandling i svenska med didaktisk inriktning. Malmö: Malmö högskola/Lunds universitet. Veel, R. (1997). Learning how to mean – scientifically speaking: apprenticeship into scientific discourse in the secondary school. I: F. Christie & J. R. Martin (eds.), Genre and Institutions. Social Processes in the Workplace and School. London: Continuum

Semantiska vågor i klassrumsinteraktion : Språk- och kunskapsutvecklande samtal i ämnesundervisning

Ofta betonar man skillnaderna mellan dels vardagsspråk och skolspråk, dels muntlig och skriftlig kommunikation. Man brukar då framhäva hur utmanande ämnesspråk och skriftliga ämnestexter är för många elever. Denna artikel betonar att det handlar om gradskillnader snarare än motsatsförhållanden, och artikeln visar hur muntlig kommunikation kan användas som en didaktisk resurs, för elevers ämneslärande och språkutveckling. Artikeln har fokus på helklassamtal och gruppsamtal och ger fördjupande exempel från undervisning. Innehållet rör alla lärare och elever eftersom utvecklingen av ett kunskapsrelaterat språk är en generell utmaning i skolan. Arbetssätten som beskrivs i artikeln är till stor del generella och exemplen som ges är möjliga att modifiera inom ramen för olika skolämnen. Artikeln är inte minst relevant för lärare som undervisar elever som ännu inte har kommit så långt i sin skolspråksutveckling på svenska språket, och därför kan behöva särskild stöttning. Detta innefattar bland annat många nyanlända elever.  En av artikelns utgångspunkter är att språk- och kunskapsutveckling sker i progression genom skolåren, samtidigt som språkanvändning handlar om att i olika situationer och för olika ändamål ständigt röra sig fram och tillbaka mellan olika uttryckssätt och synsätt (Nygård Larsson, 2018). I artikeln presenteras först kortfattat några teoretiska modeller och därefter ges konkreta exempel på hur utforskande elevaktiviteter och gruppsamtal kan följas av helklassamtal, som sedan i sin tur fördjupas genom elevers läsning och skrivande av ämnesrelaterade skriftliga texter och uppgifter. I artikeln beskrivs också hur denna progression vävs samman med en ständig växling mellan innehållsliga dimensioner och uttryckssätt. Denna ständiga växling kan liknas vid vågrörelser, och artikeln illustrerar och exemplifierar hur detta kan användas som en didaktisk resurs och strategi