Halpha emission-line stars in molecular clouds. II. The M42 region

We present a deep survey of Halpha emission-line stars in the M42 region using wide-field objective prism films. A total of 1699 Halpha emission-line stars were identified, of which 1025 were previously unknown, within an area of 5.5 x 5.5 degrees centred on the Trapezium Cluster. We present Halpha strength estimates, positions, and JHKs photometry extracted from 2MASS, and comparisons to previous surveys. The spatial distribution of the bulk of the stars follows the molecular cloud as seen in CO and these stars are likely to belong to the very young population of stars associated with the Orion Nebula Cluster. Additionally, there is a scattered population of Halpha emission-line stars distributed all over the region surveyed, which may consist partly of foreground stars associated with the young NGC 1980 cluster, as well as some foreground and background dMe or Be stars. The present catalogue adds a large number of candidate low-mass young stars belonging to the Orion population, selected independently of their infrared excess or X-ray emission.Comment: 38 pages, 18 figures. Published in Astronomy & Astrophysics v3: chart for ESO-HA 1639 corrected. Typos in Table 2 corrected. Photometry for ESO-HA 1639 in Table 2 correcte

Chalmers Energiverksamhet 2008

SAMMANFATTNING Inventeringen av energiverksamheten på Chalmers visar på Chalmers styrka på området men även på vissa svagheter. Det finns ett uttalat behov av ökat synliggörande och marknadsföring av Chalmers samlade energiverksamhet och här kan CEC spela en viktig roll i framtiden. Resultaten kan sammanfattas enligt följande: • Chalmers energirelaterade verksamhet omfattar ca en tredjedel av Chalmers totala verksamhet fördelad på: - 17 institutioner med tyngdpunkt på 5-6 institutioner. Kopplingar till energi finns med varierande styrka på samtliga institutioner. - Fyra kompetenscentra CERC, HTC, KCK och SHC - Åtta mastersprogram: Electrical Power Engineering, Industrial Ecology - for a sustainable society, Sustainable Energy Systems, Innovative and Sustainable Chemical Engineering, Applied Mecanics, Applied Physics, Design for Sustainable Development samt Structural Engineering and Building Performance Design.(Se fig.3). Ett nytt mastersprogram Nuclear Engineering planeras till läsåret 2009-2010. • Verksamheten kännetecknas av djup och bredd med internationella spjutspetsar inom flera områden där detaljkunskaper på tekniknivå kompletteras med systemkunnande på hög nivå och där grundläggande och tillämpad forskning ofta sker i samverkan. • Chalmers har en omfattande samverkan med andra forskargrupper utanför Chalmers nationellt och internationellt samt med näringslivet. • Chalmers ligger i topp som mottagare av forskningsmedel från Energimyndigheten. • Varumärket Chalmers är starkt och kännetecknas av kvalitet, kompetens, öppenhet och samverkan. • Chalmers kraftfulla tidiga satsningar på miljöområdet - bildande av GMV tillsammans med GU och ”Miljöinitiativet” - har bidragit till att Chalmers intagit en internationellt ledande position inom miljöområdet och medverkan i nationella och internationella strategiska allianser, exempelvis Alliance for Global Sustainability. • Bildandet av CEC och utveckling av större projekt t.ex. Pathway-projektet, kompetenscentra och masterprogram på energiområdet har bidragit till att Chalmers energiverksamhet har uppmärksammats nationellt och internationellt. Intryck och möjligheter • Intrycket från inventeringsarbetet är samtidigt att Chalmers samlade styrkor inte utnyttjas till fullo p.g.a. att samverkan mellan olika forskargrupper inte sker i önskad omfattning. • Kunskapen om vad andra forskargrupper gör inom Chalmers är inte sällan bristfällig – främst hos dem som inte är aktiva inom större gemensamma Chalmerssatsningar som CEC, GMV och AGS. • Chalmers verksamhet på området upplevs av många som fragmenterad såväl inom som utom Chalmers. Det kan vara svårt att få grepp om helheten och vem som gör vad. • Ökad synlighet av Chalmers samlade styrkor och kompetens på energiområdet bedöms som viktig och skapar nya möjligheter för såväl forskningen som utbildningen i framtiden. • CEC:s verksamhet har fått olika genomslag inom Chalmers beroende på den roll och det uppdrag som CEC haft sedan starten. Generellt finns en positiv syn hos deltagande forskargrupper och på den bredare roll som CEC skulle kunna spela inte minst när det gäller synliggörande av verksamheterna (forskning och utbildning) och kommunikation med omvärlden. Det påpekas att det är en svaghet att CEC inte representerar all energirelaterad verksamhet vid Chalmers. • Den grundläggande uppfattningen inom Chalmers är att det behövs en funktion som CEC representerar och att alla som har energirelaterad verksamhet (forskning och utbildning) bör finnas med i ett CEC, som representerar hela Chalmers energiprofil och inte bara valda delar. • När det gäller formen för medlemskap i och finansiering av CEC finns olika uppfattningar. Här utkristalliseras två nivåer på deltagandet dels de som önskar få hjälp med information, marknadsföring och bli synliggjorda (internt och externt) och dels de som även önskar få aktivt stöd med koordinering och mäkleri för att få till stånd komplexa ämnesövergripande projekt ofta av systemkaraktär. Insatser för information och marknadsföring är av ett för hela Chalmers gemensamt intresse och bör finansieras av Chalmers centralt. Det mer specifika stödet för koordinering och mäklarfunktionen som sker i arbetet inom CEC:s plattformar bör intresserade forskargrupper själva finansiera. • Resultat från inventeringen utgör en viktig grund för vidareutveckling CEC:s roller och uppgifter inom Chalmers. En fortsatt dialog bör föras med intresserade forskargrupper för att utveckla former och finansiering för medverkan i CEC

