Enabling limited traffic scheduling in asynchronous ad hoc networks

We present work-in-progress developing a communication framework that addresses the communication challenges of the decentralized multihop wireless environment. The main contribution is the combination of a fully distributed, asynchronous power save mechanism with adaptation of the timing patterns defined by the power save mechanism to improve the energy and bandwidth efficiency of communication in multihop wireless networks. The possibility of leveraging this strategy to provide more complex forms of traffic management is explored

Climate impact and energy efficiency from electricity generation through anaerobic digestion or direct combustion of short rotation coppice willow

Short rotation coppice willow is an energy crop used in Sweden to produce electricity and heat in combined heat and power plants. Recent laboratory-scale experiments have shown that SRC willow can also be used for biogas production in anaerobic digestion processes. Here, life cycle assessment is used to compare the climate impact and energy efficiency of electricity and heat generated by these measures. All energy inputs and greenhouse gas emissions, including soil organic carbon fluxes were included in the life cycle assessment. The climate impact was determined using time-dependent life cycle assessment methodology. Both systems showed a positive net energy balance, but the direct combustion system delivered ninefold more energy than the biogas system. Both systems had a cooling effect on the global mean surface temperature change. The cooling impact per hectare from the biogas system was ninefold higher due to the carbon returned to soil with the digestate. Compensating the lower energy production of the biogas system with external energy sources had a large impact on the result, effectively determining whether the biogas scenario had a net warming or cooling contribution to the global mean temperature change per kWh of electricity. In all cases, the contribution to global warming was lowered by the inclusion of willow in the energy system. The use of time-dependent climate impact methodology shows that extended use of short rotation coppice willow can contribute to counteract global warming

State of the art in network security

This report is an effort to describe the state-of-the-art in computer network security focusing on the OSI Security architecture. Other sources of information include the NCSC "Trusted Network Interpretation of the TCSEC". The report describes the security threats imposed on networks and the countermeasures available. It gives a detailed description of the security services defined in the OSI Security architecture and the mechanisms proposed for realizing these services. An overview of security management with emphasis on key management is also included. The report contains numerous references to books and articles in the field of network security

Greenhouse gas performance of biodiesel production from straw: Soil carbon changes and time-dependent climate impact

Background: Use of bio‑based diesel is increasing in Europe. It is currently produced from oilseed crops, but can also be generated from lignocellulosic biomass such as straw. However, removing straw affects soil organic carbon (SOC), with potential consequences for the climate impact of the biofuel. This study assessed the climate impacts and energy balance of biodiesel production from straw using oleaginous yeast, with subsequent biogas production from the residues, with particular emphasis on SOC changes over time. It also explored the impact of four different scenarios for returning the lignin fraction of the biomass to soil to mitigate SOC changes. Climate impact was assessed using two methods, global warming potential (GWP) and a time‑dependent temperature model (∆Ts) that describes changes in mean global surface temperature as a function of time or absolute temperature change potential (AGTP). Results: Straw‑derived biodiesel reduced GWP by 33–80% compared with fossil fuels and primary fossil energy use for biodiesel production was 0.33–0.80 MJprim/MJ, depending on the scenario studied. Simulations using the time‑dependent temperature model showed that a scenario where all straw fractions were converted to energy carriers and no lignin was returned to soil resulted in the highest avoided climate impact. The SOC changes due to straw removal had a large impact on the results, both when using GWP and the time‑dependent temperature model. Conclusions: In a climate perspective, it is preferable to combust straw lignin to produce electricity rather than returning it to the soil if the excess electricity replaces natural gas electricity, according to results from both GWP and time‑dependent temperature modelling. Using different methods to assess climate impact did not change the ranking between the scenarios, but the time‑dependent temperature model provided information about system behaviour over time that can be important for evaluation of biofuel systems, particularly in relation to climate target deadlines

