Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet: Nordiska erfarenheter och perspektiv p\ue5 MaaS och autonoma bussar

Automatisering, elektrifiering, integrerad mobilitet samt plattforms- och delnings- ekonomin diskuteras i allt st\uf6rre omfattning. Smart mobilitet \ue4r en samlingsterm f\uf6r dessa olika fenomen och trender. Smart mobilitet anses kunna bidra till ett mer h\ue5llbart transportsystem, attraktiva st\ue4der och levande landsbygd, men kan ocks\ue5 leda till \uf6kad privatbilism, mer tr\ue4ngsel och en f\uf6rs\ue4mrad stadsmilj\uf6. Forskning visar att en central f\uf6ruts\ue4ttning f\uf6r att smart mobilitet ska kunna bidra till ett mer h\ue5llbart transportsystem \ue4r att andelen kollektivtrafik och delade mobilitetstj\ue4nster \uf6kar. Nya akt\uf6rer har dykt upp p\ue5 transportomr\ue5det och erbjuder olika typer av mobilitetstj\ue4nster. Fr\ue5gan \ue4r hur befintliga kollektivtrafikmyndigheter strategiskt ska positionera sig i detta nya och snabbt f\uf6r\ue4nderliga landskap. Vilken typ av ansvarsf\uf6rdelning och vilken typ av samverkan kommer att kr\ue4vas f\uf6r att uppn\ue5 attraktiva och h\ue5llbara transporter i en framtid pr\ue4glad av smart mobilitet? Det \ue4r bakgrunden till detta forskningsprojekt, som har finansierats av K2.I projektets har vi genomf\uf6rt fallstudier fr\ue5n (fr\ue4mst) nordiska storst\ue4der om det som betecknas kombinerad mobilitet eller Mobility as a Service (MaaS), samt p\ue5g\ue5ende f\uf6rs\uf6k med autonoma bussar. Hanteringen av MaaS har studerats i storstadsregionerna Stockholm, V\ue4stra G\uf6taland, Sk\ue5ne, Oslo, Helsingfors, K\uf6penhamn. Utblickar har \ue4ven gjorts till Birmingham och Amsterdam. N\ue4r det g\ue4ller autonoma bussar har merparten av det empiriska arbetet genomf\uf6rts i Barkarby i J\ue4rf\ue4lla kommun (Region Stockholm). D\ue4rtill har vi \ue4ven genom en workshop inh\ue4mtat erfarenheter fr\ue5n Oslo och Sj\ue4lland (Danmark) samt fr\ue5n ett utredningsarbete i Sj\uf6bo och Tomelilla kommuner (Sk\ue5ne). Vidare har vi studerat uppfattningar om autonoma bussar bland representanter f\uf6r svenska bussf\uf6rare.Analyserna i projektet har lett fram till en tydlig bild av att den offentliga sektorns organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen, f\uf6rmedlingen och integreringen av smart mobilitet. I praktiken har vi sett att olika kollektivtrafikmyndigheter har tagit olika roller; medan vissa \ue4r mycket aktiva och engagerade, h\ue5ller sig andra mer avvaktande och f\uf6rsiktiga.Rapportens analyser visar att de nordiska RKM-erna ofta har liknande m\ue5l med att inf\uf6ra MaaS och autonoma bussar, men att de har valt