The mucosa-associated bacteria from the sigmoid colon of nine healthy 60 years old individuals, identified by bacterial 16S rDNA

The bacterial flora of the gastro intestinal (GI) tract may be involved in chronic inflammation and colon cancer and affected by antibiotics, cytotoxic drugs and radiotherapy, trauma and intensive care therapy. It is important to map the mucosa-associated flora in healthy individuals to clarify the pathogenic risk under stressed conditions. The aim was to achieve an overview of the mucosa-associated bacterial flora in the sigmoid colon by direct 16S rDNA identification by sampling nine 60-years old volunteers, without clinical symptoms or medication. The bacterial flora was estimated by sequence analysis of cloned 16S rDNA as enriched by PCR from biopsies. 26% of the clones had ≥99% similarity to known species (36% had ≥98% similarity). The largest number of identified clones was related to Escherichia coli, Bacteroides vulgatus and Ruminicoccus torques. Most frequently distributed between the volunteers were Bacteroides uniformis and Bacteroides vulgatus (7 individuals). Bacteroides caccae, Bacteroides distasonis, Bacteroides putredinis, Bacteroides thetaiotaomicron and Ruminicoccus torques were found in 5 persons. Opportunistic pathogens found in more than one individual were Bacteroides fragilis, Escherichia coli and Bilophila wadsworthia. Acinetobacter baumannii, Brachyspira aalborgi, Cardiobacterium hominis, Clostridium perfringens, Klebsiella pneumoniae and Veillonella parvula were found in single individuals. A majority of the individuals had a heterogeneous flora but in one person, 91% of the clones were related to E. coli. The GI-flora differs between healthy individuals in respect to both composition and diversity, and it can include several opportunistic pathogens

Kravnivåer för energihushållning - Konsekvenser av skärpning av krav för energihushållning i revidering av byggregler

