Lapsen henkinen kaltoinkohtelu lastensuojelun sosiaalityöntekijöiden näkökulmasta

Tutkielma on diskurssianalyyttinen tutkimus lastensuojelun sosiaalityöntekijöiden määritelmistä koskien lapsen henkistä kaltoinkohtelua. Tarkastelun kohteena on lastensuojelun sosiaalityöntekijöiden ryhmäkeskustelussa tuottama puhe lapsen henkisestä kaltoinkohtelusta. Tarkemmin ilmaistuna tutkielmassa tarkastellaan niitä merkityksiä ja ilmaisuja, joita sosiaalityöntekijät käyttävät puheessaan määritellessään lapsen henkistä kaltoinkohtelua ja miten lastensuojelussa voidaan siihen puuttua. Tämän lisäksi mielenkiinnon kohteena ovat eri roolit ja puhuja-asemat, joita sosiaalityöntekijät ottavat määrittäessään lapsen henkistä kaltoinkohtelua. Samalla sosiaalityöntekijällä voi olla useita rooleja ja asemia eri diskursseissa. Viitekehyksenä toimii sosiaalinen konstruktionismi. Tässä tutkielmassa se tarkoittaa sitä, että sosiaalityöntekijöiden määritykset henkisestä kaltoinkohtelusta ymmärretään muodostuneen sosiaalisessa vuorovaikutuksessa. Tutkielman aineistonkeruun välineenä toimii ryhmäkeskustelu. Aineisto on kerätty Korso-Koivukylän lastensuojelun avopalveluiden vastaanottoryhmässä. Työyksikön ja ryhmän nimi ovat sittemmin muuttuneet Vantaan lastensuojelun avopalveluissa tapahtuneen organisaatiomuutoksen myötä. Ryhmäkeskusteluun osallistuivat vastaanottoryhmän johtava sosiaalityöntekijä ja kolme sosiaalityöntekijää. Osallistuin itse ryhmäkeskusteluun sekä sosiaalityöntekijänä että tutkimuksen toteuttajana. Ryhmän sisäiseen vuorovaikutukseen vaikutti myönteisesti se, että ryhmäläiset olivat toisilleen ennestään tuttuja. Ryhmäläiset olivat työskennelleet lastensuojelun sosiaalityöntekijöinä 3-8 vuotta. Lastensuojelun sosiaalityöntekijät määrittivät lapsen henkistä kaltoinkohtelua usein ongelman näkymättömyyden ja sanottamisen vaikeuden kautta. Aineiston analyysin yhdeksi tulokseksi määrittyi se, että lapsen henkinen kaltoinkohtelu on ymmärrettävissä vanhempien käytöksen ja lapsen aseman kautta. Lapsen henkinen kaltoinkohtelu oli sosiaalityöntekijöiden näkemyksen mukaan haastava ongelma käytännön työssä. Ongelman konkretisoitumista ja todentumista käytännön työssä käsitellään tarkemmin sosiaalityöntekijöiden puheessaan tuottamien merkitysten kautta

