VIPVIZA Visualisering av tyst åderförkalkning för effektivare och mer jämlik prevention och minskad förtida död i hjärtkärlsjukdom ─ en randomiserad kontrollerad studie integrerad i rutinsjukvård i Västerbotten - Psykologiska faktorer (Problemhantering), baslinjen

The aim of the project is to develop better methods for prevention of cardiovascular diseases (CVD). It is based on the hypothesis that image-based information on subclinical atherosclerosis (i) increases the precision in the assessment of risk of CVD, (ii) improves communication and understanding of the risk, and as a consequence (iii) the motivation for and adherence to evidence-based pharmacological treatment and lifestyle modification will increase. In addition to conventional risk factor assessment and CVD prevention within the framework of Västerbotten Intervention Program. 3500 healthy participants with low/moderate risk of CVD underwent ultrasound examination of the carotid arteries and were randomized to two groups. In the intervention group, the participants and their doctors received pictorial and graphic information in color about the participant’s subclinical atherosclerosis. No information about the ultrasound results was given to the control group. Follow-up after 1, 3 and 6.5 years includes sampling regarding clinical risk factors, blood for biomarker analyses, extensive questionnaires and interviews. At 3 and 6.5 years the ultrasound examination was repeated and all participants and their doctors were informed about the results. The database also includes register data regarding prescriptions of preventive medication, exposure data for air pollutants, data from health examinations within the VIP 10 and 20 years before VIPVIZA, and for men conscription data. After 10 years, registry data on endpoints, CVD morbidity and mortality will be collected. Access to VIPVIZA's data portal and research data from VIPVIZA is possible in collaboration with researchers within the VIPVIZA project. For further information, contact PI Ulf Näslund [email protected] Validated questionnaires on psychological factors of importance for the development of CVD. Examples: Health literacy, anxiety/depression, coping mechanisms, general self efficacy, optimism/pessimism. Self-rated risk of CVD and specific self efficacy.Projektets syfte är att utveckla bättre metoder för prevention av hjärtkärlsjukdom. Den bygger på hypotesen att bildbaserad information om subklinisk åderförkalkning (i) ökar precisionen i bedömningen av risk för hjärtkärlsjukdom, (ii) förbättrar kommunikationen och förståelsen av risken, och som en följd (iii) ökar motivation för och följsamhet till evidensbaserad läkemedelsbehandling och levnadsvaneförändring. 3500 friska deltagare med låg/måttlig risk för hjärtkärlsjukdom har, utöver konventionell riskfaktorbedömning och prevention inom ramen för Västerbottens Hälsoundersökningar, under 2013-2016 genomgått ultraljudsundersökning av halskärlen och randomiserats till två grupper. I interventionsgruppen informerades deltagaren och hens läkare med bild och grafik i färg om individens subkliniska åderförkalkning. Till kontrollgruppen gavs ingen information om ultraljudsresultaten. Uppföljning efter 1, 3 och 6 år omfattar provtagning avseende kliniska riskfaktorer, blodprov för analys av biomarkörer, omfattande enkäter samt intervjuer. Efter 3 och 6 år upprepades ultraljudsundersökningen och samtliga deltagare och deras läkare informerades om resultatet. I databasen ingår även registerdata avseende förskrivning av läkemedel, exponeringsdata för luftföroreningar, hälsoundersökningsdata 10 och 20 år före ingång i studien, samt för männen mönstringsdata. Efter 10 år inhämtas registerdata avseende endpoints: insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom. Åtkomst till VIPVIZAs dataportal och forskningsdata från VIPVIZA är möjlig i samarbete med forskare inom VIPVIZA-projektet. För närmare information kontakta PI Ulf Näslund [email protected] Validerade instrument avseende psykologiska faktorer av betydelse för utveckling av hjärtkärlsjukdom Exempel: Hälsolitteracitet, ångest/depression, coping mekanismer, generell self efficacy, optimism/pessimism . Självskattad risk för hjärtkärlsjukdom och specific self efficacy

VIPVIZA Visualisering av tyst åderförkalkning för effektivare och mer jämlik prevention och minskad förtida död i hjärtkärlsjukdom ─ en randomiserad kontrollerad studie integrerad i rutinsjukvård i Västerbotten - Psykologiska faktorer och reaktioner på VIPVIZA interventionen (Problemhantering), efter 3 år