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet har uppdragit åt Chalmers EnergiCentrum (CEC) att analysera konsekvenserna av en eventuell skärpning av kravnivåerna avseende energihushållning i avsnitt 9 om Energihushållning i Boverkets förslag till reviderade byggregler. Uppdraget skall belysa dessa frågor: • Hur energieffektivt byggs det idag uppdelat i småhus, flerbostadshus och lokaler? • Vad är tekniskt möjligt och vilka tekniska lösningar krävs det för att komma ner till en viss nivå i kWh/m2? • Hur påverkar en skärpning av kravnivåerna elbehovet? • Vilka samhällsekonomiska konsekvenser för en eventuell skärpning av kravnivåerna med sig? En sammanvägd analys skall göras av vilka krav på energihushållning som är rimliga att ställa vid nybyggnad utifrån tekniska och samhällsekonomiska aspekter, och om kraven bör formuleras olika för olika byggnadskategorier. I uppdraget ingår också en analys av i Ds 2005:51 föreslaget mål om energieffektivisering i bebyggelsen utifrån potentialbedömningen i Chalmers rapport Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen. Uppdraget har utförts under tiden från mitten av december 2005 till 2006-01-10. Uppdragets begränsade tid och omfattning innebär att de aktuella frågorna inte kunnat belysas i detalj, utan de behandlas mer översiktligt och baserat på den kunskap som finns tillgänglig

Novel sensitive cardiac troponin I immunoassay free from troponin I-specific autoantibody interference

BACKGROUND\nCardiac troponins (cTnI and cTnT) are the recommended biomarkers of myocardial infarction. As cTn-specific autoantibodies (cTnAAb) can interfere with the cTn detection by state-of-the-art cTnI assays, our objective was to develop a sensitive cTnI immunoassay free from this analytical interference.\nMETHODS\nThe assay used antibody-coated spots containing three capture Mabs/Fabs directed against the N-terminus, midfragment and C-terminus of cTnI and a europium chelate-labeled tracer Mab against the C-terminus. Following a 3-h sample incubation and washing, cTnI was quantified by time-resolved fluorometry.\nRESULTS\nThe limit of detection (LoD) was 2.9 ng/L and the assay was linear up to 50,000 ng/L. The total precision of 10% CV was not reached, but 20% CV was reached at 10 ng/L. Mean cTnI (10-50,000 ng/L) recoveries were 100% and 119% in three cTnAAb-positive and two cTnAAb-negative individuals, respectively, verifying the interference resistance of the antibody design used. On average, Architect hs-cTnI assay gave seven-fold higher cTnI concentrations than the new assay but the correlation between the assays was good (r=0.958). Of apparently healthy individuals (n=159), 18% had measurable cTnI values (&gt;LoD) and 10% were cTnAAb-positive. The proportion of measurable cTnI values, however, was significantly higher in cTnAAb-positive individuals (13/16, median cTnI 8.5 ng/L) than in cTnAAb-negative individuals (15/143, median cTnI</p

Whole cell protein and partial 16S rRNA gene sequence analysis suggest the existence of a second Rothia species

ObjectiveTo subject ten clinical isolates grouped together based on their biochemical and microbiological profile to further investigations aimed at correct species identification.MethodsThe 16S rRNA gene was partially sequenced using nested amplification. Whole cell protein analysis (SDS-PAGE) and cluster analysis were performed on the 10 strains and also for comparison on 31 reference strains. The API Coryne biochemical kit as well as API 20 Strep were used for analysis of the phenotypic diversity of the strains by use of computerized numerical identification procedures. Antibiotic susceptibility testing was performed using a standardized disk diffusion test.ResultsThe 265-556-bp-long 16S rRNA gene sequences of all 10 strains showed highest similarity to Rothia dentocariosa. Three strains showed complete identity between the sequences obtained and the sequence of the type strain of Rothia dentocariosa 16S rRNA gene (M59055), and the other seven ranged between 99.7% and 98.3% similarity. Detailed analysis of the sequences revealed a clustering of the strains into two groups. One group consisted of four isolates with the highest degrees of similarity with the reference strain (type I), while the members of another group (type II) showed differences in their nucleotide sequence at four distinct positions in the variable V7 region. T was replaced by C at position 597, C by T at position 608, T by C at position 610, and G by A at position 684 (position numbers according to reference sequence M59055, EMBL/GenBank). Whole cell protein analysis (SDS-PAGE) and cluster analysis also segregated the 10 Rothia dentocariosa strains into two different clusters, with one cluster containing all four strains belonging to 16S rRNA gene type I, and a second cluster containing all six strains belonging to 16S rRNA gene type II.ConclusionsPartial sequence data of the 16S rRNA gene as well as whole cell protein analysis showed a subdivision of the Rothia species into two groups, genomovar I (Rothia dentocariosa sensu stricto) and genomovar II, a possible new Rothia species