To be the exception : on immigrant's entrepreneurship in the agricultural sector

Fältet ”grön integration” växer i Sverige, inom vilket flertalet aktörer driver olika integrationsprojekt. Detta i en näring med endast ca 150 företagare födda utanför EU. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar utrikesfödda i deras företagande inom de gröna näringarna, och att beskriva deras erfarenheter. Genom fem halvstrukturerade intervjuer bygger uppsatsen på fyra företagares, samt en eventuellt framtida företagares upplevelser. Med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus begrepp habitus och kapital analyseras informanternas utsagor. Som undantag i de gröna näringarna sätter informanterna ljuset på hur integrationen ligger i sin linda på området, trots att Sverige haft nettoinvandring sedan efter andra världskriget. Men informanterna utgör även själva en del i att förändra näringarna genom att gå utanför det självklara. Uppsatsen gör inget anspråk på att fastställa faktorer, då informanterna främst består av dem som lyckats. Vissa teman särskiljer sig dock som värda att utforska i framtiden, såsom att ta jordbruket för givet genom att ha det i uppväxten. Även tidigare företagande, förekomsten av sociala nätverk, liksom ekonomiska tillgångar utgör viktiga faktorer som påverkat informanterna i denna uppsats. Trots rötter inom jordbruk kräver de lokala förutsättningarna ny kunskap, vilket visar att kunskaper är platsbundna och omvärderas i och med migrationen. Det tar tid att bygga upp ny kunskap. Individens historia och förväntningar, liksom samhällets historia och förväntningar bestämmer vad som är görbart, och det är därför individer kan utgöra undantag och förändra strukturen.The field of “green integration” (meaning integration in relation to agriculture) is growing in Sweden, with several agricultural organizations pursuing projects in integration. In this sector only approx. 150 entrepreneurs are born outside the EU. The purpose of this bachelor’s thesis is to contribute to an understanding of which factors are affecting entrepreneurs born outside of Europe in the agricultural sector, and to describe their experiences. The thesis builds upon five semi-structured interviews, held with four entrepreneurs and one possibly future entrepreneur. The statements of the interviewees are analysed through the notions of habitus and capital, concepts of the sociologist Pierre Bourdieu. As exceptions in the agricultural sector, the interviewees themselves are both the evidence of a failure of integration, and part of a change by moving outside of the obvious. It is, however, impossible to determine factors in this study due to survivorship bias. But some themes are distinguishable as interesting future areas of study, such as to take the agriculture for granted as a result of being a part of one’s childhood. Also, previous entrepreneurship, the presence of a social network and financial resources seem to be important factors. Despite of a background in agriculture, the local conditions are unfamiliar, which show that some knowledge is space dependent and revalued in the course of migrating. It takes time to build new knowledge. The history and the preconditions of the individual, as well as the history and the preconditions of the society decide what is possible and what is not, and that is why individuals can be exceptions, and why exceptions can change the structure

The new world of farmers : a longitudinal study of three farms in the agrarian transformation 1981–2019

Åren 1981–2 genomfördes en samtidsdokumentation av jordbruket på tre gårdar i Uppland. I den här uppsatsen återkommer jag till dessa tre med en vilja att förstå hur jordbrukets strukturrationalisering i den nyliberala eran påverkar livet på den individuella gården. De tre gårdarna, som brukade vara representativa för det uppländska jordbruket, blir idag exempel på tre olika förändringsförlopp: det lilla nedlagda deltidsjordbruket i skogsbygd; arrendegården som inte gick i arv; och storgården som bytte ägare och expanderade. Jag jämför mitt eget material från halvstrukturerade intervjuer med fältanteckningar från samtidsdokumentationen i en framställning inspirerad av etnologin och fenomenologin, men med en teoretisk utgångspunkt i strukturalismen. Genom att växla mellan livsformsanalys och processer i den globala nyliberala ekonomin visar jag hur den för jordbrukaren speciella levnadsform som fanns på 80-talet idag inte längre är lika egenartad. Samtidigt finns spåren av densamma kvar. Vad arbetet, gården och fritiden är förändras beroende på om inkomsten kommer inom- eller utomgårds ifrån. Med fokus på förändringar diskuteras även dess art som resultatet av ett komplext växelspel mellan individuella och strukturella faktorer. Vidare visar jag på den principiella skillnaden som ligger i att gårdarna idag helt förlorat förmågan att reproducera sig själva, vilket betyder att de är nu helt beroende av marknadsekonomin.During the years 1981–2 a contemporary inquiry on agriculture on three farms in the Swedish province of Uppland was conducted. In this master thesis, I return to these farms, intending to understand how the agricultural rationalisation in the era of neoliberalism affect life on the individual farm. The three farms that used to be representative for agriculture in Uppland, today instead illustrate three different processes of change: the small discontinued part-time farm in woodland; the tenancy farm that did not pass down to the next generation; and the big farm that changed ownership and expanded. I compare my own material from semi-structured interviews with field notes from the previous inquiry in an exposition inspired by ethnography and phenomenology, but with a perspective from structural theory. Through constantly changing my perspective from life form analysis to the processes of the global neoliberal economy, I show that the distinctive life form of the farmer isn’t as peculiar as it was in the 1980s, although it is possible to find traces of it today. What the work, the farm and the spare time is changes depending on if the income comes from on-farm or off-farm activities. With my focus on change, is the complexity of the same also discussed as an interchange between individual and structural factors. Further, I demonstrate the principled divergence that stems from the fact that the farms no longer can reproduce themselves, as they are now completely dependent on the market economy

