Exchange Rate Exposure, Foreign Involvement and Currency Hedging of Firms - Some Swedish Evidence

This paper investigates the effect of exchange rate fluctuation on a firms value, the so-called exchange rate exposure, for a sample of Swedish firms. In contrast to previous results, using U.S. data, the values of Swedish firms, as reflected in the stock price, seem quite sensitive to movements in the exchange rate. Studying the cross sectional differences in exposure, the estimated exposure is positively and significantly related to the fractional of total sales made broad and negatively related to the use of currency derivatives

Человек как мера. Беседа с Матсом Розенгреном о контексте возникновения доксологии

A subject of a conversation is the social context for the emergence of a doxology as a project of the naturalised theory of knowledge. The Swedish philosopher Mats Rosengren developed the doxology. From his point of view, human knowledge has never been and will never be epistemic (in the Platonic sense). It is always cultural and historical determined, situational and changeable. During the conversation, Rosengren discusses the specifics of the doxological understanding of the constructive nature of scientific knowledge. He speaks about the importance of reception of the French philosophy of the 20th century for the emergence of a doxology. Mats Rosengren gave an interview on June 14, 2018, in Stockholm in the House of the Union of the Swedish writers. Mikael Nydahl did the simultaneous translation from Swedish. Further, Dmitry Vorobev made the transcript and editing of the conversation written text. The paper allows better to understand what the doxology is – as a modern version of the Protagorean theory of knowledge – and what is not. Предметом беседы стал социальный контекст возникновения доксологии – натурализованной теории познания, предложенной шведским философом Матсом Розенгреном. С его точки зрения человеческое знание никогда не было и не будет эпистемическим (в платоновском смысле). Оно всегда культурно-исторически обусловлено, ситуативно, изменчиво. В ходе беседы Розенгрен говорит о специфике доксологического понимания конструктивного характера научного познания, о значении рецепции французской философии XX века для возникновения доксологии. Профессор Розенгрен дал интервью 14 июня 2018 года в Стокгольме в доме Союза шведских писателей. Синхронный перевод с шведского сделал Микаэль Нюдаль. В дальнейшем на базе аудиозаписи беседы Дмитрием Воробьевым был создан и отредактирован текст интервью. Новизна данной работы заключается в том, что она позволяет лучше понять, чем является и чем не является доксология, заявленная ее автором как современный вариант протагорейской теории познания

Central bank intervention and exchange rates: The case of Sweden

This paper examines the effect of the Riksbank's currency market interventions on the level and the volatility of the USD/SEK and DEM/SEK exchange rates between 1993 and 1996. To model volatility both GARCH models and implied volatilities from currency options are used. Some support is found for the idea that interventions affect the exchange rate level during certain sub periods but overall the results are weak. Furthermore, in line with the findings for other countries, little empirical support is found for the hypothesis that central bank intervention systematically decreases exchange rate volatility

Jag är det jag äger - en studie om vad konsumtion betyder för barns identitetsskapande och sociala relationer

Problem/Bakgrund: I relativt tidig ålder försöker individen finna sig själv och skapa sin identitet. Med hjälp av yttre attribut som exempelvis kläder kan individen visa omgivningen vem han är. Konsumtionsvaror anses således ha fått en större betydelse för skapandet av identiteten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur barns identitetsskapande och sociala relationer påverkas av konsumtion. Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Studien är kvalitativ och det empiriska materialet innefattar personliga intervjuer med 8 barn i 12-årsåldern. För att analysera mitt empiriska material tar jag framförallt hjälp av Zygmunt Baumans teorier kring konsumtionssamhället och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på samhället. Resultat/Slutsats: Barnen är en del av konsumtionssamhället och konsumtion kan även ses som ett naturligt inslag i deras vardag. De är väl medvetna om vad konsumtionssamhället har att erbjuda dem och shopping är en stor del av de intervjuade barnens liv. De har med andra ord skolats in i konsumtionsbegäret. Utifrån min undersökning anser jag att barn använder sig av konsumtion för att skapa sin identitet. Med hjälp av konsumtion kan exempelvis barnet utmärka sig i mängden. Genom att klä sig på ett visst sätt och bära en viss typ av varumärken är det möjligt för barnet att påverka vilka signaler som sänds ut till omgivningen