Cooling dynamics of carbon cluster anions

A series of ion storage experiments on small carbon cluster anions was conducted to understand size-dependent cooling processes. The laser-induced delayed electron detachment time profile show clear even/odd alternation due to the presence of the electronic cooling. The time evolution of the internal energy distribution was simulated for Cn- (n=4 to 7) with a common procedure taking vibrational and electronic cooling into account

Produktionssystem för nötkött : inhysningssystem, arbetsmiljö, djurmiljö, växtnäringscirkulation, utfordring, ekonomi

Den förestående frikopplingen av djurbidrag kommer att minska intäkterna i nötköttsproduktionen. Ett eventuellt högre avräkningspris för köttet till följd av bättre marknadsbalans inom EU torde endast i ringa grad kompensera bortfallet av bidrag. Utan målmedvetna och kraftfulla utvecklingsåtgärder från både näringen och de politiska beslutsfattarna kommer därför nötköttsproduktion och antalet betesdjur sannolikt att minska betydligt i Sverige. Den förestående reformen av EU:s jordbrukspolitik kan emellertid, rätt utnyttjad, också skapa utvecklingsmöjligheter inom nötköttsproduktionen. Frikopplingen av arealbidragen till bl. a. spannmålsodling minskar nämligen alternativkostnaden för åkermark som kan användas för produktion av bete och vintergrovfoder till köttdjur. Även på gårdar som slutar med mjölkproduktion friställs mark lämpad för nötköttsproduktion. Detta kan göra det möjligt att skapa stora nötköttsbesättningar baserade på befintliga betesmarker och åkermark som kommer att sakna lönsam alternativ användning. På så sätt kan arbets- och maskinkostnaderna per kg producerat kött minska tack vare storleksfördelar. En expansion av nötköttsproduktionen kräver dock i många fall nya byggnader och dessa får inte vara för dyra om investeringen skall bli lönsam. Det rimligt att anta att nivån på miljöersättningen för betesmarkerna i överskådlig framtid kommer att ligga på minst nuvarande nivå. Detta i kombination med lägre alternativkostnad för mark torde stärka den relativa konkurrenskraften hos extensiva produktionsmodeller med stor betesandel. Föreliggande rapport är därför inriktad på sådana produktionsmodeller. Projektets huvudsyfte är att beskriva och analysera system för betesbaserad nötköttsproduktion med övervintring i oisolerad byggnad eller utomhus samt att beräkna lönsamheten vid nyinvestering i sådan produktion. Ett delsyfte är att identifiera behov av ytterligare forskning för att förbättra produktionens ekonomiska och miljömässiga hållbarhet. Målgrupper för rapporten är producenter, rådgivare och forskningsfinansiärer samt politiker och myndigheter, vilka utformar de regler som påverkar nötköttsproduktionens förutsättningar. Arbetet omfattar beskrivning av olika inhysningssystem samt djurhantering, arbetsmiljö, djurmiljö, utfodring, växtnäringscirkulation, miljökonsekvenser, arbetsbehov och ekonomi i dessa system. Beskrivning och analys omfattar följande besättningstyper: 30 dikor och uppfödning av rekryteringskvigor 150 dikor och uppfödning av rekryteringskvigor 30 årsproducerade slaktungnöt av köttras med två övervintringar 150 årsproducerade slaktungnöt av köttras med två övervintringar Det förutsätts att besättningarna ligger i Mellansverige i område där det finns marginell åkermark samt naturbetesmark. Tjurkalvarna kastreras och föds upp som stutar med stor betesandel. I samtliga besättningar antas att djuren har fri tillgång till grovfoder. För varje besättningstyp behandlas följande system för djurens övervintring: Oisolerad byggnad med liggbås (”liggbås”) Oisolerad byggnad med