The aim of the project is to develop better methods for prevention of cardiovascular diseases (CVD). It is based on the hypothesis that image-based information on subclinical atherosclerosis (i) increases the precision in the assessment of risk of CVD, (ii) improves communication and understanding of the risk, and as a consequence (iii) the motivation for and adherence to evidence-based pharmacological treatment and lifestyle modification will increase. In addition to conventional risk factor assessment and CVD prevention within the framework of Västerbotten Intervention Program. 3500 healthy participants with low/moderate risk of CVD underwent ultrasound examination of the carotid arteries and were randomized to two groups. In the intervention group, the participants and their doctors received pictorial and graphic information in color about the participant’s subclinical atherosclerosis. No information about the ultrasound results was given to the control group. Follow-up after 1, 3 and 6.5 years includes sampling regarding clinical risk factors, blood for biomarker analyses, extensive questionnaires and interviews. At 3 and 6.5 years the ultrasound examination was repeated and all participants and their doctors were informed about the results. The database also includes register data regarding prescriptions of preventive medication, exposure data for air pollutants, data from health examinations within the VIP 10 and 20 years before VIPVIZA, and for men conscription data. After 10 years, registry data on endpoints, CVD morbidity and mortality will be collected. Access to VIPVIZA's data portal and research data from VIPVIZA is possible in collaboration with researchers within the VIPVIZA project. For further information, contact PI Ulf Näslund [email protected] Validated questionnaires on psychological factors of importance for the development of CVD. Examples: Health literacy, anxiety/depression, coping mechanisms, general self efficacy, stress/burnout, optimism/pessimism, self-rated risk of CVD, Burnout. Self-rated risk of CVD, specific self efficacy, attitudes to life style habits Intervention group: Reactions to and impact of the ultrasound reportProjektets syfte är att utveckla bättre metoder för prevention av hjärtkärlsjukdom. Den bygger på hypotesen att bildbaserad information om subklinisk åderförkalkning (i) ökar precisionen i bedömningen av risk för hjärtkärlsjukdom, (ii) förbättrar kommunikationen och förståelsen av risken, och som en följd (iii) ökar motivation för och följsamhet till evidensbaserad läkemedelsbehandling och levnadsvaneförändring. 3500 friska deltagare med låg/måttlig risk för hjärtkärlsjukdom har, utöver konventionell riskfaktorbedömning och prevention inom ramen för Västerbottens Hälsoundersökningar, under 2013-2016 genomgått ultraljudsundersökning av halskärlen och randomiserats till två grupper. I interventionsgruppen informerades deltagaren och hens läkare med bild och grafik i färg om individens subkliniska åderförkalkning. Till kontrollgruppen gavs ingen information om ultraljudsresultaten. Uppföljning efter 1, 3 och 6 år omfattar provtagning avseende kliniska riskfaktorer, blodprov för analys av biomarkörer, omfattande enkäter samt intervjuer. Efter 3 och 6 år upprepades ultraljudsundersökningen och samtliga deltagare och deras läkare informerades om resultatet. I databasen ingår även registerdata avseende förskrivning av läkemedel, exponeringsdata för luftföroreningar, hälsoundersökningsdata 10 och 20 år före ingång i studien, samt för männen mönstringsdata. Efter 10 år inhämtas registerdata avseende endpoints: insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom. Åtkomst till VIPVIZAs dataportal och forskningsdata från VIPVIZA är möjlig i samarbete med forskare inom VIPVIZA-projektet. För närmare information kontakta PI Ulf Näslund [email protected] Validerade instrument avseende psykologiska faktorer av betydelse för utveckling av hjärtkärlsjukdom Exempel: Hälsolitteracitet, ångest/depression, coping mekanismer, generell self efficacy, optimism/pessimism, . Självskattad risk för hjärtkärlsjukdom, specifik self efficacy, attityder till levnadsvanor, Interventionsgruppen: Reaktioner och effekter av ultraljudsrapporten

Health literacy is independently and inversely associated with carotid artery plaques and cardiovascular risk

