The Interplay of Multiple Influences on the Development of Sexuality in Late-Adolescence—A Grounded Theory Study

The aim of this grounded theory study was to explore late-adolescents’ process of sexual development along with their information- and support-seeking behaviors in a Swedish context. Data were collected in semi-structured interviews with late-adolescents aged between 18 and 21 years in high schools in central Sweden. The results showed that late-adolescents’ sexual development involved seeking for knowledge, discussing norms and attitudes, learning through interactions, and growing through practice and experience. Information- and support-seeking behaviors were observed throughout their developent. This study highlights that, in order to be able to provide adequate help and support, healthcare professionals need to have an awareness of the changing information and support needs of adolescents in our constantly changing and diverse society.The Interplay of Multiple Influences on the Development of Sexuality in Late-Adolescence—A Grounded Theory StudypublishedVersio

Farm performance and input self-sufficiency increases with functional crop diversity on Swedish farms

Diversified crop production is a key agroecological practice that enhances ecosystem functions and reduces reliance on costly external inputs, such as for plant protection and nutrition but might also increase labour costs and lower crop yields. We investigate if functional diversification, i.e., cultivation of crop species with contrasting ecological functions, is associated with a higher growth in farm economic performance and input selfsufficiency. This is compared with increased related crop diversity i.e., the cultivation of genetically closely related crop species. We apply the system GMM dynamic panel data estimator to 35,195 medium and large Swedish farms (2001-2018), combining information on crop grown on each field and year with farm financial and individual characteristics. We find growth in farm economic performance and input self-sufficiency to respond positively to functional crop diversification and negatively to related crop diversification. The results highlight that a decomposed assessment of crop diversification provides an enhanced understanding of the buildup of resource-use efficiencies and production- and market risk reductions on Swedish farms

Long-term trends in functional crop diversity across Swedish farms

The diversity of cultivated crops is relevant on various spatial scales, from the field and farm to the landscape. We apply a decomposition of the Shannon diversity index that allows the differentiation of functional diversity of production. The decomposition separates diversity of functional crop groups from related diversity, which shows the species diversity within the crop groups. Using population-based field and farm-level data from Sweden 2001–2018, we are able to study the development of overall (Shannon), functional and related crop diversity among a total of 83770 farms. Crop diversity indices are calculated by farm and year based on the Swedish Land Parcel Identification system (LPIS). We find that functional crop diversity has declined among Swedish farms over the period. Related crop diversity has declined but regained in recent years. Accounting for farm size and pedoclimatic conditions, organic farms have a higher functional diversity, and the uptake of organic practices leads to an increase in functional crop diversity over the period

Chronic Heart Failure and Exercise Intolerance: The Hemodynamic Paradox

Heart failure represents a major source of morbidity and mortality in industrialized nations. As the leading hospital discharge diagnosis in the United States in patients over the age of 65, it is also associated with substantial economic costs. While the acute symptoms of volume overload frequently precipitate inpatient admission, it is the symptoms of chronic heart failure, including fatigue, exercise intolerance and exertional dyspnea, that impact quality of life. Over the last two decades, research into the enzymatic, histologic and neurohumoral alterations seen with heart failure have revealed that hemodynamic derangements do not necessarily correlate with symptoms. This “hemodynamic paradox” is explained by alterations in the skeletal musculature that occur in response to hemodynamic derangements. Importantly, gender specific effects appear to modify both disease pathophysiology and response to therapy. The following review will discuss our current understanding of the systemic effects of heart failure before examining how exercise training and cardiac resynchronization therapy may impact disease course