The effect of anesthetics on carotenoid pigmentation and behavior in Arctic char (Salvelinus alpinus)

Status of individual animals is often shown in pigmentation. For instance, stress responsiveness is associated with melanin-based pigmentation in vertebrates in general. This pattern is evident in Atlantic salmon (Salmo salar) and rainbow trout (Oncorhynchus mykiss), with melanin-based spots indicating stress coping style. Arctic char (Salvelinus alpinus) differ from other salmonids in pigmentation but have an association between carotenoid-based pigmentation and stress coping style. These pigmentation differences could be used as a fast and simple tool for improving breeding programs. However, the procedure for photographing individuals is stressful. Therefore, we wanted to investigate if 3 common inhalation anesthetics could be used to reduce the stress involved in the procedure compared to a no-anesthetics group. Behavior was also monitored during the anesthetization. All 3 anesthetics (Aquacalm, Benzocaine, and MS-222) differed in pigmentation compared to the no-anesthetics group by having a higher number of spots. In the anesthetic treatments as well as the no-anesthetics group, the fish had elevated plasma cortisol levels. In fact, the no-anesthetics group had higher cortisol than treated fish. This was probably because of procedural differences such as time affecting the stress response. Furthermore, in a long-term experiment, all fish survived and had similar condition factors 1 week after photographing as before. Therefore, the method for photographing Arctic char is deemed safe and could be used as a tool for estimating stress coping style, but careful planning is needed for experiments using i

Dominance and stress signalling of carotenoid pigmentation in Arctic charr (Salvelinus alpinus): Lateralization effects?

Social conflicts are usually solved by agonistic interactions where animals use cues to signal dominance or subordinance. Pigmentation change is a common cue used for signalling. In our study, the involvement of carotenoid-based pigmentation in signalling was investigated in juvenile Arctic charr (Salvelinus alpinus). Size-matched pairs were analysed for pigmentation both before and after being tested for competitive ability. We found that dominant individuals had fewer carotenoid-based spots on the right and left sides as well as lower plasma cortisol levels compared to subordinate individuals. Further, the number of spots on both sides was positively associated with plasma cortisol levels. These results indicate that carotenoid-based pigmentation in Arctic charr signals dominance and stress coping style. Further, it also appears as if carotenoid-based pigmentation is lateralized in Arctic charr, and that the right side signals aggression and dominance whereas the left side signals stress responsiveness

Screening of hydrogen bonds in modified cellulose acetates with alkyl chain substitutions

This study aimed to elucidate how the glass transition temperature and water interactions in cellulose esters are affected by the structures of their side chains. Cellulose acetate, cellulose acetate propionate and cellulose acetate butyrate with three fractions of butyrates, all having the same total degree of substitution, were selected, and hot-melt pressed. The degree of substitution, structural properties, and water interactions were determined. The Hansen solubility parameters were calculated and showed that the dispersive energy dominates the total cohesive energy, followed by hydrogen bonding and polar energy. The glass transition temperature (Tg) decreased, counter-intuitively, with an increased total cohesive energy, which can be explained by the short-range hydrogen bonds being screened by the increased length of the substituents. The solubility and penetration of water in the cellulose esters decreased with increased side chain length, although the hydrogen bonding energies for all the esters were approximately constant

Utveckling av kreativitet i projektarbete: uppfattningar hos medarbetare på Sony Ericsson

Uppsatsen syftar till att undersöka hur anställda på ett innovativt företag uppfattar kreativitet och hur de upplever villkoren för att utveckla kreativitet inom ramen för projektarbete. Då vi med vår studie vill beskriva variationer i uppfattningar av kreativitet hos personer som arbetar i projekt har vi valt den fenomenografiska forskningsansatsen. Vi har genomfört en kvalitativ empirisk studie med tio semistrukturerade intervjuer med anställda som arbetar i projekt på Sony Ericsson i Lund.I bearbetningen av materialet har vi låtit vår empiri styra vilka områden vi har funnit intressanta i teorin. Detta har mynnat ut i ett antal områden som vi diskuterar i vår analys. Vårt resultat visar att intervjupersonerna uppfattar kreativitet på olika sätt. Projektdeltagarna som hör till den nedre nivån i projektet uppfattar kreativitet främst som problemlösning, medan kreativitet för projektledare på den övre nivån framförallt innebär utvecklande av processer och arbetssätt. För att det kreativa klimatet ska vara välfungerande krävs tid för reflektion och vidareutbildning, en väl utbredd förståelse för dels kreativitet och dels för de faktorer som kan påverka kreativitet i projektarbete, såsom tidspress och ansvarsfördelning. Genom denna förståelse och samverkan mellan de olika projektnivåerna, finns det goda förutsättningar att skapa möjligheter till kreativitet som kan leda till innovationer. Som förslag på vidare forskning skulle vi vilja se en omfattande tvärvetenskaplig studie som även tar hänsyn till mer ekonomiska projektaspekter