Aims: Health literacy, the degree to which individuals understand and act upon health information, may have a pivotal role in the prevention of cardiovascular disease (CVD), with low health literacy potentially explaining poorer adherence to prevention guidelines. We investigated the associations between health literacy, ultrasound-detected carotid atherosclerosis and cardiovascular risk factors. Methods: Baseline data (cross-sectional analysis) from a randomized controlled trial, integrated within the Västerbotten Intervention Program, Northern Sweden, was used. We included 3459 individuals, aged 40 or 50 years with ≥1 conventional risk factor or aged 60 years old. The participants underwent clinical examination, blood sampling, carotid ultrasound assessment of intima-media wall thickness (CIMT) and plaque formation, and answered a questionnaire on health literacy – the Brief Health Literacy Screen. The European Systematic Coronary Risk Evaluation and Framingham Risk Score were calculated. Results: About 20% of the participants had low health literacy. Low health literacy was independently associated with the presence of ultrasound-detected carotid artery plaques after adjustment for age and education, odds ratio (95% confidence interval) 1.54 (1.28–1.85), demonstrating a similar level of risk as for smoking. Health literacy was associated with CIMT in men. Low health literacy was associated with higher CVD risk scores. Sensitivity analyses with low health literacy set to 9% or 30% of the study sample, respectively, yielded essentially the same results. Conclusions: Low health literacy was independently associated with carotid artery plaques and a high level of CVD risk scores. Presenting health information in a fashion that is understood by all patients may improve preventive efforts

Associations between emotional support and cardiovascular risk factors and subclinical atherosclerosis in middle-age

Objective: To test the hypothesis of low emotional support being associated with lifestyle and biomedical cardiovascular disease (CVD) risk factors, estimated risk of CVD morbidity and mortality, and subclinical atherosclerosis in middle-aged healthy adults. Methods and measures: Cross-sectional data were obtained from participants aged 40–60 years who had one or more conventional CVD risk factor. They underwent assessment based on questionnaires, clinical examination, blood sampling, and carotid ultrasound of plaque formation and carotid intima-media wall thickness (cIMT). Based on the Interview Schedule for Social Interaction, the participants were categorised as either low in emotional support (n = 884) or as a referent (n = 2570). Logistic regression analyses were conducted to study the associations. Results: Logistic regression analyses showed that low emotional support was significantly associated with smoking, alcohol consumption and physical inactivity (OR = 1.53 − 1.94), estimated risk of CVD morbidity and mortality (OR = 1.56 − 1.68), and plaque formation (OR = 1.39). No significant associations were found regarding biomedical CVD risk factors or cIMT. Conclusion: The findings suggest that low social support is associated with lifestyle CVD risk factors, estimated risk of CVD morbidity and mortality, and subclinical atherosclerosis in middle-aged healthy adults, encouraging causal evaluation with longitudinal data investigating an impact of emotional support on mechanisms underlying CVD

High Prevalence of Cutaneous Human Papillomavirus DNA on the Top of Skin Tumors but not in "Stripped" Biopsies from the Same Tumors.

Genomes of human papillomaviruses (HPV) are common in biopsies from non-melanoma skin cancers but are also found on healthy skin and it is possible that HPV positivity in tumor biopsies by PCR may merely reflect contamination of the lesion surface. To investigate this issue, 229 immunocompetent patients were tested for HPV DNA in swab samples collected on top of skin tumors and in biopsies of the same tumors, obtained after stripping with tape to remove superficial layers. HPV DNA was detected on top of 69% (159 of 229) of the lesions, and in 12% (28 of 229) of the stripped biopsies (p<0.001). The difference was seen for all four types of tumors studied. Seborrheic keratosis had 79% (34 of 43) HPV positivity on top of lesions versus 19% (eight of 43) in biopsies; actinic keratosis had 83% (38 of 46) HPV positivity on top versus 11% (five of 46) in biopsies; basal cell carcinoma had 63% (69 of 109) on top versus 8% (nine of 109) in biopsies and squamous cell carcinoma had 58% (18 of 31) on top versus 19% (six of 31) in biopsies. HPV DNA is common in superficial layers of lesions, but is not necessarily present throughout tumors

WOLF - Psykisk arbetsbelastning och indikatorer för kronisk hjärt- och kärlsjukdom - WOLF-U

