Kollektiv stöttning i samtal mellan inlärare av svenska som främmandespråk

Syftet med studien är att undersöka förekomster av kollektiv stöttning i samtal mellan inlärare som studerar svenska som främmandespråk. Undersökningsmaterialet består av inspelningar av två grupper som löser en didaktisk uppgift. Deltagarna studerar samtliga svenska som främmandespråk i Frankrike och har alla franska som förstaspråk. Grupperna har dock olika lång erfarenhet av svenskstudier. Uppsatsens frågeställningar är följande: Förekommer kollektiv stöttning vid lösningarna av uppgifterna och hur kan man i så fall beskriva den? På vilket sätt utnyttjas kommunikativa strategier och språkliga funktioner och vilken betydelse får de för den kollektiva stöttningen? Vilken relation finns mellan den kollektiva stöttningen och uppgiftens instruktioner? Vilka likheter och skillnader finns mellan de två undersökningsgrupperna och vilken betydelse får resultatet för lärarprofessionen? Materialet undersöks genom en analys av samtalen där sekventiering, närhetspar och turtagning fungerar som den ram inom vilken stöttning antas vara verksam. Inom denna ram undersöks stöttande processerna med hjälp av ett antal språkteoretiska begrepp som relateras till en sociokulturell syn på lärande. Centrala är kommunikativa strategier och språkliga funktioner vilka ses som viktiga för att interaktionella och potentiellt stöttande processer skall möjliggöras. Resultatet visar att kollektiv stöttning förekommer i samtalen genom att deltagarna utnyttjar varandra som språkliga resurser. Stöttningen är starkt knuten till två för grupperna gemensamma projekt – ett målspråkligt och ett interaktionellt. Inom dessa tar sig stöttningen för grupperna olika uttryck. I gruppen med kortare erfarenhet av svenska sker den ofta öppet med hjälp av kodväxling medan den i gruppen med längre erfarenhet ofta sker genom att deltagarna tar efter varandra. Ur ett didaktiskt perspektiv visar undersökningen bland annat på instruktionernas betydelse för vilka kollektiva stöttningsprocesser aktualiseras.Interdisciplinärt arbete, SSA133, 15 hp Ämne: Svenska som andraspråk Termin: Vt 2014 Handledare: Ann-Christine Randah

Minimally invasive 'step-up approach' versus maximal necrosectomy in patients with acute necrotising pancreatitis (PANTER trial): design and rationale of a randomised controlled multicenter trial

Contains fulltext : 49444.pdf ( ) (Open Access)BACKGROUND: The initial treatment of acute necrotizing pancreatitis is conservative. Intervention is indicated in patients with (suspected) infected necrotizing pancreatitis. In the Netherlands, the standard intervention is necrosectomy by laparotomy followed by continuous postoperative lavage (CPL). In recent years several minimally invasive strategies have been introduced. So far, these strategies have never been compared in a randomised controlled trial. The PANTER study (PAncreatitis, Necrosectomy versus sTEp up appRoach) was conceived to yield the evidence needed for a considered policy decision. METHODS/DESIGN: 88 patients with (suspected) infected necrotizing pancreatitis will be randomly allocated to either group A) minimally invasive 'step-up approach' starting with drainage followed, if necessary, by videoscopic assisted retroperitoneal debridement (VARD) or group B) maximal necrosectomy by laparotomy. Both procedures are followed by CPL. Patients will be recruited from 20 hospitals, including all Dutch university medical centres, over a 3-year period. The primary endpoint is the proportion of patients suffering from postoperative major morbidity and mortality. Secondary endpoints are complications, new onset sepsis, length of hospital and intensive care stay, quality of life and total (direct and indirect) costs. To demonstrate that the 'step-up approach' can reduce the major morbidity and mortality rate from 45 to 16%, with 80% power at 5% alpha, a total sample size of 88 patients was calculated. DISCUSSION: The PANTER-study is a randomised controlled trial that will provide evidence on the merits of a minimally invasive 'step-up approach' in patients with (suspected) infected necrotizing pancreatitis