On Deraeocoris lutescens (Schilling) and Pinalitus atomarius (Meyer-Dür) in Sweden (Heteroptera: Miridae)

Deraeocoris lutescens (Schilling) and Pinalitus atomarius (Meyer-Dür) are recently recorded as new to Sweden from the Stockholm area, even though both have previously been mistakingly listed from Sweden in the World catalogue of Miridae by Schuh (1995). The predatory species D. lutescens, first caught in 1990, is evidently a newcomer and a southern immigrant to the Swedish fauna, currently occurring commonly on its preferred host trees in city parks and suburban areas of Stockholm. P. atomarius, a phytophagous species associated with conifers, was collected, locally in large numbers, on silver fir, Abies alba. The latter, recognized here as the primary host-plant of P. atomarius, is not native to Sweden or neighbouring countries, but planted for ornamental purposes. Biological and distributional data on the two species are summarized and notes on their taxonomy and current classification are given. Literature records indicate a recent, northward expansion of some more southerly species of Heteroptera, mainly several arboreal Miridae, noted also in other parts of Western Europe

Cambrian stratigraphy of the Tomten-1 drill core, Västergötland, Sweden

The Tomten-1 drilling at Torbjörntorp in Västergötland, southern Sweden, penetrated 29.85 m of Cambrian Series 2, Cambrian Series 3, Furongian, and Lower–Middle Ordovician strata. Lithostratigraphically, the succession includes the File Haidar, Borgholm and Alum Shale formations, and the Latorp and Lanna limestones. The drill core succession is described herein for the first time, with special focus on the biostratigraphy of the Cambrian Alum Shale Formation. In the Cambrian Series 3, through Furongian Alum Shale Formation, agnostoids and trilobites have been identified to species level and the succession is subdivided into nine biozones (in ascending order): the Ptychagnostus gibbus, Ptychagnostus atavus, Lejopyge laevigata, Agnostus pisiformis, Olenus gibbosus, Parabolina spinulosa, Ctenopyge tumida, Ctenopyge bisulcata and Ctenopyge linnarssoni zones. The succession is interrupted by numerous stratigraphic gaps of variable magnitudes, as is evident from the biostratigraphy and conspicuous unconformities

The human secretome

The proteins secreted by human cells (collectively referred to as the secretome) are important not only for the basic understanding of human biology but also for the identification of potential targets for future diagnostics and therapies. Here, we present a comprehensive analysis of proteins predicted to be secreted in human cells, which provides information about their final localization in the human body, including the proteins actively secreted to peripheral blood. The analysis suggests that a large number of the proteins of the secretome are not secreted out of the cell, but instead are retained intracellularly, whereas another large group of proteins were identified that are predicted to be retained locally at the tissue of expression and not secreted into the blood. Proteins detected in the human blood by mass spectrometry-based proteomics and antibody-based immuno-assays are also presented with estimates of their concentrations in the blood. The results are presented in an updated version 19 of the Human Protein Atlas in which each gene encoding a secretome protein is annotated to provide an open-access knowledge resource of the human secretome, including body-wide expression data, spatial localization data down to the single-cell and subcellular levels, and data about the presence of proteins that are detectable in the blood

The prognostic impact of the tumour stroma fraction: A machine learning-based analysis in 16 human solid tumour types

Background: The development of a reactive tumour stroma is a hallmark of tumour progression and pronounced tumour stroma is generally considered to be associated with clinical aggressiveness. The variability between tumour types regarding stroma fraction, and its prognosis associations, have not been systematically analysed.Methods: Using an objective machine-learning method we quantified the tumour stroma in 16 solid cancer types from 2732 patients, representing retrospective tissue collections of surgically resected primary tumours. Image analysis performed tissue segmentation into stromal and epithelial compartment based on pan-cytokeratin staining and autofluorescence patterns.Findings: The stroma fraction was highly variable within and across the tumour types, with kidney cancer showing the lowest and pancreato-biliary type periampullary cancer showing the highest stroma proportion (median 19% and 73% respectively). Adjusted Cox regression models revealed both positive (pancreato-biliary type periampullary cancer and oestrogen negative breast cancer, HR(95%CI)=0.56(0.34-0.92) and HR (95%CI)=0.41(0.17-0.98) respectively) and negative (intestinal type periampullary cancer, HR(95%CI)=3.59 (1.49-8.62)) associations of the tumour stroma fraction with survival.Interpretation: Our study provides an objective quantification of the tumour stroma fraction across major types of solid cancer. Findings strongly argue against the commonly promoted view of a general associations between high stroma abundance and poor prognosis. The results also suggest that full exploitation of the prognostic potential of tumour stroma requires analyses that go beyond determination of stroma abundance.</p

From Saint Domingue to Haiti: some consequences of European colonisation on the physical environment of Hisponiola