WOLF is a study that started in Stockholm in 1993. The acronym WOLF stands for Work-Lipids-Fibrinogen. The study is a collaboration between the former Working Environment Institute, the Institute of Environmental Health and the Institute of Psychosocial Environmental Health at Karolinska Institute and the Institute of Social Medicine in Sundbyberg. WOLF makes up a collaboration program with the included partial projects WOLF-Stockholm, WOLF-Norrland and WOLF-F (The importance of work organisation and psychosocial strain factors to stress related poor health, five year follow up of WOLF-Norrland). Main question formulation: Mental work load (stress) and indications for chronic cardiovascular disease. This original and general program idea has been developed and detailed in the partial projects WOLF-Stockholm (WOLF-S), WOLF-Norrland (WOLF-N) and WOLF-F (the five year follow up of WOLF-N). WOLF-Stockholm (WOLF-S) Project term: The importance of psychosocial working environment for the risk factors for heart attack. A study in psychosocial working environment, blood pressure, blood lipids, fibrinogen etc. (WOLF-Stockholm). Project manager: Lars Alfredsson, the Institute of Environmental Health, Karolinska Institute, Stockholm. Study population: 5 698 employees at companies connected to occupational health care. Studied from June 1993 to June 1995. Method: Health examination with focus on cardiovascular disease, blood pressure measurement. Blood samples for biochemical analysis (the laboratory concern CALAB, Stockholm) + questionnaires. WOLF-Norrland (WOLF-N) In 1995 WOLF established cooperation with the University of Umeå and started the project WOLF-N with the operative management located at the occupational and environmental medicine clinic at the University Hospital of Norrland (Anders Knutsson). Project term: Questions on associations between risk indicators of heart attack and mental work strain related to factors in work organisation, working environment and work content (WOLF-Norrland). Project manager: Anders Knutsson, Mittuniversitetet, Sundsvall, (former University of Umeå). Study population: 4 715 employees at companies connected to occupational health care. Studied from September 1996 to April 1998. Method and organisation with some modifications and additions, same as for WOLF-Stockholm. WOLF-F (WOLF-Follow up project, continuation of WOLF-N) During year 2000 WOLF-F was planned with field organisations and investigational populations in northern Sweden (Norrland). WOLF-F was given two directions: 1) WOLFF - Individual follow-up (WOLFF-I) consisted of a follow-up of the earlier examined population of WOLF-Norrland. Project term: The importance of work organisation and psychosocial factors for stress related poor health. A five year follow-up of WOLF-Norrland. Project manager: Anders Knutsson, Mittuniversitetet, Sundsvall. 2) WOLF - Healthy Work Places - Work Organisation (arbetsorganisation) (WOLF-AO) with focus on questions on work organisation and health with elaboration and widening of data collection and interview material. Project term: Healthy workplaces - A study on relations of organisations and individuals and health. Project manager: Staffan Marklund and Annika Härenstam, Working Life Institute (Arbetslivsinstitutet), Stockholm. Study population: 32 selected companies, 90 work places and about 4300 employees. To a large extent coinciding with the examined population of WOLF-Norrland. WOLF U (WOLF Follow up) In 2009, all participants who previously responded to a WOLF-questionnaire were asked to fill in a follow-up questionnaire (WOLF-U). The survey included questions about work environment, lifestyle and health. The response was positive and about 6 500 people answered the survey. The follow up did not include a health examination. Purpose: To study effect of work and lifestyle on healthWOLF är paraplybenämningen på ett FoU-program som har en historik i ett projekt WOLF-Stockholm (Work-Lipids-Fibrinogen) som inleddes i Stockholm 1993 som ett samarbetsprojekt mellan dåvarande Arbetsmiljöinstitutet, Karolinska Institutet, Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, Institutet för Psykosocial Miljömedicin (IPM) och Karolinska Institutet, Socialmedicinska Institutionen i Sundbyberg. WOLF utgör ett samarbetsprogram med de ingående delprojekten WOLF-Stockholm, WOLF-Norrland och WOLF-F (Arbetsorganisationens och psykosociala belastningsfaktorers betydelse för stressrelaterad ohälsa, en femårsuppföljning av WOLF-Norrland). Huvudfrågeställning/Inriktning: Psykisk arbetsbelastning (stress) och indikatorer för kronisk hjärt- och kärlsjukdom. Denna ursprungliga och övergripande programidé har utvecklats och preciserats i delprojekten WOLF-Stockholm (WOLF-S), WOLF-Norrland (WOLF-N) och WOLF-F (5-årsuppföljning av WOLF-N). WOLF-Stockholm (WOLF-S) Projektbenämning: Den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för riskfaktorer för hjärtinfarkt. En undersökning om psykosocial arbetsmiljö, blodtryck, blodlipider, fibrinogen m m (WOLF-Stockholm). Projektledare: Lars Alfredsson, Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm och Peter Westerholm, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Studiepopulation: 5.698 anställda vid företag anslutna till företagshälsovård. Undersökta juli 1993 - juni 1995. Metod: Hälsoundersökning med inriktning mot hjärt- kärlsjukdom, blodtrycksmätning. Blodprov för biokemisk analys (Laboratorieföretaget CALAB, Stockholm) + enkätformulär. WOLF-Norrland (WOLF-N) WOLF etablerade 1995 ett samarbete med Umeå Universitet och inledde projektet WOLF-N med den operativa ledningen förlagd till yrkes- och miljömedicinska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus (Anders Knutsson). Projektbenämning: Frågor om samband mellan hjärtinfarkts riskindikatorer och psykisk arbetsbelastning relaterad till faktorer i arbetsorganisation, arbetsmiljö och arbetsinnehåll (WOLF-Norrland). Projektledare: Anders Knutsson, Mittuniversitet, Sundsvall (tidigare Umeå Universitet). Studiepopulation: 4.715 anställda vid företag anslutna till företagshälsovård. Undersökta september 1996 - april 1998. Metod och organisation med vissa modifikationer och tillägg, samma som för WOLF-Stockholm. WOLF-F (WOLF-Fortsättningsprojekt, uppföljning av WOLF-N) Under år 2000 vidtog planering av WOLFF med fältorganisation och undersöknings-populationer i Norrland. WOLF-F gavs två inriktningar: 1) WOLFF-Individuppföljning (WOLFF-I) omfattande en uppföljning av den tidigare undersökta populationen i WOLF-Norrland. Projektbenämning: Arbetsorganisationens och psykosociala belastningsfaktorers betydelse för stressrelaterad ohälsa. En femårsuppföljning av WOLF-Norrland. Projektledare: Anders Knutsson, Mittuniversitetet, Sundsvall. 2) WOLFF-Friska arbetsplatser - Arbetsorganisation (WOLFF-AO) med inriktning mot frågor om arbetsorganisation och hälsa med fördjupning och breddning av datainsamling och intervjumaterial. Projektbenämning: Friska arbetsplatser - en studie av organisationsförhållanden, individförhållanden och hälsa. Projektledare: Staffan Marklund och Annika Härenstam, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Studiepopulation: 32 utvalda företag, 90 arbetsplatser och ca 4.300 anställda. I stor utsträckning sammanfallande med undersökningspopulationen i WOLF-Norrland. WOLF-U (WOLF Uppföljning) År 2009 tillfrågades alla som någon gång fyllt i ett WOLF-formulär om de ville fylla i en uppföljningsenkät (WOLF-U). Enkäten innehöll frågor om arbetsmiljö, livsstil och hälsa. Responsen var positiv och ca 6 500 personer besvarade enkäten. I den här uppföljningsstudien ingick ingen hälsoundersökning. Syfte: Studera arbetslivets och livsstilens påverkan på häls

