The image of Diaspora in development - A study on three Scandinavian development NGOs collaboration with the Somali Diaspora

Diasporas potential to spur development have in the recent decade been discovered in the development industry along with the proliferation of the migration and development nexus. An increasing amount of Diaspora programmes within migrant’s host countries’ development non-governmental organisations (NGOs) have been initiated. The Diaspora programmes in Denmark, Norway and Sweden NGOs let the Somali Diaspora become a part of the greater Development apparatus. In this qualitative study I investigate the case of Scandinavian NGOs engagement within the Somali Diaspora by asking what image of the Somali Diaspora and what development approach that has guided these programme. The study is based on key informant interviews, a participant observation and document material from the NGOs.Findings shows that the image is based on the idea of the Somali Diaspora possess a hybrid identity that can be a transmitter of knowledge about the need of development in both locations. The Somali are further portrayed as having a constant commitment and ability to improve the needs-based approach because of their culture capital. The Diaspora engagement in the programmes is portrayed as a unified group that can mobilise for change, which is strengthened through the facilitation of dialogue and the learning platforms. The recognition turn and the participatory and sustainable development approaches have guided the NGOs cooperation with the Diaspora

CSR i en politisk kontext; En institutionell maktanalys av framväxten och utformningen av CSR i Malmö stadsförvaltning

Sedan millennieskiftet har Coporate Social Responsibility (CSR) som fenomen fått ett allt större utrymme på politiska agendan i Europeiska Unionen (EU) och Förenta Nationerna (FN). I dag har CSR arbetet även blivit en del av Sveriges förvaltnings arbete i den lokala institutionella kontexten. Vi har identifierat ett antal faktorer som har lett till framväxten och utformningen av CSR i den lokala förvaltningen i Malmö Stad. Framväxten av CSR i den politiska institutionen har att göra med företagens engagemang i dessa mjuka frågor och liberalisering av staten som gjort att företagen ses som en legitim deltagare i den politiska processen. En annan faktor kan vara påtryckningar från medborgare och icke-statliga organisationer att de politiska institutionerna ska kräva av företagen att agera ansvarstagande. CSR handlar för förvaltning om ett konkurrensmedel och att delta i transnationella samarbeten. Begreppet är brett och tolkningsutrymme finns för hur arbetet kan utformas, och tenderat att utformas i enlighet med redan etablerade projekt och intressen i institutionerna. I Sverige har inte CSR arbete blivit en del i förvaltningens kärnverksamhet, med undantag för den offentliga upphandlingen. En viss skepsis och kunskapsbrist finns kring CSR och att frågor kring hållbarhet inte är något nytt i den svenska institutionella kontexten. Den institutionaliserade svenska modellen har tidigare varit grunden för samma tankar om ett socialt ansvarstagande och demokratiskt företagande