Bilingual Legal Education in Finland

The findings are also summarized in a General Report that was presented at the 20th IACL General Congress in Fukuoka, Japan.Bilingualism is a national cornerstone in Finland due to the fact that Finland has two constitutionally recognised national languages: Finnish and Swedish. Finnish is spoken by approximately 90% of the population and Swedish by little over 5%. This chapter explains how the concept of bilingualism is understood from a national perspective and how the legal education is structured with regard to the existence of two national languages. The focus is specifically put on the structure of the legal education at the University of Helsinki, including the Vaasa Unit of Legal Studies, as the University of Helsinki is the only bilingual university in Finland and the only provider of a full law degree (Bachelor’s and Master’s degree) in both national languages. The Faculty of Law at the University of Helsinki has a national responsibility to provide legal education in the minority national language Swedish. In addition, the legal education has been permeated with an international perspective over the years as a result of cross-border projects and research collaborations. In consequence, legal education programmes are today in fact tri- or multilingual, albeit the officially degrees in Finland are still only mono- or bilingual.Peer reviewe

I gråzonen : Arbetsrelaterad människohandel och ockerliknande diskriminering i arbetslivet

I juris magisteravhandlingen har arbetsrelaterad människohandel och ockerliknande diskriminering i arbetslivet undersökts, med fokus på den straff- och processrättsliga aspekten. Avhandlingens syfte var att reda ut begreppet arbetsrelaterad människohandel, hurudana uttryck detta fenomen tar, typiska kännetecken, förhållandet till ockerliknande diskriminering i arbetslivet samt att diskutera förslag till reformer. I avhandlingen har en modern rättsdogmatisk metod använts, dels för att avspegla den moderna rättsutvecklingen, dels för att människohandel som ett självständigt kriminaliserat brott i den finländska lagstiftningen är ett relativt nytt fenomen. Gällande rätt har undersökts utifrån den finländska lagstiftningen och internationella konventioner, fyra finländska underrättsavgöranden, avgöranden från den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, doktrin samt forskning om utnyttjande och diskriminering av utländsk arbetskraft. Undersökningen och analysen visade att Finland har en diversifierad lagstiftning om arbetsrelaterad exploatering, men problem uppstår vid identifieringen av offer och gränsdragningen mellan olika brottsrekvisit. Oklarheter finns även kring tolkningen av begreppet tvångsarbete i rekvisitet för människohandel. Tydligare riktlinjer behövs för gränsdragningen och för arbetsgivarens ansvar för arbetstagare som har rekryterats från utlandet. Det finns även behov av en ökad medvetenhet om arbetsrelaterad exploatering i samhället. Åtgärderna som vidtas för att avhjälpa missförhållandena måste vara av olika slag, kriminaliseringar måste backas upp av effektiv reglering av arbetsvillkor, migration och förvaltning. Därtill är koordination och samarbete av största vikt i myndigheternas förfarande