Alpackor och antibiotikaanvändning i Sverige 2021

Syftet med den här enkätstudien var att få en överblick över hur kunskapen, hälsoläget och antibiotikaanvändningen ser ut för Sveriges alpackor idag, enligt alpackaägare och veterinärer. En enkät skickades till djurägare och en annan enkät till veterinärer med generella frågor om alpackor och specifika frågor om antibiotika. Antalet djurägare som svarade på enkäten var 79 men alla svarade inte på alla frågor. 56 veterinärer svarade på enkäten och nästan alla frågor besvarades av samtliga veterinärer. Många olika sorters antibiotika hade använts till alpackor de senaste 12 månaderna, både antibiotika som klassas som smalspektrum och bredspektrum samt antibiotika som får användas till livsmedelsproducerande djur och antibiotika som inte får användas till livsmedelsproducerande djur. Enligt studien var det vanligaste antal alpackor att ha på gården tre (ca. 20 % av djurägarna) och medelantalet var tolv. De flesta djurägare hade införskaffat alpackor mellan 2016 och 2020 (39 st, 51 %). Alpackor hölls främst för hobby, ull och som betesdjur. Både veterinärer och djurägare angav som främsta kunskapskälla ”kontakter”, vilket tyder på att det finns ett behov av utbildningsmöjligheter både för djurägare och veterinärer som inte tillgodoses idag. Vanliga förekommande problem bland alpackor toppades av hudproblem, mag- och tarmproblem och ögonproblem enligt både djurägare och veterinärer. Veterinärer använde sig i stor utsträckning av behandlingsriktlinjer när de bestämde behandling. Många veterinärer, 45 %, kände sig obekväma med att ta alpackapatienter och 36 % kände sig helt ok med att ta alpackapatienter. De flesta veterinärer (71 %) uppgav att de bara träffade 1–10 alpackor per år. Enbart 34 av 79 djurägare svarade på frågan om hur antibiotika kommer till gården och alla svarade att de får det från veterinärer, ibland via apotek. Bland veterinärerna svarade alla på frågan och 47 veterinärer (84 %) misstänkte inget annat sätt för antibiotika att komma till gården än via veterinär, sju (16 %) var osäkra och två svarade att de trodde att det finns andra sätt för djurägarna att få tag på antibiotika. Ingen djurägare hade haft problem med antibiotikaresistenta bakterier, en veterinär svarade att det funnits antibiotikaresistenta bakterier på en gård som bland annat hade alpackor, annars svarade hälften av veterinärerna vet ej och den andra halva nej på den frågan. Antalet alpackapatienter som veterinärer träffar i Sverige är relativt lågt i jämförelse med patienter från andra djurslag, vilket gör det svårt att motivera generell vidareutbildning av alla fältveterinärer.The purpose of this study was to get an overview of the health of alpacas in Sweden, as well as the state of knowledge about alpacas and the use of antibiotics for alpacas according to owners and veterinarians. One questionnaire was sent out to alpaca owners and a different one to veterinarians, with general questions about alpacas and specific questions about antibiotics. The questionnaire for alpaca owners was answered by 79 owners but the questions were not obligatory and not all questionnaires were completed; 56 veterinarians answered the questionnaire and almost all questions were answered. Many different types of antibiotics were used for alpacas in the last 12 months, both broad- and narrow-spectrum antibiotics. They were either specifically for use in production animals or were not specifically for this class of animal. The most common number of alpacas per farm was three (approximately 20% of the alpaca owners) with the average being twelve. Most owners (51%) acquired alpacas during the last six years. The main reasons for keeping alpacas were hobby, wool/fiber and as grazing animals. Both owners and veterinarian stated contacts as the main source of information regarding alpacas, indicating a need for more knowledge and education about these animals. The most common problems that veterinarians and owners encountered with alpacas were skin conditions, gastrointestinal problems and eye diseases. Most veterinarians conformed to treatment guidelines when deciding on the treatment regimen. Many veterinarians reported feeling uncomfortable treating alpaca patients (45%) and only 36% reported feeling confident about treating them. Only 34 out of 79 alpaca owners answered the question about how antibiotics were acquired, with all of them stating that they obtained antibiotics from a veterinarian. All veterinarians (56) answered the same question; 47 (84%) of them did not suspect any other way for owners to obtain antibiotics than from veterinarians, but seven (16%) of them were not sure and two of the veterinarians answered yes, they were sure there were other ways for alpaca owners to obtain antibiotics. No alpaca owner had ever had problems with antibiotic-resistant bacteria, one veterinarian had had problems with antibiotic resistant bacteria on a farm that had alpacas among other animals. Apart from this exception, half of the veterinarians answered “don’t know” and the other half “no” to the question about antibiotic-resistant bacteria. Most veterinarians (71 %) stated that they treated only 1-10 alpaca patients per year. Since this is a relatively low number compared with patients of other species, it might not be enough to justify specific education about alpacas for veterinarians