WOLF - Psykisk arbetsbelastning och indikatorer för kronisk hjärt- och kärlsjukdom - WOLF-Stockholm

WOLF is a study that started in Stockholm in 1993. The acronym WOLF stands for Work-Lipids-Fibrinogen. The study is a collaboration between the former Working Environment Institute, the Institute of Environmental Health and the Institute of Psychosocial Environmental Health at Karolinska Institute and the Institute of Social Medicine in Sundbyberg. WOLF makes up a collaboration program with the included partial projects WOLF-Stockholm, WOLF-Norrland and WOLF-F (The importance of work organisation and psychosocial strain factors to stress related poor health, five year follow up of WOLF-Norrland). Main question formulation: Mental work load (stress) and indications for chronic cardiovascular disease. This original and general program idea has been developed and detailed in the partial projects WOLF-Stockholm (WOLF-S), WOLF-Norrland (WOLF-N) and WOLF-F (the five year follow up of WOLF-N). WOLF-Stockholm (WOLF-S) Project term: The importance of psychosocial working environment for the risk factors for heart attack. A study in psychosocial working environment, blood pressure, blood lipids, fibrinogen etc. (WOLF-Stockholm). Project manager: Lars Alfredsson, the Institute of Environmental Health, Karolinska Institute, Stockholm. Study population: 5 698 employees at companies connected to occupational health care. Studied from June 1993 to June 1995. Method: Health examination with focus on cardiovascular disease, blood pressure measurement. Blood samples for biochemical analysis (the laboratory concern CALAB, Stockholm) + questionnaires. WOLF-Norrland (WOLF-N) In 1995 WOLF established cooperation with the University of Umeå and started the project WOLF-N with the operative management located at the occupational and environmental medicine clinic at the University Hospital of Norrland (Anders Knutsson). Project term: Questions on associations between risk indicators of heart attack and mental work strain related to factors in work organisation, working environment and work content (WOLF-Norrland). Project manager: Anders Knutsson, Mittuniversitetet, Sundsvall, (former University of Umeå). Study population: 4 715 employees at companies connected to occupational health care. Studied from September 1996 to April 1998. Method and organisation with some modifications and additions, same as for WOLF-Stockholm. WOLF-F (WOLF-Follow up project, continuation of WOLF-N) During year 2000 WOLF-F was planned with field organisations and investigational populations in northern Sweden (Norrland). WOLF-F was given two directions: 1) WOLFF - Individual follow-up (WOLFF-I) consisted of a follow-up of the earlier examined population of WOLF-Norrland. Project term: The importance of work organisation and psychosocial factors for stress related poor health. A five year follow-up of WOLF-Norrland. Project manager: Anders Knutsson, Mittuniversitetet, Sundsvall. 2) WOLF - Healthy Work Places - Work Organisation (arbetsorganisation) (WOLF-AO) with focus on questions on work organisation and health with elaboration and widening of data collection and interview material. Project term: Healthy workplaces - A study on relations of organisations and individuals and health. Project manager: Staffan Marklund and Annika Härenstam, Working Life Institute (Arbetslivsinstitutet), Stockholm. Study population: 32 selected companies, 90 work places and about 4300 employees. To a large extent coinciding with the examined population of WOLF-Norrland. WOLF U (WOLF Follow up) In 2009, all participants who previously responded to a WOLF-questionnaire were asked to fill in a follow-up questionnaire (WOLF-U). The survey included questions about work environment, lifestyle and health. The response was positive and about 6 500 people answered the survey. The follow up did not include a health