Ökad kunskap om kassodlingens miljöeffekter med fokus på fosfor

Öppen kassodling av regnbåge och röding i nordliga sjöar och vattenkraftsmagasin är den vanligaste formen av vattenbruk i Sverige idag. Det finns både fördelar och nackdelar med öppen kassodling. Fiskens välfärd är bättre eftersom de lever i en mer naturlig miljö, men avfallsprodukterna från denna typ av vattenbruk kan inte behandlas innan de når miljön.Allt jordbruk påverkar miljön, och vattenbruket är inte annorlunda. En av de främsta formerna av påverkan i samband med livsmedelsproduktion är läckage av näringsämnen. Nästan alla djur i jordbruk behöver utfodras och de flesta odlade växter behöver gödslas. Mycket arbete läggs på att utveckla foder och utfodringsstrategier som maximerar utfodrade djurs förmåga att ta upp och behålla näringsämnen. Men vissa näringsämnen går oundvikligen förlorade i urin, avföring och oätet foder. I dag använder alla former av jordbruk i Sverige näringsämnen på ett effektivare sätt än vad som gjordes tidigare, detta gäller även för vattenbruket. Därför är äldre studier av vattenbrukets miljöpåverkan inte längre fullständigt relevanta eftersom industrin använder näringsämnen mer effektivt än tidigare.Fosfor och kväve är de två huvudsakliga näringsämnena som släpps ut i miljön genom matproduktion. När dessa näringsämnen kommer ut i sötvatten eller i havet kan de bidra till ett problem som kallas "övergödning". Näringsämnen är gödningsmedel som främjar ökad tillväxt i vatten av exempelvis alger och andra växter. När dessa växter dör och sjunker till botten kan de orsaka ytterligare problem, inklusive förbrukning av syre i vattnet, försämring av sedimentkvaliteten och förlust av biologisk mångfald.I svenska fjällsjöar och vattenkraftsmagasin är fosfor typiskt sett det vanligaste begränsande näringsämnet. Eventuella ytterligare fosfortillsatser kan därmed bidra till ökad tillväxt i vattnet och en för stor tillförsel av näringsämnen kommer att orsaka övergödning. Att kvantifiera påverkan på vatten- och sedimentkvalitet vid öppen kassodling i sötvattensförhållanden som är typiska för norra Sverige är en pusselbit på vägen mot en ökad hållbarhet för vattenbruket.I den här rapporten, där studien är finansierad av Jordbruksverket, fokuserar vi på fosfor och dess omvandling i miljön vid fiskodling i öppna kassar. Vi svarar på tre frågor: hur mycket fosfor släpps ut vid fiskodling? Vad händer med fosforn efter att det släppts ut? Hur lång tid tar det för miljön att återhämta sig efter att en fiskodling upphört? Vi fann att drygt hälften (54 %) av fosforn som finns i ett kommersiellt foder släpps ut i miljön. Cirka 1/5 (21 %) av fosforn i fodret kommer sannolikt att bidra till en omedelbar växttillväxt, medan cirka 1/3 (33 %) kommer att deponeras i sedimentet under odlingskassarna.Internationella studier har visat att näringsämnen som frigörs vid vattenbruk i öppna kassar under vissa omständigheter kan ha positiva effekter, särskilt i näringsfattiga system. Dessa fynd kan vara relevanta för svenska vattenkraftmagasin.Att veta vad som händer med fosforn i sedimentet är nyckeln till att förstå den långsiktiga miljöpåverkan från fiskodlingar. Våra resultat antyder att cirka 2/3 (70 %) av fosforn i sediment under fiskodlingar inte kommer att läcka ut. Av de 30 % som kan läcka kommer potentiellt cirka 10 % (dvs. 3 % av totalen) släppas ut varje år. Våra resultat antyder att dagens vattenbruk i öppna kassar är mindre förorenande än det var tidigare. De lyfter också fram behovet av ytterligare arbete med foderutveckling i framtiden samt behovet av en ökad förståelse kring var de näringsämnen som frigörs vid fiskodling tar vägen.Kunskap om miljöpåverkan från fiskodling i öppna kassar i kalla, näringsfattiga system behöver göras tillgänglig och kommuniceras till svenska intressenter. Specifikt behöver vi dokumentera den nuvarande vetenskapliga förståelsen för vart det fosfor (P) som släpps ut vid fiskodling i öppna kassar tar vägen i vatten och sediment. Vi behöver också dokumentera och utvärdera andra nationella eller internationella studier som kan bidra till att förstå den nuvarande svenska situationen. Vi behöver veta mer om den långsiktiga depositionen av det fosfor som frigörs vid fiskodling, inklusive den tid det tar för återhämtning efter att fiskodlingen upphört