djupströbädd och gödselgång (”djupströbädd”) Öppen ligghall med ströbädd samt rastgård (”ströbädd med rastgård”) Tak i vindskyddat läge med utfodring utomhus (”utedrift med tak”). Dessutom görs orienterande jämförelser med byggnadslös ranchdrift. Planlösningar redovisas för de olika byggnadsalternativen och investeringskostnader för byggnad inklusive gödselvårds- och hanteringsanläggning beräknas med Jordbruksverkets program KDATA 2003. Investeringskostnaden per diko inklusive rekrytering varierar mellan som högst cirka 50 000 kr (liggbås vid 30 kor) och som lägst 15 000-20 000 kr (utedrift med tak vid 30 kor och ströbädd med rastgård vid 150 kor). Årskostnaden för avskrivning, ränta och underhåll utgör cirka 10 % av investeringskostnaden. Kostnaderna per vidareuppfött slaktungnöt med två övervintringar är i samma storleksordning som årskostnaden per ko – alltså 1 500-5 000 kr. För de dyrare byggnadsalternativen överskrider de beräknade byggnadskostnaderna i dikoproduktionen och vidareuppfödningen den totala köttintäkten för slaktdjuren. Beräkningar visar att investeringskostnaderna kan sänkas betydligt genom enklare utförande av byggnaderna. Systemen med liggbås, djupströbädd och ströbädd med rastgård har goda förutsättningar att fungera bra med hänsyn till djurhantering, arbetsmiljö och djurmiljö, möjligen med undantag för liggbåssystemet vid kalvning. Krav beträffande markförhållanden, naturliga väderskydd och skötsel för att även de billiga systemen utedrift med tak och byggnadslös ranchdrift skall fungera bra diskuteras i rapporten. Genomsläpplig, kuperad mark i anslutning till vindskyddande skog, tillräckligt stor yta per djur, torrt och kallt klimat samt personal med gott djuröga är några viktiga faktorer i sammanhanget. Generella regler för hur djur skall hanteras för att minimera riskerna för skötare och djur beskrivs. Härvid betonas behovet av ändamålsenliga djurhanteringsanläggningar vid behandling, vägning, sortering och utlastning. Stora besättningar förbättrar de ekonomiska förutsättningarna för att skaffa sådana anläggningar, liksom för att ha minst två erfarna personer som arbetar tillsammans vid riskabla arbetsmoment. Ur djurmiljösynpunkt är säker fodertillgång även för djur med låg rangordning och förhållandena vid kalvningen viktiga faktorer. Fri tillgång till grovfoder och tillräckligt många ätplatser är därför viktiga liksom torr och ren halmbädd i kalvningsbox och kalvgömma vid kalvning inomhus. I ranchdrift bör man vintertid sprida grovfodret i strängar över en större markyta, så att djuren kan stå utspridda och äta, och kalvningen bör ske under varm årstid i detta system. En litteraturgenomgång av klimatets effekt på djuren visar att tillväxt och foderutnyttjande kan försämras vid både köld- och värmestress. Risken för köldstress är störst för kalvar födda på vintern i oisolerade stallar eller i utedrift, och risken för värmestress är störst för snabbt växande ungnöt i varm miljö. För att förebygga köldstress är det viktigt att djuren har tillgång till torr och ren liggplats och att de vid kall väderlek får foder som antingen är ofruset eller har låg vattenhalt. I foderavsnittet påtalas också vikten av gruppindelning av djuren efter foderbehov samt att varje grupp får ett foder vars näringsinnehåll är anpassat till djurgruppen i fråga. Detta innebär bl a att senare skördat vallfoder ges till lågdräktiga kor och tidigare skördat vallfoder ges till högdräktiga och digivande kor. Överutfodring med protein kan leda till onormalt lös träck, samtidigt som risken för kväveförluster ökar. I rapportens miljöavsnitt behandlas åtgärder för att förbättra utnyttjandet av