Trauma : ett tveeggat narrativ om våldtäkt och som stöd i bevisprövning av våldtäkt

Skam och skuld har följt våldtäktsoffer genom århundraden, men deras berättelser om dessa känslor är inte individuella. De bygger på förväntningar hos lyssnare, på platsbundna konventioner, på patriarkal makt och är historiskt specifika. Hjälpverksamheters individperspektiv där traumamotivet är centralt är därför problematiskt eftersom de skalar bort det samhälleliga sammanhanget. Utgångspunkten för denna undersökning är att analyser av berättelser om våldtäkt måste sättas i ett historiskt och kontextuellt perspektiv som visar hur våldtäkter begripliggörs och berättelser vinner erkännande i det samhälle där de äger rum. Upplevelser av våldtäkt har tolkats på skilda sätt genom historien. Känslan trauma introducerades i sammanhang med våldtäkt med radikalfeminismens framväxt. Utifrån kunskapsteoretiska och feministiska perspektiv diskuteras i denna artikel hur traumamotivet kopplats till sexuellt våld, samt närläses ett våldtäktsfall där traumamotivet används i bevisprövningen. Undersökningen visar att målsäganden gestaltar en kropp som svarar mot beskrivningen av trauma. Skamkänslan görs central genom att gestaltningen följer hjälpverksamheters manualer för omhändertagande av våldtäktsoffer. Förutom att frammana skam privilegierar traumamotivet negativa känslor som förminskar, försvagar och skapar hjälplöshet och i förlängningen bidrar till underordning av i synnerhet kvinnliga positioner

About Home and Giving Voice to Experiences of Marginalization : a feminist reading of the 1970s social report-books about migration policy in Sweden

Abstract This article explores and analyses narratives in social report-books in the context of structural rationalization during the 1960s and 1970s in Sweden, which entailed large movements of people both in Sweden and Finland (as it did in other countries of Western Europe). The characteristics of the report-books are that they claim to depict the truth and to give voices to marginalized people with the aim to contribute to social change. The analysis dwells not only on the content of the books, but also on the narrative techniques employed. It is discussed how the authors were tied to their political context and the general discourse of social critique in their rendering of voices. The main questions of this article are: whose voices were paid attention to and how was home narrated and represented? One kind of narrative content links home attachment to roots in a rural context, where home centres on reproduction of families, territorial claims and nature hugging. It is established through rhetoric of nature and timelessness, fathers passing inheritance on to their sons and a desire for a non-alienated existence in an archaic landscape. The narrative techniques used are based on an invisible narrator and on a travel narration with questions and answers. It is mainly male voices that are paid attention to. Female voices are to some extent heard but marginalized. Female bodily practices and habits are connected to positions as wives and daughters. The fisherman, the hunter, the woodlander and the farmer, are (re)presented as threatened male positions and therefore male bodies will in a near future be out of place. These narratives are framed by a patriarchal discourse where bodies are naturalized and made straight. Quite another kind of narrative content is forward-looking, dealing with voices in a suburban context. The montage as a narrative technique is systematically used there, combining text and image. The didactic montage is intended to be educational, to enlighten people with the aid of pointers. This calls for activity on the part of the reader/observer, who is supposed to be given the impression of having interpreted the meanings independently. It is based on consciousness-raising as a feminist method for change. This narrative of home is about societal participation and resenting and resisting patriarchal distinctions such as public/private. It is framed by a feminist discourse where bodies are denaturalized and orientated at finding space for the displaced body to expand

Joan Wallach Scott: Parité. Sexual equality and the Crisis of French Universalism

Recension av: Joan Wallach Scott, Parité! : sexual equality and the crisis of French universalism, Chicago : University of Chicago Press, 2005, ISBN 0-226-74108-

The Politics of the Veil

Recension av: The Politics of the Veil Joan Wallach Scott Princeton University Press, 200

Sara Edenheim: Begärets lagar. Moderna statliga utredningar och heteronormativitetens genalogi

Recension