Åkerböna som råvara för bioraffinaderier

Företaget Eco Etanol AB har utvecklat ett koncept där helgrödesensilerade ärt-eller åkerbönplantor processas i en stationär tröska för att separera bönan från grönmassan. Grönmassan valsas sedan för att utvinna en proteinrik pressvätska och en fiberrik halmrest, och bönorna mixas i vatten för att separera proteinet från stärkelsen. Denna process resulterar i tre fraktioner: protein, stärkelse och fiber. Dessa fraktioner kan förädlas till en mängd olika produkter. I denna studie antogs att halmen förädlas till bränslepellets medan proteinet i bönan och pressvätskan används som djurfoder och stärkelsen används för etanolproduktion. Konceptet som helhet kallas i denna studie för bioraffinaderiet. Klimatpåverkan av de tre produkterna studerades med hjälp av metoden livscykelanalys (LCA). Studien inkluderar odling, skörd och ensilering, transport från fält samt processande och förädling till färdiga försäljningsbara produkter, och slutar vid fabriksgrinden vilket innebär att distribution av varorna till slutanvändare eller användning av produkterna inte inkluderats. Studien inkluderar inte heller byggnader och övrig infrastruktur. Åkerbönans kvävelevererande och luckrande effekter i växtföljden har beaktats. De emissioner som uppkommer från odling och bioraffinaderi fördelas över de tre samprodukterna med hjälp av ekonomisk allokering. Det innebär att en produkt som har ett högt ekonomiskt värde får en högre miljöbelastning. Resultatet för respektive produkt jämfördes också med ett antal referensprodukter som har samma eller liknande funktion som de studerade produkterna. Referensprodukterna var för proteinfoder: värmebehandlat rapsmjöl ExPro ®, sojamjöl och drank, för etanol: etanol producerad från vete och sockerbetor samt bensin, för briketter: skogsflis, flis av gallringsvirke och pellets. Datainsamlingen bygger delvis på uppgifter från företaget Ecoetanol at Sweden AB bland annat vad det gäller skörd, tröskans kapacitet och energibehov samt näringsanalyser som beställts av Ecoetanol at Sweden AB och utförts av Eurofins Food & Agro Testing Sweden AB. Eftersom prototypen för bioraffinaderiet inte var färdigställd när denna studie genomfördes så baserades en stor del av beräkningen på data från litteraturen och delvis också på egna antaganden t.ex. vad gäller kapaciteten på bioraffinaderiet. Resultatet visade att dieselanvändning vid odling samt lustgasemissioner från åkermark har störst påverkan under livscykeln, båda respektive ca 30 % av den sammanlagda påverkan på klimatet. Energianvändning och insatsmedel i bioraffinaderiet hade relativt begränsad påverkan på klimatprofilen. Viktigt att notera är att egenproducerade briketter antogs användas för processens värmebehov, vilket täcker en betydande del av processens energibehov. Klimatpåverkan för proteinfodret, etanolen och briketterna samt referensprodukterna presenteras i tabell 1. Proteinfodrets klimatpåverkan uppskattades till ca 0,16 kg CO2ekv per kg torrsubstans (TS) proteinfoder, ca 50-68 % lägre än de undersökta referensprodukterna. Klimatpåverkan per liter etanol (21,2 MJ) uppskattades till ca 0,43 kg CO2ekv, ca 76 % lägre än bensin, men 2,5 % högre än veteetanol och ca 84 % högre än etanol gjord på sockerbetor. Klimatpåverkan per kWh briketter uppskattades till ca 16 g CO2ekv, vilket var nästan 1,4 gånger högre än flis från gallringsvirke och 19 % högre än pellets och 90 % högre än skogsflis.Årligen antogs ca 490 m3 etanol, ca 1000 ton proteinfoder och ca 5 600 MWh bränslebriketter produceras i bioraffinaderiet. Klimatpåverkan av den sammanlagda produktionen uppskattades till 462 ton CO2ekv per år. Detta kan jämföras mot referensprodukter med låg klimatpåverkan dvs. samma mängd produkter av sockerbetsetanol, flis från gallring och drank som ger upphov till ca 477 ton CO2ekv per år, eller referensprodukter med hög klimatpåverkan dvs. samma mängd produkter av bensin, sojamjöl och pellets vilket ger upphov till ca 1 440 ton CO2ekv per år. Ett antal känslighetsanalyser genomfördes. Störst påverkan på produkternas klimatpåverkan (+21%) gav en sänkning av skörden till normskörd samt förändrade antaganden vad gäller lustgasemissioner från kvävet i rot och skörderester (+27%). Jämförelsen mellan bioraffinaderiets årliga produktion och samma mängd referensprodukter påverkades mest om markkolsförändringar inkluderades i analysen av sojan. Det gav 73 % reduktion i klimatpåverkan för bioraffinaderiet jämfört med referensprodukter med hög klimatpåverkan. I grundanalysen var motsvarande reduktion 68 %. Sammanfattningsvis: att investera och driva det studerade bioraffinaderiet kan ge stora klimatvinster, men bara om det är miljöbelastande produkter som ersätts på marknaden. Om produkter med hög klimatpåverkan (fossila bränslen och sojamjöl) kan ersättas kan en minskning på ca 68 % uppnås. Om bioraffinaderiets produkter istället ersätter andra produkter som redan har en låg klimatpåverkan (bioetanol och drank) uteblir i princip vinsten (minskning med endast 3 %). Det är således viktigt att investeringen leder till en expansion av marknaden för produkter med låg klimatbelastning, och inte bara en inbördes omfördelning