examination. Purpose: To study effect of work and lifestyle on healthWOLF är paraplybenämningen på ett FoU-program som har en historik i ett projekt WOLF-Stockholm (Work-Lipids-Fibrinogen) som inleddes i Stockholm 1993 som ett samarbetsprojekt mellan dåvarande Arbetsmiljöinstitutet, Karolinska Institutet, Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, Institutet för Psykosocial Miljömedicin (IPM) och Karolinska Institutet, Socialmedicinska Institutionen i Sundbyberg. WOLF utgör ett samarbetsprogram med de ingående delprojekten WOLF-Stockholm, WOLF-Norrland och WOLF-F (Arbetsorganisationens och psykosociala belastningsfaktorers betydelse för stressrelaterad ohälsa, en femårsuppföljning av WOLF-Norrland). Huvudfrågeställning/Inriktning: Psykisk arbetsbelastning (stress) och indikatorer för kronisk hjärt- och kärlsjukdom. Denna ursprungliga och övergripande programidé har utvecklats och preciserats i delprojekten WOLF-Stockholm (WOLF-S), WOLF-Norrland (WOLF-N) och WOLF-F (5-årsuppföljning av WOLF-N). WOLF-Stockholm (WOLF-S) Projektbenämning: Den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för riskfaktorer för hjärtinfarkt. En undersökning om psykosocial arbetsmiljö, blodtryck, blodlipider, fibrinogen m m (WOLF-Stockholm). Projektledare: Lars Alfredsson, Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm och Peter Westerholm, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Studiepopulation: 5.698 anställda vid företag anslutna till företagshälsovård. Undersökta juli 1993 - juni 1995. Metod: Hälsoundersökning med inriktning mot hjärt- kärlsjukdom, blodtrycksmätning. Blodprov för biokemisk analys (Laboratorieföretaget CALAB, Stockholm) + enkätformulär. WOLF-Norrland (WOLF-N) WOLF etablerade 1995 ett samarbete med Umeå Universitet och inledde projektet WOLF-N med den operativa ledningen förlagd till yrkes- och miljömedicinska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus (Anders Knutsson). Projektbenämning: Frågor om samband mellan hjärtinfarkts riskindikatorer och psykisk arbetsbelastning relaterad till faktorer i arbetsorganisation, arbetsmiljö och arbetsinnehåll (WOLF-Norrland). Projektledare: Anders Knutsson, Mittuniversitet, Sundsvall (tidigare Umeå Universitet). Studiepopulation: 4.715 anställda vid företag anslutna till företagshälsovård. Undersökta september 1996 - april 1998. Metod och organisation med vissa modifikationer och tillägg, samma som för WOLF-Stockholm. WOLF-F (WOLF-Fortsättningsprojekt, uppföljning av WOLF-N) Under år 2000 vidtog planering av WOLFF med fältorganisation och undersöknings-populationer i Norrland. WOLF-F gavs två inriktningar: 1) WOLFF-Individuppföljning (WOLFF-I) omfattande en uppföljning av den tidigare undersökta populationen i WOLF-Norrland. Projektbenämning: Arbetsorganisationens och psykosociala belastningsfaktorers betydelse för stressrelaterad ohälsa. En femårsuppföljning av WOLF-Norrland. Projektledare: Anders Knutsson, Mittuniversitetet, Sundsvall. 2) WOLFF-Friska arbetsplatser - Arbetsorganisation (WOLFF-AO) med inriktning mot frågor om arbetsorganisation och hälsa med fördjupning och breddning av datainsamling och intervjumaterial. Projektbenämning: Friska arbetsplatser - en studie av organisationsförhållanden, individförhållanden och hälsa. Projektledare: Staffan Marklund och Annika Härenstam, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Studiepopulation: 32 utvalda företag, 90 arbetsplatser och ca 4.300 anställda. I stor utsträckning sammanfallande med undersökningspopulationen i WOLF-Norrland. WOLF-U (WOLF Uppföljning) År 2009 tillfrågades alla som någon gång fyllt i ett WOLF-formulär om de ville fylla i en uppföljningsenkät (WOLF-U). Enkäten innehöll frågor om arbetsmiljö, livsstil och hälsa. Responsen var positiv och ca 6 500 personer besvarade enkäten. I den här uppföljningsstudien ingick ingen hälsoundersökning. Syfte: Studera arbetslivets och livsstilens påverkan på häls