The economic, political and social consequences of colonisation, slavery and slave trade since the 15th century are relatively well-documented, while the effects upon the physical environment have not been dealt with so frequently. 1n this paper changes in population and the environmental impact related to the European colonisation of Hispaniola, and people's perception of these processes are considered. A few decades after the Spanish colonisation of Hispaniola in 1492, the Amerindians had been decimated. In the beginning of the 17th century, French buccaneers and pirates settled on the north-western part of the island and a French colony, Saint Domingue, with a governor was established in the 1660s. 1mported slaves furnished the necessary labour for the plantation economy, which made Saint Domingue the richest French colony at the end of the 18th century. Prosperity had serious consequences on the environment through deforestation and overgrazing. The environmental degradation processes for which Harti is nowadays disreputable thus have a significant temporal causality that extends over more than 200 years, while spatial causality links between events in Hispaniola and Europe are considerable. A journey in space and time beginning with the colonising Europe of the 15th century to Haiti in the 20th century highlights the significant but concealed interdependencies between places and events far apart on earth

Why poor children stay sick : the human ecology of child health and welfare in rural Malawi

Every year four and a half million children under five die in Asia, Latin America, and Africa from diarrhoea, caused by contaminated water. This is one of many reasons why improved drinking water is high on the agenda in many developments projects and plans. But what happens when better water is supplied? What is the impact upon child health? What experiences should be taken into account in the planning and implementation of schemed for better water supply for the African households? This case study of rural area in southern Malawi tries to give some answers

'Skoterns julafton'. Luftkvalitetsmätningar i anslutning till skoterleder.

IVL har på uppdrag av och i samarbete med Miljö- och Hälsoskyddskontoret (MHK) i Krokom genomfört en serie mätningar av kolväten och NOx i anslutning till ett årligt evenemang kallat 'Skoterns julafton'. Samtidigt har IVL deltagit i ett antal mindre projekt där förekomst och halt av luftföroreningar i olika miljöer studerats. Resultaten från dessa har, med benäget tillstånd från uppdragsgivarna, kunnat redovisas i föreliggande rapport för jämförelse. Syftet med föreliggande rapport är att ge en indikation på skotertrafikens betydelse för belastningen av kolväten och kväveoxider i vissa skoterleders närområden. Avsikten är också att belysa betydelsen av emissionerna nationellt i förhållande till övriga källor. De halter av kväveoxider som uppmätts i anslutning till skoterleder är genomgående låga. VOC-resultaten däremot antyder att även en relativt begränsad skotertrafik tycks kunna påverka närområdet till lederna i en omfattning jämförbar med icke direkt trafikbelastade områden i centrala delar av medelstora svenska tärorter. Vid tillfällen med ökad skotertrafik kan bensen-nivåerna i vissa fall motsvara de som uppmätts i anslutning till starkt trafikerade gaturum inne i tätorter. Extremsituationen 'Skoterns julafton' då ett mycket stort antal skotrar samlades kring Åkersjön vid ett tillfälle med ogynnsamma spridningsförhållanden, medförde halter i närområdet som vida överskrider vad som normalt återfinns i hårt trafikbelastade gaturum.IVL har på uppdrag av och i samarbete med Miljö- och Hälsoskyddskontoret (MHK) i Krokom genomfört en serie mätningar av kolväten och NOx i anslutning till ett årligt evenemang kallat 'Skoterns julafton'. Samtidigt har IVL deltagit i ett antal mindre projekt där förekomst och halt av luftföroreningar i olika miljöer studerats. Resultaten från dessa har, med benäget tillstånd från uppdragsgivarna, kunnat redovisas i föreliggande rapport för jämförelse. Syftet med föreliggande rapport är att ge en indikation på skotertrafikens betydelse för belastningen av kolväten och kväveoxider i vissa skoterleders närområden. Avsikten är också att belysa betydelsen av emissionerna nationellt i förhållande till övriga källor. De halter av kväveoxider som uppmätts i anslutning till skoterleder är genomgående låga. VOC-resultaten däremot antyder att även en relativt begränsad skotertrafik tycks kunna påverka närområdet till lederna i en omfattning jämförbar med icke direkt trafikbelastade områden i centrala delar av medelstora svenska tärorter. Vid tillfällen med ökad skotertrafik kan bensen-nivåerna i vissa fall motsvara de som uppmätts i anslutning till starkt trafikerade gaturum inne i tätorter. Extremsituationen 'Skoterns julafton' då ett mycket stort antal skotrar samlades kring Åkersjön vid ett tillfälle med ogynnsamma spridningsförhållanden, medförde halter i närområdet som vida överskrider vad som normalt återfinns i hårt trafikbelastade gaturum

