Vocational education in Sweden and youth transitions to working life : - challenges and possibilities in the light of a local follow-up study

The basis of this article is a follow-up study of a cohort of pupils in the third largest city of Sweden, Malmö. The pupils finished fourth grade at compulsory school in 2008. We have data about every individual in the cohort as well as corresponding information about their parents. The information concern educational choices, educational accomplishments, employment relations, incomes from work and different kinds of social benefits and allowances. We got annual data on these variables from 2008 until the last follow-up year 2019 when most of the individuals were 21 years old. Most of them left upper secondary school in 2017 when they were 19 years old. They were therefore in the beginning of their transition 2019, either aiming for education or work. The results show that vocational education generated favourable conditions for work and incomes provided that the diploma goals ware reached. Individuals with foreign background and with unfavourable socio-economic origins were overrepresented among those that didn’t reach the diploma goals; this was true for students on VET-programmes as well as higher education preparatory programmes. It should also be mentioned that experiences from a national programme in upper secondary school generally improved conditions for establishment. Those that didn’t reach the goals of compulsory school and weren’t eligible for studying at a national programme met the greatest difficulties in finding jobs and decent income levels

Le livre électronique : révolution pour l'industrie du livre, mythe ou réalité? : perspectives de marché et analyse de deux distributeurs majeurs de livres électroniques : Amazon.com et Apple Inc.

Le livre électronique est une technologie au succès commercial très récent, mais qui promet de modifier considérablement l'industrie du livre en Amérique du Nord. Cette dernière connaît de nombreuses difficultés : stagnation ou baisse des ventes, baisse du taux de lecture, vieillissement des lecteurs assidus, augmentation du nombre de substituts, baisse constante des prix des livres, inefficience du circuit de distribution avec un nombre important d'invendus et précarité financière des éditeurs. Sans oublier que c'est une industrie polluante et responsable de la déforestation. Les livres électroniques, quant à eux, sont abordables, ils sont interactifs, s'adressent à un public plus jeune et leurs utilisateurs lisent de trois à quatre fois plus d'ouvrages qu'auparavant. La chaîne de valeur des livres numériques est plus efficiente, plus économique et beaucoup plus écologique. Sans oublier que le livre numérique est économiquement plus rentable que le livre imprimé pour les éditeurs. Il est certain que la nouvelle chaîne de distribution obligera certains acteurs traditionnels, tel que les imprimeurs et les distributeurs, à revoir leur rôles s'ils souhaitent survivre. Surtout que le livre numérique représentera une part importante de l'industrie du livre en Amérique du Nord. En ce qui concerne la nouvelle dynamique concurrentielle, Amazon possède le système stratégique qui livre les produits ayant le meilleur ratio qualité/prix aux lecteurs, et sa stratégie de création et domination de marché lui permet d'avoir la part de marché la plus importante. Mais à long terme l'entreprise fera face à Apple Inc., dont le système stratégique est parfaitement configuré pour livrer aux consommateurs une convergence des divertissements multimédia. Avec la segmentation du marché du livre électronique, l'objectif ne sera dès lors plus d'offrir le meilleur lecteur numérique mais de répondre aux différents bénéfices recherchés par les consommateurs, et Apple est l'entreprise qui est la mieux positionné pour aborder l'avenir. \ud ______________________________________________________________________________ \ud MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : livre électronique, livre numérique, système stratégique, modèle d'affaires, Kindle, iPad

Hur tänker de? Ungdomars och föräldrars attityder till arbetsmarknadsetablering

Sedan början på 1990-talet lever en större andel ungdomar och unga vuxna under knappa ekonomiska omständigheter. Alltfler ungdomar och unga vuxna har en bräcklig förankring på arbetsmarknaden och löper en större risk för social margina- lisering jämfört med befolkningen överlag. Sverige har en ungdomsarbetslöshet som ligger över EU27-snittet och den högsta bland de nordiska länderna. Bromölla har sedan 2012 Sveriges högsta ungdomsarbetslöshet. Syftet i denna forskningsrapport är att studera arbetslösa ungdomars och föräldrars attityder till ungdomsarbetslöshet och arbetsmarknadsetablering. I rapporten foku-seras arbetslösa ungdomar (18-24) inskrivna på arbetsförmedlingen i Bromölla. Rapporten utgår från följande frågor: Hur uppfattar arbetslösa ungdomar och föräldrar ungdomsarbetslöshet och arbetsmarknadsetablering? Vilka faktorer anser arbetslösa ungdomar och föräldrar vara betydelsefulla för arbetsmarknadsetablering? Hur reflekterar arbetslösa ungdomar och föräldrar över vad de själva bör göra samt vad olika verksamheter/myndigheter bör göra gällande arbetsmarknadsetablering? Vi har kommit fram till att ungdomarna har en hög motivationsgrad för att etablera sig på arbetsmarknaden. Föräldrarnas attityder ligger i linje med de förväntningar man kan ha på vuxna som vill motivera sina barn till jobb. Empirin tyder på att ungdomsarbetslösheten i Bromölla till stora delar handlar om strukturella problem genom brist på arbetstillfällen. Men det finns ett individuellt ansvar också utöver viljan att arbeta. Ungdomarna reflekterar inte över betydelsen av arbetskraftsefterfrågan då yrkesval kommer på tal och en majoritet av de saknar en tydlig bild av vad de vill göra på arbetsmarknaden. Ett huvudkrav för arbetsmarknadsetablering är gymnasiekompetens men nästan hälften av dem intervjuade saknar sådan