gödselns växtnäring och minimera riskerna för vatten- och luftförorening. Liggbåssystemet, där huvuddelen av gödseln hanteras i flytande form, är bäst i dessa avseenden. Detta är en fördel särskilt i ekologiskt jordbruk, där förlorad växtnäring inte kan ersättas med inköpt mineralgödsel. I system med djupströ- och ströbäddsgödsel blir ammoniakförlusterna stora. Vid utedrift, där djuren koncentreras på en liten icke hårdgjord yta, blir växtnäringsförlusterna stora. Utedrift med tak passar därför inte i eutrofieringskänsliga områden, men kanske på lämpliga marker i t ex inre Svealand och Norrlands inland, särskilt om huvuddelen av gödseln samlas upp och/eller avrinnande vatten passerar lämpligt vegetationsfilter innan det når känsliga vattensystem. För gårdar som inte kan övervintra djuren i ”utedrift med tak” eller ”ranchdrift utan byggnader” på grund av för liten areal, olämpliga markförhållanden eller brist på naturliga väderskydd, är alternativet ”öppen ligghall med ströbädd samt rastgård” ett bra inhysningssystem. Extensiv ranchdrift, där djuren fördelas på stora arealer under vinterhalvåret genom att deras utfodringsplatser fortlöpande flyttas, ger upphov till mindre kväveförorening per ha än t ex spannmålsodling. Dikobaserad nötköttsproduktion kommer att få allt större betydelse för den inhemska nötköttsproduktionen och betesberoende naturvården i takt med att antalet mjölkkor och mjölkraskalvar minskar. För att nya generationer lantbrukare skall bygga upp nötköttsbesättningar i den omfattning som krävs för att tillgodose vår framtida efterfrågan på inhemskt nötkött och naturvårdsbete fordras troligen att produktionen ger minst lantarbetarlön för insatt arbete och låneränta plus riskpremie till investeringar. I företagsekonomiska kalkyler beräknas möjligheterna för en nystartare att uppnå full kostnadstäckning vid dessa lönsamhetskrav vid nybyggnad. I grundkalkylen ger samtliga undersökta byggnadsalternativ och produktionsmodeller stora underskott. Vid en ersättning på drygt 3000 kr per ha naturbetesmark och stor andel naturbete kan dock 150 dikor eller lika många stutar ge full kostnadstäckning så länge handjursbidragen delvis är kopplade till produktionen. För att 30-djursbesättningarna skall ge full kostnadstäckning fordras den billigaste byggnadslösningen (utedrift med tak), drygt 3000 kr per ha ersättning till naturbetesmark, stor naturbetesandel, delvis kopplat handjursbidrag samt ekostöd och kompensationsbidrag. Om stor andel naturbete eller krav förknippade med ekostöd resulterar i lägre djurtillväxt eller högre kostnader försämras naturligtvis möjligheterna att nå full kostnadstäckning. Analysen visar att frikopplingen av djurbidragen innebär att de ekonomiska förutsättningarna för produktion av nötkött i Sverige försämras. Dagens konventionella byggnadstyper och vanliga besättningsstorlekar blir mycket olönsamma vid marknadsmässiga krav på arbets- och kapitalersättning när det krävs nyinvesteringar. För att nötköttsproduktionen och naturvårdsbetet skall bibehållas och expandera krävs väsentligt högre investeringsbidrag, kompensationsbidrag och miljöersättning och/eller nya produktionssystem med lägre investeringskostnader. Förenklat utförande av konventionella byggnader kan leda till besparingar. För större besparingar krävs dock radikala lösningar såsom ”utedrift med tak” och ”ranchdrift utan byggnader”. Osäkerheten i nuvarande läge med dessa system är bristande kunskap kring djur- och arbetsmiljö samt inverkan på den yttre miljön. Här krävs forskningsresurser för att utveckla svensk nötköttsproduktion mot en framtida ekonomiskt och miljömässigt hållbar produktion