olika ansatser f\uf6r att realisera dessa m\ue5l. I samtliga fall pr\ue4glas arbetet av en \uf6nskan att skapa b\ue4ttre mobilitet och fler m\uf6jligheter f\uf6r medborgarnas resande, samt en ambition att bidra till en s\ue5 kallad ”modal shift” till mer h\ue5llbart resande och d\ue4rmed en h\ue5llbar utveckling.Under den tidsperiod som vi har arbetat med detta projekt har MaaS framst\ue5tt som en ”st\uf6rre” fr\ue5ga och mer uttalat utvecklingsomr\ue5de f\uf6r de nordiska RKM-erna \ue4n autonoma bussar. Men autonoma bussar ing\ue5r ocks\ue5 i deras arbete, och hanteras ibland som en mer eller mindre integrerad del av arbetet med MaaS. Det avs\ue4tts sammantaget stora resurser till arbetet med b\ue5de MaaS och autonoma bussar, men initiativ med MaaS kr\ue4ver, under\ua0f\uf6r \uf6vrigt lika f\uf6rh\ue5llanden, ett st\uf6rre samordningsarbete \ue4n initiativ med autonoma bussar.Introduktion av smart mobilitet \ue4r inte en neutral fr\ue5ga, utan tv\ue4rtom en fr\ue5ga med ett utpr\ue4glat politiskt inneh\ue5ll, eftersom den r\uf6r formandet av framtidens mobilitet, samt makt och f\uf6rdelning av resurser i samh\ue4llet. Regionala kollektivtrafikmyndigheter \ue4r i grunden politiskt styrda organisationer, men vi kan notera att fr\ue5gan om smart mobilitet trots detta inte diskuteras som den politiskt laddade fr\ue5ga den \ue4r. Det finns idag en tendens att reducera den till en fr\ue5ga om renodlad teknikutveckling, och det finns i flera fall en ben\ue4genhet att l\ue4mna \uf6ver viktiga strategiska och principiella v\ue4gval till marknadsakt\uf6rer. Detta \ue4r problematiskt. Vi efterlyser en bredare politisk diskussion om smart mobilitet. Vi menar ocks\ue5 att regionala kollektivtrafikmyndigheter skulle beh\uf6va komplettera sin verksamhet med nya kompetenser. Det \ue4r bland annat n\uf6dv\ue4ndigt f\uf6r samarbetet med nya akt\uf6rer och f\uf6r att kunna st\ue4lla krav p\ue5 nya leverant\uf6rer av mobilitetstj\ue4nster. Det \ue4r viktigt att RKM och andra politiska institutioner tar st\ue4llning till syftet med smart mobilitet som MaaS, autonoma bussar, privata sj\ue4lvk\uf6rande bilar (delade eller ej), elsparkcyklar m.m. Om man inte kan precisera syftet med smart mobilitet \ue4r det kanske inte h\ue4r man ska anv\ue4nda resurser. Bland de nordiska RKM-erna finns m\ue5nga olika strategier f\uf6r hur myndigheterna f\uf6rh\ue5ller sig till MaaS, och det \ue4r f\uf6r n\ue4rvarande inte m\uf6jligt att s\ue4ga vilken strategi som \ue4r den mest f\uf6rnuftiga. En medvetet \ue5terh\ue5llsam strategi kan om n\ue5gra \ue5r visa sig b\ue4ttre \ue4n en mer aktiv strategi. Det motsatta \ue4r dock naturligtvis ocks\ue5 m\uf6jligt