Kompetensprofilen hos undervisande personal på socionomutbildningar : – en strategisk fråga för socionomfältet

Socionomutbildningen har under de senaste fyra decennierna expanderat kraftigt men analyser av vad denna utveckling innebär för socionomfältet är få, ingen vetenskaplig text uppmärksammar specifikt kompetensprofilen hos den undervisande personalen. Syftet med denna artikel är att undersöka utbildningens kvalitet med fokus på kompetensprofilen bland undervisande personal på socionomutbildningar i Sverige. Begreppet kompetensprofil på socionomutbildningar tolkas i denna studie dels som ämneskompetens (socionomutbildning för ej disputerade och disputerat i socialt arbete för forskarutbildade) och dels akademisk utbildningsnivå (disputerade bland lärarkåren) utifrån två kvalitetskriterier: två tredjedelar disputerad personal och två tredjedelar av personal med socialt arbete som sitt huvudämne på lärosätet. Artikeln har en komparativ ansats genom att jämföra kompetensprofilen mellan de lärosäten som bedrev socionomutbildning år 2020 samt jämföra utvecklingen mellan 2008-2020. Data har samlats in dels genom en enkät till samtliga lärosäten med socionomutbildning dels genom statistiska uppgifter från Universitetskanslersämbetet. I artikeln lyfts fram två huvudslutsatser gällande kompetensprofilen hos undervisande personal: inget lärosäte med socionomutbildning uppfyller båda kvalitetskriterierna och skillnaderna mellan lärosäten riskerar leda till att socionomutbildningarna utvecklas till ett stratifierat utbildningsfält med en hierarki mellan lärosäten med negativa konsekvenser för disciplinen, den färdigutbildades arbetsmarknadsetablering och för eventuellt i förlängningen till brukaren

Kvantitativa metoder i socialpolitiska studier : - en introduktion med frågor och övningsexempel i fyra delar

I rapporten underlaget presenteras grundläggande utgångspunkter och verktyg för studier som baseras på kvantitativa metoder. Avsikten är i första hand att komplettera kurslitteraturen på området och visa hur kvantitativa analysmetoder kan nyttjas i samband med socialpolitiskt inriktade studier. Syftet är också att öka kunskapen och förmågan att bearbeta och värdera statistik om sociala förhållanden mer generellt

Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter

Intresset för lärlingsutbildning har ökat påtagligt i Sverige. Inom gymnasieskolan inleddes en försöksverksamhet 2008 som i och med gymnasiereformen 2011 (Gy11) växlades över i en reguljär utbildningsverksamhet. Dessutom förekommer en mer klassisk lärlingsutbildning i avtalsreglerade former som färdigutbildning inom ett antal branscher. Lärlingsutbildningsbegreppet används också emellanåt inom arbetsmarknadspolitiken och som beteckning på kommunala sysselsättningsprojekt. Författarna till rapporten lyfter fram problemet med att lärlingsutbildningen tillskrivs flera olika betydelser. Det skapar förvirring. Formerna för att följa upp och kvalitetssäkra lärlingsutbildningen – både i och utanför gymnasieskolan – bör utvecklas för att både arbetsgivare och lärlingar ska få en klarare bild av utbildningens betydelse ur ett kompetensförsörjningsperspektiv

Till det sociala arbetets försvar : - vad försvarar forskare och praktiker i socialt arbete?

Syftet med den här texten är att stå upp till det professionella sociala arbetets försvar genom ett kritiskt förhållningssätt till både forskare och socionomer/praktiker i socialt arbete. Vad gäller forskare riktas blicken framförallt mot forskarkarriären, och vad gäller socionomer uppmärksammas yrkesutövningen på den fältbaserade praktiken med fokus på kommunal aktivering av arbetslösa och brukare med ekonomiskt bistånd. Jag visar att både forskare och socionomer i sin yrkesutövning reproducerar ett individualistiskt synsätt i strävan efter att förverkliga det egna livsprojektet, till viss del frikopplad från ett jämlikt medborgarskap och solidaritet med resurssvaga, vilket utgör delar av kärnan i socialt arbete