Bees, flowers and trouble

De tre viktigaste hoten mot bin är livsmiljöförlust, patogener och kemiska ämnen som bekämpningsmedel, dessa påverkar den tama bipopulationen (Apis mellifera) och den vilda bipopulationen på olika sätt. Apis mellifera försvagas mycket av kvalstret Varroa destructor och som biodlare måste man hålla ner smittrycket med olika metoder för att inte förlora sina bisamhällen. Många andra faktorer kan interagera med varandra och ge försvagande eller letala effekter på Apis mellifera, bland annat livsmiljöförlust, bekämpningsmedel, andra patogener och läkemedel mot Varroa. Vilda pollinatörer försvinner från områden där naturlig miljö ersätts av jordbruk och skogsbruk för att de då förlorar näringskällor och boplatser, vilket leder till en livsmiljöförlust. Vilda pollinatörer påverkas också av pesticider och patogener men studier som har gjorts är lokala och gjorda på några enstaka arter av pollinatörer, vilket gör det svårt att dra slutsatser om hela den vilda bipopulationen. Det finns delade meningar om huruvida dessa faktorer ger en global minskning av bin som leder till en bristande pollinering. Lokalt har man sett att pollinatörer försvinner av någon anledning och att pollineringen i det området då blir bristfällig, men på större skala har man inte sett någon märkbar påverkan av matproduktionen. Men vill vi se en framtida opåverkad matproduktion så kan det vara värt att gynna villkoren för vilda pollinatörer genom att bevara och skapa naturliga miljöer. Relativt få växter är självsterila och helt beroende av insektspollinering men många arter som kan pollinera sig på andra sätt gynnas av en fullgod insektspollinering. I Sverige har Jordbruksverket satt ett värde på honungsbins pollineringsvärde för vissa grödor, där man har tittat på hur mycket avkastningen ökar om man tillsätter honungsbin. Där visar de att i Sverige är det inte bara de växter som är självsterila som är i stort behov av pollinering utan att avkastningen från skördar med äpplen, oljeväxter (raps och rybs) och jordgubbar ökar markant när besöken från honungsbin ökar. Något som inte nämns i det dokumentet är att pollinering av vilda pollinatörer har visat sig vara mycket stabilare än pollinering av honungsbin, vilket inte bör förbises. Om framförallt den vilda bipopulationen försvinner skulle vårt dagliga kaloriintag inte påverkas i så stor grad men en del grödor vi uppskattar traditionellt och kulturellt skulle försvinna och avkastningen på många pollinerande grödor skulle sjunka.The three most important threats against bees are habitat loss, pathogens and agrochemicals (such as pesticides). These threats affect the domesticated honeybee population and the population of wild pollinators in different ways. The mite Varroa destructor weakens colonies with the domesticated honeybee Apis mellifera and as a beekeeper you have to monitor varroa mite levels and use different methods to keep the hive alive. Many other stressors can interact and cause dead or weak colonies and those stressors can be; habitat loss, pesticides, other pathogens and drugs against the varroa mite. Wild pollinators disappear from areas where unaffected land is replaced with agriculture and forestry, this is called habitat loss because they lose their food source and nesting possibilities. Wild pollinators are also affected by pesticides and pathogens but studies have only been done on a few species which makes it hard to make conclusions about the entire population of wild pollinators. Whether or not these stressors will cause the bee population to decline and thus generate a pollination crisis is a debated question. Local decline in the bee population has caused failing pollination in those local areas, but on a global level there has been no observed effect on food production. However, if we want to see unaffected food production in the future, we need to make life easier for the wild pollinators by maintaining and creating natural habitats. Relatively few plants are self-sterile and totally dependent on animal pollination, but many plant species that pollinate in other ways can benefit from animal pollination. In Sweden the Swedish Board of Agriculture has put value on the financial benefit on having honey bee pollination in different crops. This shows that not only plants that are self-sterile but crops like apples, rapeseed and strawberries can get a significantly increased yield with more visits from honey bees. Something they have not accounted for is that pollination done by honey bees is not as efficient as pollination done by wild pollinators. If wild pollinators were to disappear from the face of the earth, some crops that we cherish culturally and traditionally would disappear with them and yields for some crops would decrease, but our everyday calorie intake would not be affected