Public transport meets smart mobility : Roles and relationships shaping driverless shuttles and MaaS

This licentiate thesis investigates the development of two aspects of smart mobility, driverless shuttles and Mobility as a Service (MaaS) in relation to public transport. Smart mobility has emerged as a term to describe and label a group of changes unfolding in the transport sector, such as the role out of automated vehicles, electrification, the spread of platforms and new types of shared services,as well as new concepts to integrate multiple forms of mobility, often referred toas Mobility as a Service (or MaaS). The aim of this thesis is to provide insights into the governance of smart mobility, and more specifically the ways in which public transport governance and planning is shaped or reshaped by these processes. I explore how pilot projects for MaaS and driverless shuttles are being implemented in a specific case in Barkarbystaden, in Järfälla municipality in the greater Stockholm region. Barkarbystaden is a site of large scale infrastructural and urban development. This broader development has influenced the emergence of a collaboration between the local municipality of Järfälla, Stockholm’s regional public transport authority (RPTA), and the private bus operator Nobina Sweden. The collaboration is based on developing public transport in tandem with new technologies and services. As part of this collaboration two pilot projects were launched, one for driverless shuttles as partof public transport, and one for MaaS. In this thesis I draw on the concept of the governance assemblage to explore the formation of the collaboration, and translation to discuss the framing and introduction of both driverless shuttles and MaaS. I specifically ask which roles, responsibilities, and links between the organisations involved and smart mobility shape and characterise the collaboration, as well as how relations take shape around MaaS and driverless shuttles. This case shows how the backdrop of urban and infrastructure development in Barkarbystaden plays a key role in shaping these developments and highlights the influence of existing roles and relationships within public transport planning. In this study the introduction of smart mobility is characterised by the relationship between the operator and RPTA. The way in which smart mobility takes shape with a clear link to the existing role and responsibilities of the bus operator suggests  the role of the private operator takes on a new meaning within public transport in relation to smart mobility. The aspects of smart mobility piloted in this case also have different implications and connections topublic transport governance and planning. The pilot for driverless shuttles creates connections to established formal documents, roles and existing processes for public transport provision while MaaS re-orders roles between the RPTA and the operator in this case. This re-ordering of roles is part of the framing of the MaaS concept, and this case illustrates how this emerges in a specific context and the ways in which different actors relate to the concept, influencing how MaaS materializes in this setting. Altogether, this case highlights how different formsof smart mobility have different implications for public transport planning and governance and illustrates how the role of the operator gains new significance at the intersection of smart mobility and public transport.Denna licentiatavhandling undersöker utvecklingen av två aspekter av smart mobilitet: små autonoma bussar och Mobility as a Service (MaaS) och hur dessa utvecklas och implementeras i ett kollektivtrafik sammanhang. Smart mobilitet är ett begrepp som kommit att användas för att beskriva förändringar som pågår inom transportsektorn, såsom utveckling av autonoma fordon, elektrifiering, enökad användning av digitala plattformar, nya typer av delade tjänster, samt nya sätt att kombinera och integrera mobilitetstjänster t ex genom koncept som MaaS. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om styrningen av smart mobilitet, och mer specifikt hur styrning och planering av kollektivtrafik formas och omformas av dessa processer. Jag utforskar pilotprojekt för MaaS och små autonoma bussar i ett specifikt fall i Barkarbystaden, i Järfälla kommun i Stockholmsregionen. Barkarbystaden är ett område där storskalig infrastruktur- och stadsutveckling pågår, och i samband med denna bredare utveckling har ett samverkansprojekt vuxit fram mellan Järfälla kommun, Stockholms regionala kollektivtrafikmyndighet och bussoperatören Nobina som tillhandahåller busstrafik i området på uppdrag av regionen. Samarbetet mellan dessa aktörer tar avstamp i planeringen och utformningen av kollektivtrafik i detta område, och genomsyras av ambitioner att implementera nya typer av teknik och tjänster som kan knyta an till den vidare stadsutvecklingen. Som en del av samarbetet lanserades två pilotprojekt, ett för förarlösa bussar och ett för MaaS. I avhandlingen använder jag begreppet governance assemblage för att undersöka hur samarbetet formades. Jag använder också begreppet translation för att analysera hur autonoma bussar och MaaS har ramats in och utvecklats över tid. Jag undersöker specifikt vilka roller, ansvarsområden och länkar mellan organisationerna och smart mobilitet som formar och karakteriserar samarbetet, liksom hur relationer tar form kring MaaS och små autonoma bussar. Avhandlingen visar hur infrastruktur- och stadsutvecklingen i Barkarbystaden spelar en nyckelroll för hur samarbetet mellan aktörerna tog form och belyser hur befintliga roller och relationer inom kollektivtrafikplanering påverkar utvecklingen av smart mobilitet. Av studien framgår hur introduktionen av smart mobilitet påverkas av förhållandet mellan operatören och kollektivtrafikmyndigheten. Smart mobilitet tar form med en tydlig koppling till bussoperatörens befintliga roll och ansvarsområde vilket tyder på en ny betydelse för den privata operatörerens roll inom kollektivtrafik i förhållande till smart mobilitet. Implementeringen av MaaS och små autonoma bussar vissa hur dessa aspekter av smart mobilitet har åtskilliga konsekvenser och kopplingar till styrning och planering av kollektivtrafik. Medan piloten för små autonoma bussar knöt an till formella dokument, roller och processer för kollektivtrafikförsörjning, ledde MaaS-piloten till förändrade relationer mellan operatören och kollektrafikmyndigheten. Att om organisera befintliga roller och strukturer är endel av MaaS-konceptet. Denna studie illustrerar hur ett försök att realisera konceptet faller ut i praktiken, och att vad MaaS blir påverkas av hur olika aktörer förhåller sig till konceptet. Sammantaget belyser denna studie hur olika former av smart mobilitet har olika konsekvenser för planering och styrning av kollektivtrafik, samt att operatörens roll får en ny betydelse i mötet mellan smart mobilitet och kollektivtrafik.QC 210121Re-inventing Public Transport in a future of Smart Mobility: Roles, strategies, and collaborationEnergy efficiency of smart mobility requires instruments for shared mobilityNew mobilities in the making - an exploration of collaborative arrangements that shape future urban public transpor

