Trails for tourism and outdoor recreation: A systematic literature review

Trails are important elements in the natural and cultural landscape, and many ancient pathways have developed into routes of great significance for recreation and tourism in contemporary societies. By conducting a systematic quantitative literature review, this paper report on the status of international trail research and analyzes some of the key content with focus on trails for tourism and outdoor recreation in non-urban settings. For this purpose, we reviewed 195 research papers published in peer-reviewed academic journals. Results show that research on trails for tourism and outdoor recreation is primarily from English-speaking Western countries. The most studied trail-based activity is hiking, but there has been an increase in the number of studies researching multiple activities. Results also show that international trail research to a large extent is based on the natural sciences, and focus on environmental and managerial aspects of trail use. This review identifies gaps in trail research, especially in a socio-cultural context on topics such as heritage and public health. Research on conflicts between different recreational trail-based activities is also relatively scarce, as well as studies concerning conflicts between trail-based recreation interests and other land-use interests. We also identify a need for an exploration of the trail concept, as research has not yet articulated a clear definition of what a trail is. The paper also includes analyses of changes in trail-related research over time

Pre-treatment with topical 5-fluorouracil increases the efficacy of daylight photodynamic therapy for actinic keratoses - A randomized controlled trial

BACKGROUND: Daylight photodynamic therapy (dPDT) and topical 5-fluorouracil (5-FU) are each effective treatments for thin grade I actinic keratosis (AKs), but less so for thicker grade II-III AKs. Prolonged topical treatment regimens can be associated with severe skin reactions and low compliance. This study compares the efficacy of sequential 4 % 5-FU and dPDT with dPDT monotherapy for multiple actinic keratoses.METHODS: Sixty patients with a total of 1547 AKs (grade I: 1278; grade II: 246; grade III: 23) were treated in two symmetrical areas (mean size 75 cm2) of the face or scalp, which were randomized to (i) 4% 5-FU creme twice daily for 7 days before a single dPDT procedure and (ii) dPDT monotherapy. Daylight exposure was either outdoor or indoor daylight.RESULTS: Twelve weeks after treatment 87 % of all AKs cleared after 5-FU+dPDT compared to 74 % after dPDT alone (p&lt;0.0001). For grade II AKs, the lesion response rate increased from 55 % with dPDT monotherapy to 79 % after 5-FU+dPDT (p&lt;0.0056). Moderate/severe erythema was seen in 88 % 5-FU+dPDT areas compared to 41 % of dPDT areas two days after dPDT. Twelve weeks after treatment 75 % of the patients were very satisfied with both treatments.CONCLUSIONS: Sequential 5-FU and dPDT was more effective than dPDT monotherapy in the treatment of AKs, especially for grade II AKs. Local skin reactions were more pronounced after combination treatment, but no patients discontinued the treatment. The combination of 5-FU and dPDT is an effective treatment of large treatment areas with high compliance and satisfaction.</p

Trails for tourism and outdoor recreation: A systematic literature review

Trails are important elements in the natural and cultural landscape, and many ancient pathways have developed into routes of great significance for recreation and tourism in contemporary societies. By conducting a systematic quantitative literature review, this paper report on the status of international trail research and analyzes some of the key content with focus on trails for tourism and outdoor recreation in non-urban settings. For this purpose, we reviewed 195 research papers published in peer-reviewed academic journals. Results show that research on trails for tourism and outdoor recreation is primarily from English-speaking Western countries. The most studied trail-based activity is hiking, but there has been an increase in the number of studies researching multiple activities. Results also show that international trail research to a large extent is based on the natural sciences, and focus on environmental and managerial aspects of trail use. This review identifies gaps in trail research, especially in a socio-cultural context on topics such as heritage and public health. Research on conflicts between different recreational trail-based activities is also relatively scarce, as well as studies concerning conflicts between trail-based recreation interests and other land-use interests. We also identify a need for an exploration of the trail concept, as research has not yet articulated a clear definition of what a trail is. The paper also includes analyses of changes in trail-related research over time

Skogens rekreationsvärden- en förstudie med förslag till indikatorer.