WOLF - Psykisk arbetsbelastning och indikatorer för kronisk hjärt- och kärlsjukdom - WOLF-Norrland

WOLF is a study that started in Stockholm in 1993. The acronym WOLF stands for Work-Lipids-Fibrinogen. The study is a collaboration between the former Working Environment Institute, the Institute of Environmental Health and the Institute of Psychosocial Environmental Health at Karolinska Institute and the Institute of Social Medicine in Sundbyberg. WOLF makes up a collaboration program with the included partial projects WOLF-Stockholm, WOLF-Norrland and WOLF-F (The importance of work organisation and psychosocial strain factors to stress related poor health, five year follow up of WOLF-Norrland). Main question formulation: Mental work load (stress) and indications for chronic cardiovascular disease. This original and general program idea has been developed and detailed in the partial projects WOLF-Stockholm (WOLF-S), WOLF-Norrland (WOLF-N) and WOLF-F (the five year follow up of WOLF-N). WOLF-Stockholm (WOLF-S) Project term: The importance of psychosocial working environment for the risk factors for heart attack. A study in psychosocial working environment, blood pressure, blood lipids, fibrinogen etc. (WOLF-Stockholm). Project manager: Lars Alfredsson, the Institute of Environmental Health, Karolinska Institute, Stockholm. Study population: 5 698 employees at companies connected to occupational health care. Studied from June 1993 to June 1995. Method: Health examination with focus on cardiovascular disease, blood pressure measurement. Blood samples for biochemical analysis (the laboratory concern CALAB, Stockholm) + questionnaires. WOLF-Norrland (WOLF-N) In 1995 WOLF established cooperation with the University of Umeå and started the project WOLF-N with the operative management located at the occupational and environmental medicine clinic at the University Hospital of Norrland (Anders Knutsson). Project term: Questions on associations between risk indicators of heart attack and mental work strain related to factors in work organisation, working environment and work content (WOLF-Norrland). Project manager: Anders Knutsson, Mittuniversitetet, Sundsvall, (former University of Umeå). Study population: 4 715 employees at companies connected to occupational health care. Studied from September 1996 to April 1998. Method and organisation with some modifications and additions, same as for WOLF-Stockholm. WOLF-F (WOLF-Follow up project, continuation of WOLF-N) During year 2000 WOLF-F was planned with field organisations and investigational populations in northern Sweden (Norrland). WOLF-F was given two directions: 1) WOLFF - Individual follow-up (WOLFF-I) consisted of a follow-up of the earlier examined population of WOLF-Norrland. Project term: The importance of work organisation and psychosocial factors for stress related poor health. A five year follow-up of WOLF-Norrland. Project manager: Anders Knutsson, Mittuniversitetet, Sundsvall. 2) WOLF - Healthy Work Places - Work Organisation (arbetsorganisation) (WOLF-AO) with focus on questions on work organisation and health with elaboration and widening of data collection and interview material. Project term: Healthy workplaces - A study on relations of organisations and individuals and health. Project manager: Staffan Marklund and Annika Härenstam, Working Life Institute (Arbetslivsinstitutet), Stockholm. Study population: 32 selected companies, 90 work places and about 4300 employees. To a large extent coinciding with the examined population of WOLF-Norrland. WOLF U (WOLF Follow up) In 2009, all participants who previously responded to a WOLF-questionnaire were asked to fill in a follow-up questionnaire (WOLF-U). The survey included questions about work environment, lifestyle and health. The response was positive and about 6 500 people answered the survey. The follow up did not include a health