Governance arrangements shaping driverless shuttles in public transport: The case of Barkarbystaden, Stockholm

Based on an understanding of automation as various technological and organisational configurations in the making, this article aims to deepen insights into the governance arrangements shaping how automation is being introduced in public transport. Using a qualitative case study, we analyse the introduction of automated shuttle buses in Barkarbystaden, in the north-west of the Stockholm region, Sweden. Participant observation and qualitative interviews have been used to explore the governance arrangement forming automation in this case. We use planning literature on ‘soft spaces’ to discuss how automation emerges in connection to established processes and actors. Our findings show how the governance arrangement in this case transferred existing roles and responsibilities to the collaboration involving driverless shuttles, something which gives the bus operator a new and influential role in smart mobility in public transport. The article concludes with a discussion about the need to think critically about the ways in which roles, relations and responsibilities may be shaped and reshaped in collaborative governance arrangements around smart mobility, and to develop a more clearly articulated policy and planning agenda which clarifies the long-term public vision for automation in infrastructure and transport planning

Electric car sharing at Stockholm central station : user experiences

I den samtida diskussionen om hållbart resande framhålls ofta betydelsen av delad och kombinerad mobilitet. Under senare år har olika typer av projekt och initiativ sjösatts, vars syfte har varit att främja utvecklingen av sådana lösningar, inte minst i städer. Ett aktuellt exempel är Elstation Stockholm C, som är namnet på en plats för parkering och laddning av bilpoolsbilar som har funnits i direkt närhet till Stockholms Centralstation under perioden oktober 2016 till december 2017. Vid denna plats har det varit möjligt att hämta och lämna både så kallade ”fasta” och ”flytande” elpoolsbilar. En viktig fråga, som avgör vilken betydelse som denna typ av initiativ kan spela för att uppnå mål om hållbart resande, är hur de upplevs av användarna. I föreliggande rapport redovisas resultaten av en intervjustudie som har genomförts med ett urval personer som har använt bilpoolsbil vid Elstation Stockholm C. Syftet med intervjustudien var att fördjupa insikterna om användares perspektiv och erfarenheter av bilpoolstjänster i stort, samt specifikt hur de har upplevt Elstation Stockholm C. Resultaten från studien bekräftar en ofta återkommande målsättning med utvecklade bilpoolstjänster, nämligen att denna typ av tjänster gör det möjligt för människor att avstå från att själv äga en bil. Resultaten indikerar dock att det fortfarande finns en del praktiska problem som försvårar för specifika grupper, t.ex. småbarnsfamiljer, att använda bilpool. Detta är något som behöver ses över om man vill främja en ökad användning av bilpool och bildelningstjänster.Current discussions concerning the development of sustainable transport often focus on the importance of shared and combined mobility options. In recent years, various types of initiatives have been launched with the intention of promoting the development of such ideas. Urban carpools are one such mode of transport and in Stockholm the electric carpool parking station, directly adjacent to Stockholm’s central train station, has been used as a parking and charging location for the collection and drop-off of both “fixed” and “floating” carpool vehicles during the period October 2016 to December 2017. One question of specific importance is how carpools are perceived by users when trying to understand the role this type of initiative plays in achieving sustainable mobility. This report presents the results of a focus group interview study conducted with a selection of people who have used various carpool services at the Stockholm Central electric carpool station. The purpose of the study was to gain a deeper the insight into the users' perspectives and experiences of carpool services in general, and more specifically how they experienced the electric carpool station at Stockholm’s Central station. The results from this study confirm a common aim for the development of carpool services, namely that this type of service should allow people to refrain from owning a car. However, our material also indicates that there are still practical barriers that make it difficult for specific groups to use a carpool, such as families with small children. These practical challenges need to be developed and overcome in order to encourage increased usage of carpools and car sharing services

Roller, ansvar och inflytande i experimentella initiativ : Lärdomar från forskning om pilotprojekt för framtidens kollektivtrafik

