”Tha took the ädela rena frua…ok drap them alla” - Genusordningen i Erikskrönikan - en medeltida svensk rimkrönika

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka Erikskrönikan, en medeltida svensk rimkrönika, utifrån ett genusperspektiv, med hjälp av Britt-Marie Thuréns genusteoretiska begrepp styrka, räckvidd och hierarki. Frågeställningarna löd: • Hur kan genusordningen i Erikskrönikan beskrivas med hjälp av Britt-Marie Thuréns begrepp styrka, räckvidd och hierarki? • Finns det exempel på personer i Erikskrönikan som bryter mot normerna för den genuskategori de tillhör och hur framställs i sådana fall dessa personer? • Utifrån svaren på föregående frågeställningar, vad kan Erikskrönikan säga om genusordningen runt år 1320 då den skrevs? Mina resultat visar att genusordningen i Erikskrönikan, utifrån Thuréns begrepp, i stort sett kan beskrivas med en bred räckvidd, stor styrka och hög hierarki till fördel för männen. Detta innebär att inom flera områden i det samhälle Erikskrönikan beskriver har ens genustillhörighet stor relevans, att det kostar att bryta mot de normer som gäller för den genuskategori man tillhör samt att männen har mer makt alternativt större värde än kvinnorna. Det förekommer några få exempel på personer som bryter mot genusnormerna i Erikskrönikan. Sättet dessa beskrivs på tyder på att det råder större styrka för männen än för kvinnorna, det vill säga att det är lättare för kvinnorna att bryta mot de normer som gäller för deras kön än vad det är för männen. Erikskrönikan kan troligtvis säga en del om genusordningen runt år 1320, men det förefaller dessutom som att den kan säga en del om tiden innan. Författaren till krönikan tycks propagera för de höviska idealen, men skildrar en del personer som bryter mot dessa ideal och de normer som gällde utan att anmärka på att de gör något fel eller konstigt. Detta kan eventuellt tyda på att han låter värderingar från ett tidigare samhälle lysa igenom och därmed säger Erikskrönikan kanske inte bara något om tiden precis runt 1320 då den skrevs

Kvinnliga, manliga och stereo- typer: En kvantitativ och kvalitativ bildanalys med ett genusperspektiv av läroböcker för Engelska 5

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme män respektive kvinnor får på bilderna i samtliga aktuella läromedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framställs på dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frågeställningar: Förekommer män och kvinnor lika ofta på bilderna i läroböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder på? Framställs män respektive kvinnor på ett stereotypt sätt? Är de läroböcker som är mest respektive minst jämställda enligt den kvantitativa bildanalysen även mest respektive minst jämställda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framställningen av män och kvinnor förenlig med läroplanen för gymnasiet, Lgy 11? Såväl en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara på dessa frågeställningar. I den kvantitativa bildanalysen räknades antalet bilder som män respektive kvinnor förekommer på i varje läromedel. Utifrån dessa resultat gjordes därefter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv på de tre mest respektive minst kvantitativt jämställda läromedlen samt på ett läromedel med ett i förhållande till de andra läromedlen avvikande resultat. I den kvalitativa bildanalysen undersöktes huruvida de olika könen porträtteras på ett stereotypt sätt på bilderna. Uppsatsen utgår från Bettina Bergs idéer om ett jämställt läromedel och från Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet. Resultatet av undersökningen visar att det finns några kvantitativt jämställda läromedel för Engelska 5 men desto fler kvantitativt ojämställda läromedel och att inget av läromedlen är kvalitativt jämställt enligt de uppställda kriterierna. Ingen större kvalitativ skillnad kunde påträffas mellan de läromedel som var kvantitativt mest jämställda och de som var kvantitativt minst jämställda. Slutsatsen är att de granskade läromedlen är ojämställda och att detta är ett problem eftersom de då inte följer läroplanen