examination. Purpose: To study effect of work and lifestyle on healthWOLF är paraplybenämningen på ett FoU-program som har en historik i ett projekt WOLF-Stockholm (Work-Lipids-Fibrinogen) som inleddes i Stockholm 1993 som ett samarbetsprojekt mellan dåvarande Arbetsmiljöinstitutet, Karolinska Institutet, Institutet för Miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, Institutet för Psykosocial Miljömedicin (IPM) och Karolinska Institutet, Socialmedicinska Institutionen i Sundbyberg. WOLF utgör ett samarbetsprogram med de ingående delprojekten WOLF-Stockholm, WOLF-Norrland och WOLF-F (Arbetsorganisationens och psykosociala belastningsfaktorers betydelse för stressrelaterad ohälsa, en femårsuppföljning av WOLF-Norrland). Huvudfrågeställning/Inriktning: Psykisk arbetsbelastning (stress) och indikatorer för kronisk hjärt- och kärlsjukdom. Denna ursprungliga och övergripande programidé har utvecklats och preciserats i delprojekten WOLF-Stockholm (WOLF-S), WOLF-Norrland (WOLF-N) och WOLF-F (5-årsuppföljning av WOLF-N). WOLF-Stockholm (WOLF-S) Projektbenämning: Den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för riskfaktorer för hjärtinfarkt. En undersökning om psykosocial arbetsmiljö, blodtryck, blodlipider, fibrinogen m m (WOLF-Stockholm). Projektledare: Lars Alfredsson, Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm och Peter Westerholm, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Studiepopulation: 5.698 anställda vid företag anslutna till företagshälsovård. Undersökta juli 1993 - juni 1995. Metod: Hälsoundersökning med inriktning mot hjärt- kärlsjukdom, blodtrycksmätning. Blodprov för biokemisk analys (Laboratorieföretaget CALAB, Stockholm) + enkätformulär. WOLF-Norrland (WOLF-N) WOLF etablerade 1995 ett samarbete med Umeå Universitet och inledde projektet WOLF-N med den operativa ledningen förlagd till yrkes- och miljömedicinska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus (Anders Knutsson). Projektbenämning: Frågor om samband mellan hjärtinfarkts riskindikatorer och psykisk arbetsbelastning relaterad till faktorer i arbetsorganisation, arbetsmiljö och arbetsinnehåll (WOLF-Norrland). Projektledare: Anders Knutsson, Mittuniversitet, Sundsvall (tidigare Umeå Universitet). Studiepopulation: 4.715 anställda vid företag anslutna till företagshälsovård. Undersökta september 1996 - april 1998. Metod och organisation med vissa modifikationer och tillägg, samma som för WOLF-Stockholm. WOLF-F (WOLF-Fortsättningsprojekt, uppföljning av WOLF-N) Under år 2000 vidtog planering av WOLFF med fältorganisation och undersöknings-populationer i Norrland. WOLF-F gavs två inriktningar: 1) WOLFF-Individuppföljning (WOLFF-I) omfattande en uppföljning av den tidigare undersökta populationen i WOLF-Norrland. Projektbenämning: Arbetsorganisationens och psykosociala belastningsfaktorers betydelse för stressrelaterad ohälsa. En femårsuppföljning av WOLF-Norrland. Projektledare: Anders Knutsson, Mittuniversitetet, Sundsvall. 2) WOLFF-Friska arbetsplatser - Arbetsorganisation (WOLFF-AO) med inriktning mot frågor om arbetsorganisation och hälsa med fördjupning och breddning av datainsamling och intervjumaterial. Projektbenämning: Friska arbetsplatser - en studie av organisationsförhållanden, individförhållanden och hälsa. Projektledare: Staffan Marklund och Annika Härenstam, Arbetslivsinstitutet, Stockholm Studiepopulation: 32 utvalda företag, 90 arbetsplatser och ca 4.300 anställda. I stor utsträckning sammanfallande med undersökningspopulationen i WOLF-Norrland. WOLF-U (WOLF Uppföljning) År 2009 tillfrågades alla som någon gång fyllt i ett WOLF-formulär om de ville fylla i en uppföljningsenkät (WOLF-U). Enkäten innehöll frågor om arbetsmiljö, livsstil och hälsa. Responsen var positiv och ca 6 500 personer besvarade enkäten. I den här uppföljningsstudien ingick ingen hälsoundersökning. Syfte: Studera arbetslivets och livsstilens påverkan på häls