Under de senaste åren har det utvecklats nya organisatoriska sätt att styra och planera framtidens mobilitet genom pilotprojekt, living labs, testbäddar och liknande. Sådana projekt och arbetsformer, som i denna rapport benämns som ”experimentella initiativ”, förväntas ofta bidra till nya former av lärande och erfarenhetsutbyte, och till att öka takten i hållbarhetsarbetet. Det är dock viktigt att följa upp och diskutera hur experimentella initiativ utvecklas i praktiken, och hur de kan påverka transportsektorns styrning mot långsiktiga samhällsmål. I denna rapport sammanfattas lärdomar om både möjligheter och risker med experimentella initiativ med fokus på offentliga planeringsaktörers strategiska kapacitet att styra och planera framtidens kollektiva mobilitet. Rapporten mynnar sammantaget ut i sju rekommendationer: Vad ska uppnås? Säkerställ kopplingen till klimat- och hållbarhetsmål Ha en plan för hur lärdomar ska nyttiggöras Identifiera risker – också de som kan uppstå längs vägen Medvetenhet om politik och makt Sammanhang för reflektion och lärande – också om det som inte blev som tänkt Vad sker efteråt

Utforskande av nya mobilitetstjänster : insikter från tre perspektiv – offentliga aktörer, medborgare och marknadsaktörer

This report presents illustrative examples of contemporary initiatives involving public actors, citizens and market actors in the mobility sector that intend to contribute to environmentally sustainable and socially just passenger transport. The purpose of the report is to support the discussion of, and reflection on, the role of these actor groups in the development of new mobility solutions. The aims of the report are to:  (1) provide insights on business models, governance approaches and citizen participation, based on contemporary examples  (2) inspire the design and implementation of mobility solutions in the on-going research program Mistra SAMS.  Eighteen contemporary mobility-related initiatives are described. The case descriptions are based on a combination of desk research and interviews with representatives involved in the initiatives.  In a concluding discussion, five key recommendations for developing mobility services are provided:  • Consider how new mobility services interact with existing mobility solutions (e.g., do the new services integrate, complement, promote or compete with public transport)  • Consider possible tensions between market-driven initiatives and long-term public goals, by actively relating the introduction of new mobility services to relevant public governance frameworks, including objectives, strategies, and plans.  • Embed the living lab in the local social context, connect to existing organizations and issues, and seek out intersections with other policy areas  • Recognize the needs of those expected to use the services through reflexive and inclusive processes, and by engaging citizens  • Take opportunities to use the living lab to illustrate and exemplify what socially inclusive sustainable mobility and accessibility could implyDenna rapport presenterar illustrativa exempel på nutida initiativ inom mobilitetsområdet som syftar till att stärka miljömässigt hållbara och socialt rättvisa resor och transporter, och som involverar offentliga aktörer, medborgare och marknadsaktörer. Syftet med rapporten är att bidra till diskussioner och reflektioner kring vilka roller dessa olika aktörsgrupper kan ta i utvecklingen av nya mobilitetslösningar, genom att:  (1) bidra med insikter om affärsmodeller, offentliga förhållningssätt till styrning av utvecklingen, och medborgarinvolvering, grundade i nutida exempel  (2) inspirera utformning och introduktion av mobilitetslösningar inom det pågående forskningsprogrammet Mistra SAMS.  I rapporten beskrivs arton nutida initiativ. Beskrivningarna baseras på en kombination av dokumentstudier och intervjuer med representanter för de undersökta initiativen.  I en avslutande diskussion ges fem rekommendationer för utveckling av mobilitetslösningar:  • Beakta hur nya mobilitetslösningar interagerar med befintliga trafik- och transportlösningar (t.ex. huruvida de integreras med, kompletterar, marknadsför eller konkurrerar med kollektivtrafik).  • Beakta potentiella spänningar mellan marknadsdrivna initiativ och långsiktiga offentliga målsättningar genom att aktivt relatera introduktionen av nya mobilitetslösningar till relevanta offentliga styrramverk, inklusive målsättningar, strategier och planer.  • Knyta arbete i ”living labs” till den lokala, sociala kontexten. Knyta an till befintliga organisationer och aktuella frågor, och identifiera kopplingar till andra policyområden.  • Uppmärksamma de behov som finns bland förväntade användare av lösningarna genom reflexiva och inkluderande processer och involvering av medborgare i arbetet.  • Tillvarata möjligheter att nyttja ”living labs” som ett sätt att gestalta och exemplifiera vad en socialt och miljömässigt hållbar mobilitet och tillgänglighet skulle kunna innebära