Skogen fyller en viktig roll för människors rekreation i Sverige. Enligt skogsvårdslagens portalparagraf (1§) ska skogsskötseln ta hänsyn till sådana allmänna intressen. Det finns därför ett behov av indikatorer för skogens rekreationsvärden. Begreppsmässigt kan skogens rekreationsvärde förstås på flera olika sätt, och i denna rapport har vi skapat ett ramverk som delar in dessa i två dimensioner. Den första dimensionen utgörs av potentiellt respektive realiserat rekreationsvärde, den andra dimensionen består av två perspektiv, ett som utgår från skogen och ett som utgår från rekreationsutövaren. Skogens rekreationspotential beror i grunden på skogens egna egenskaper, men också på påverkan från omgivningen, samt på förekomsten av infrastruktur för rekreation och skogens lokalisering i förhållande till var potentiella rekreationsutövare bor. Trots att det skett ganska omfattande forskning om vilka egenskaper hos skogen som är viktiga för kvaliteten av upplevelsen av att vistas i skogen, är det svårt att dra generella slutsatser. Resultaten från olika studier motsäger ibland varandra och ofta finns det problem med representativiteten – att det är oklart vilken befolkning försökspersonerna egentligen representerar. Ett särskilt problem är att nästan inga studier har inkluderat barn. Den enorma variationen mellan skogar i olika naturliga miljöer och föremål för olika sorters skötsel gör det också svårt att veta i vilken mån forskningsresultat från en viss plats kan tillämpas även på skogar på andra platser. Likväl finns det två egenskaper som universellt förefaller vara viktiga för rekreationsvärdet och som också torde gå att uppskatta med hyfsad noggrannhet baserat på befintliga data: Förekomst av stora träd, samt att skogen inte ska vara för tät, men inte heller för gles. En kombination av dessa två variabler utgör grunden för det som i denna rapport kallas indikator 1A.1. Det finns många andra egenskaper som förefaller påverka rekreationsupplevelsen positivt, men som vi inte inkluderat i förslaget över indikatorer. Detta har gjorts då forskningsresultaten delvis varit motstridiga, eller för att det saknas enkla sätt att mäta egenskaperna i fråga. Sådana egenskaper är t.ex. biologisk mångfald, varierad struktur, samt variationen i landskapet. Mycket tyder på att ökad ”naturlighet” hos skogen höjer rekreationsupplevelsen, men det finns också forskningsresultat som motsäger detta – förekomst av döda eller nedfallna träd har i flera undersökningar rankats av försökspersoner som något negativt. Gällande påverkan från omgivningen förefaller närhet till vatten generellt höja upplevelsens kvalitet, medan buller sänker den. Bägge dessa variabler är därtill enkla att kartlägga baserat på befintliga data och en kombination av dem utgör indikator 1A.2. Förekomsten av rekreationsinfrastruktur, såsom iordningsställda vandringsleder, vindskydd, skyltar m.m., har stor betydelse för var människor rör sig i terrängen, vilket utgör indikator 1A.3. Enklare stigar förefaller generellt höja rekreationsvärdet, medan förekomsten av mer utvecklad rekreationsinfrastruktur påverkar olika människors upplevelse på olika sätt: s.k. ”urbanister” uppfattar mer utvecklad rekreationsinfrastruktur som något positivt, medan s.k. ”purister” tvärtom uppfattar det som ett störande intrång i naturen. Sambandet mellan denna indikator och rekreationsvärdet kan alltså verka i olika riktning för olika individer. Människor tenderar att utöva rekreation främst i skogar som ligger nära bostaden och därför är skogens lokalisering en viktig komponent för rekreationsvärdet. Ju närmare en skog ligger till människors bostäder, desto större potential har den att utnyttjas för rekreation, och detta förhållande utgör därför indikator 1A.4. Utövarens potentiella rekreationsvärden (indikator 1B) utgår från individens tillgång till skogar med höga rekreationsvärden enligt indikatorerna 1A.1-1A.4. Av särskild vikt är i vilken utsträckning varje bostad har tillgång till rekreationsskogar inom lämpligt avstånd för olika grupper av rekreationsutövare, inklusive preferenser gällande förekomsten av infrastruktur. Indikator 1B omfattar även människors kännedom om skogar med rekreationsvärden. Skogens realiserade rekreationsvärde (indikator 2A) utgörs av hur många personer som besöker en viss skog, samt hur dessa upplever besöket. Utövarens realiserade rekreationsvärde (indikator 2B) utgörs av besöksfrekvens och de upplevda värden en viss utövare har av alla skogar den besöker. Dessa värden kan aggregeras på olika rumsliga nivåer, till exempel bestånd, kommun, län, eller hela riket. I rapporten identifierar vi flera andra faktorer som kan ha stor betydelse för rekreationsvärdena – i positiv eller negativ bemärkelse – men som hittills inte studerats tillräckligt för att kunna inkluderas i de indikatorer vi föreslår. En sådan faktor är skogens storlek, dvs. i vilken mån upplevelsen förbättras av känslan av att vara i en stor skog. En annan är förekomsten av främmande trädslag, till exempel contortatall. Ytterligare ämnen som det skulle vara viktigt att forska mera på är i vilken mån rekreation i skog kan ha positiva effekter på folkhälsan och därmed även samhällsekonomin, samt potentialen hos alternativa skogsbruksmetoder, som inte använder kalhyggen, kan ha för att skapa skogar med högre rekreationsvärden än idag. Skogens betydelse för naturturismen, och de ekonomiska värden som där uppstår, är ett annat område som behöver ytterligare belysning. Rapporten efterlyser också mer systematiskt framtagen statistik från besökarstudier för att beräkna skogens realiserade rekreationsvärden

Longest Increasing Subsequence under Persistent Comparison Errors

We study the problem of computing a longest increasing subsequence in a sequence $S$ of $n$ distinct elements in the presence of persistent comparison errors. In this model, every comparison between two elements can return the wrong result with some fixed (small) probability $p$, and comparisons cannot be repeated. Computing the longest increasing subsequence exactly is impossible in this model, therefore, the objective is to identify a subsequence that (i) is indeed increasing and (ii) has a length that approximates the length of the longest increasing subsequence. We present asymptotically tight upper and lower bounds on both the approximation factor and the running time. In particular, we present an algorithm that computes an $O(\log n)$-approximation in time $O(n\log n)$, with high probability. This approximation relies on the fact that that we can approximately sort $n$ elements in $O(n\log n)$ time such that the maximum dislocation of an element is at most $O(\log n)$. For the lower bounds, we prove that (i) there is a set of sequences, such that on a sequence picked randomly from this set every algorithm must return an $\Omega(\log n)$-approximation with high probability, and (ii) any $O(\log n)$-approximation algorithm for longest increasing subsequence requires $\Omega(n \log n)$ comparisons, even in the absence of errors