Luftkvaliteten i Sverige sommaren 1997 och vintern 1997/98

Förutom en redovisning av resultaten från mätningarna under vintern 1997/98, den 12:te mätsäsongen i rad inom URBAN-projektet, redovisas också resultaten från den andra mätningen i rad under en sommarperiod, april - september 1997. Tendensen är att mätningar under sommarperioden kommer att utgöra en mindre, permanent del av projektet. Mätningarna under sommaren 1997 omfattade månadsvisa bestämningar av O3 och utfördes i centrum av 13 tätorter samt vid 26 mätplatser på landsbygden i anslutning till tätorterna. I 9 av tätorterna respektive 18 av de regionala mätplatserna omfattade mätningarna också månadsvisa bestämningar av NO2. Under vintersäsongen, oktober 1997- mars 1998, genomfördes mätningar i totalt 34 tätorter. Mätningarna de fyra senaste säsongerna avviker något från tidigare år, genom att kommunerna kunde välja att delta med ett alternativt basprogram. Detta har medfört att den dygnsvisa provtagningen av svaveldioxid (SO2) ersatts med månadsvisa, diffusiva mätningar av SO2 samt diffusiva veckomätningar av VOC i 22 av årets medverkande kommuner. Det totala antalet kommuner som genomförde VOC-mätningar var 32. Analysen omfattade bestämning av 8 komponenter, bensen, toluen, m+p-xylen, o-xylen, etylbensen, butylacetat, oktan och nonan. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O3 i 9 tätorter och veckovisa NOx i 3. I 19 kommuner genomfördes dessutom månadsvisa diffusionsmätningar av SO2 och NO2 vid totalt 38 platser på landsbygden i anslutning till tätorterna. Vid 16 av dessa regional mätplatser genomfördes också månadsvisa mätningar av O3. Genom samverkan med länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten utfördes även mätningar (dygnsmedelvärden) av SO2, sot och NO2, i bakgrundsluft vid 2 platser, Holmögadd samt en plats ca 25 km NO Kalix kallad Kalix Bakgrund. Resultaten har sammanställts med meteorologiska uppgifter och i rapporten redovisas även resultat från mätningar i bakgrundsluft vid de svenska mätpunkterna inom EMEP-nätet. För så kallade episoder har mätdata även hämtats från EMEP-stationer i Danmark, Finland och Norge. Förutom traditionell redovisning av resultat och jämförelser med gränsvärden, presenteras linjära sambandstester mellan de uppmätta parametrarna, meteorologiskt data samt kommundata. Den regionala och storskaliga (långdistanstransporterad) bakgrundsbelastningens betydelse för luftkvaliteten i tätorter, liksom haltvariationer inom tätorterna, diskuteras utifrån de resultat som framtagits inom projektet. Betydelsen av införandet av katalytisk avgasrening samt övriga förändringar på trafiksidan diskuteras i relation till trender för luftkvaliteten i tätorterna. I årets rapport redovisas också resultat från en registerstudie kring dödlighet och luftföroreningshalter utförd vid Umeå Universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med utvärdering, sammanställning och rapportering av URBAN-projektet har från säsongen 1990/91 erhållit ekonomiskt bidrag från Naturvårdsverket.Förutom en redovisning av resultaten från mätningarna under vintern 1997/98, den 12:te mätsäsongen i rad inom URBAN-projektet, redovisas också resultaten från den andra mätningen i rad under en sommarperiod, april - september 1997. Tendensen är att mätningar under sommarperioden kommer att utgöra en mindre, permanent del av projektet. Mätningarna under sommaren 1997 omfattade månadsvisa bestämningar av O3 och utfördes i centrum av 13 tätorter samt vid 26 mätplatser på landsbygden i anslutning till tätorterna. I 9 av tätorterna respektive 18 av de regionala mätplatserna omfattade mätningarna också månadsvisa bestämningar av NO2. Under vintersäsongen, oktober 1997- mars 1998, genomfördes mätningar i totalt 34 tätorter. Mätningarna de fyra senaste säsongerna avviker något från tidigare år, genom att kommunerna kunde välja att delta med ett alternativt basprogram. Detta har medfört att den dygnsvisa provtagningen av svaveldioxid (SO2) ersatts med månadsvisa, diffusiva mätningar av SO2 samt diffusiva veckomätningar av VOC i 22 av årets medverkande kommuner. Det totala antalet kommuner som genomförde VOC-mätningar var 32. Analysen omfattade bestämning av 8 komponenter, bensen, toluen, m+p-xylen, o-xylen, etylbensen, butylacetat, oktan och nonan. Vidare genomfördes månadsvisa diffusionsmätningar av O3 i 9 tätorter och veckovisa NOx i 3. I 19 kommuner genomfördes dessutom månadsvisa diffusionsmätningar av SO2 och NO2 vid totalt 38 platser på landsbygden i anslutning till tätorterna. Vid 16 av dessa regional mätplatser genomfördes också månadsvisa mätningar av O3. Genom samverkan med länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten utfördes även mätningar (dygnsmedelvärden) av SO2, sot och NO2, i bakgrundsluft vid 2 platser, Holmögadd samt en plats ca 25 km NO Kalix kallad Kalix Bakgrund. Resultaten har sammanställts med meteorologiska uppgifter och i rapporten redovisas även resultat från mätningar i bakgrundsluft vid de svenska mätpunkterna inom EMEP-nätet. För så kallade episoder har mätdata även hämtats från EMEP-stationer i Danmark, Finland och Norge. Förutom traditionell redovisning av resultat och jämförelser med gränsvärden, presenteras linjära sambandstester mellan de uppmätta parametrarna, meteorologiskt data samt kommundata. Den regionala och storskaliga (långdistanstransporterad) bakgrundsbelastningens betydelse för luftkvaliteten i tätorter, liksom haltvariationer inom tätorterna, diskuteras utifrån de resultat som framtagits inom projektet. Betydelsen av införandet av katalytisk avgasrening samt övriga förändringar på trafiksidan diskuteras i relation till trender för luftkvaliteten i tätorterna. I årets rapport redovisas också resultat från en registerstudie kring dödlighet och luftföroreningshalter utförd vid Umeå Universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med utvärdering, sammanställning och rapportering av URBAN-projektet har från säsongen 1990/91 erhållit ekonomiskt bidrag från Naturvårdsverket

'Skoterns julafton'. Luftkvalitetsmätningar i anslutning till skoterleder.

IVL har på uppdrag av och i samarbete med Miljö- och Hälsoskyddskontoret (MHK) i Krokom genomfört en serie mätningar av kolväten och NOx i anslutning till ett årligt evenemang kallat 'Skoterns julafton'. Samtidigt har IVL deltagit i ett antal mindre projekt där förekomst och halt av luftföroreningar i olika miljöer studerats. Resultaten från dessa har, med benäget tillstånd från uppdragsgivarna, kunnat redovisas i föreliggande rapport för jämförelse. Syftet med föreliggande rapport är att ge en indikation på skotertrafikens betydelse för belastningen av kolväten och kväveoxider i vissa skoterleders närområden. Avsikten är också att belysa betydelsen av emissionerna nationellt i förhållande till övriga källor. De halter av kväveoxider som uppmätts i anslutning till skoterleder är genomgående låga. VOC-resultaten däremot antyder att även en relativt begränsad skotertrafik tycks kunna påverka närområdet till lederna i en omfattning jämförbar med icke direkt trafikbelastade områden i centrala delar av medelstora svenska tärorter. Vid tillfällen med ökad skotertrafik kan bensen-nivåerna i vissa fall motsvara de som uppmätts i anslutning till starkt trafikerade gaturum inne i tätorter. Extremsituationen 'Skoterns julafton' då ett mycket stort antal skotrar samlades kring Åkersjön vid ett tillfälle med ogynnsamma spridningsförhållanden, medförde halter i närområdet som vida överskrider vad som normalt återfinns i hårt trafikbelastade gaturum.IVL har på uppdrag av och i samarbete med Miljö- och Hälsoskyddskontoret (MHK) i Krokom genomfört en serie mätningar av kolväten och NOx i anslutning till ett årligt evenemang kallat 'Skoterns julafton'. Samtidigt har IVL deltagit i ett antal mindre projekt där förekomst och halt av luftföroreningar i olika miljöer studerats. Resultaten från dessa har, med benäget tillstånd från uppdragsgivarna, kunnat redovisas i föreliggande rapport för jämförelse. Syftet med föreliggande rapport är att ge en indikation på skotertrafikens betydelse för belastningen av kolväten och kväveoxider i vissa skoterleders närområden. Avsikten är också att belysa betydelsen av emissionerna nationellt i förhållande till övriga källor. De halter av kväveoxider som uppmätts i anslutning till skoterleder är genomgående låga. VOC-resultaten däremot antyder att även en relativt begränsad skotertrafik tycks kunna påverka närområdet till lederna i en omfattning jämförbar med icke direkt trafikbelastade områden i centrala delar av medelstora svenska tärorter. Vid tillfällen med ökad skotertrafik kan bensen-nivåerna i vissa fall motsvara de som uppmätts i anslutning till starkt trafikerade gaturum inne i tätorter. Extremsituationen 'Skoterns julafton' då ett mycket stort antal skotrar samlades kring Åkersjön vid ett tillfälle med ogynnsamma spridningsförhållanden, medförde halter i närområdet som vida överskrider vad som normalt återfinns i hårt trafikbelastade gaturum