Machinery collaboration between dairy- and beef producers : a profitable option?

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www, Svensk Mjölk, 2009b). En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen. För att förbättra lönsamheten är det viktigt att produktionskostnaderna minskas. En stor andel av produktionskostnaderna i lantbruksföretagen består av maskinkostnader (de Toro, 2004). Genom att göra en lämplig avvägning mellan arbets-, maskin- och läglighetskostnader kan det bästa ekonomiska resultatet nås. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon möjlighet till maskinsamarbeten inom den svenska mjölk- och nötköttsproduktionen samt vilka ekonomiska fördelar detta skulle kunna ge. Studien undersöker incitament för samarbete mellan en mjölk- och en nötköttsproducent. Undersökningen bygger på dessa två gårdars ekonomiska resultat före och efter ett fiktivt maskinsamarbete och huruvida ett samarbete kan vara ekonomiskt intressant för bägge parter. En fallstudie har genomförts på fyra olika lantbrukföretag, två belägna i Småland och två i Uppland. Driftsplaner för de olika lantbruken har sedan skapats, för att i slutskedet jämföras. I studien analyseras även för- och nackdaler med samarbete, behov av kontrakt samt hur lantbrukarens beslutsprocess påverkar om de ska delta i ett samarbete. Lantbrukarnas beslutsprocess kring samarbete består i att söka information och sedan jämföra handlingsalternativ. Brist på information angående de olika andlingsalternativen och att de inte i förväg kan veta vilka konsekvenser som beslutet kommer att medföra kan bli ett problem. Den osäkerhet ett samarbete skulle kunna leda till gör att många väljer att avstå från ett samarbete. Studien visar att de fyra lantbrukarna beaktar denna form av osäkerhet då de fattar sina beslut. Samtliga lantbrukare i studien deltar redan idag i någon form av samarbete. Endast ett fåtal av dessa regleras av kontrakt. Lantbrukarna anser att ödmjukhet och respekt är viktigare än skriftliga överenskommelser. I studien har det framkommit att maskinsamarbete kan löna sig. Maskinkostnaderna minskar i jämförelse med om lantbrukaren äger samtliga maskiner själv. Detta skulle kunna leda till en ökad lönsamhet. Lantbrukarna i studien erhåller i genomsnitt 30 procent högre arbets- och kapitalinkomst vid samarbete jämfört med egen drift. Studien visar dock att samtliga lantbrukare idag har en driftsform som är mer lönsam än ett samarbete. Lantbrukarna ser även andra fördelar med samarbete så som utbyte av kunskap och idéer samt att maskiner med större kapacitet kan utnyttjas. Nackdelarna med samarbete är att det kan leda till minskad flexibilitet. Ökade läglighetskostnader är en risk med samarbete men ingen av lantbrukarna i denna studie upplever detta som ett problem

Vilka riskfaktorer samt preventiva åtgärder finns beskrivna för främre korsbandsskador hos kvinnliga idrottare? En litteraturstudie

Bakgrund: Främre korsbandet är en viktig struktur för stabiliteten i knäleden och en främre korsbandsskada är en av de vanligaste ligamentskadorna inom idrottsvärlden. Skadan leder i de flesta fall till permanent funktionsnedsättning oavsett behandlingsform. Det är främst unga kvinnor som drabbas och kvinnor löper större risk än män som utsätts för samma belastning. I takt med kvinnors ökade idrottande behöver kunskapen kring riskfaktorer och preventiva åtgärder fördjupas. Syfte och frågeställningar: Syftet är att sammanställa de riskfaktorer samt preventiva åtgärder som finns beskrivna för främre korsbandsskador hos kvinnliga idrottare. Detta resulterade i två frågeställningar. - Vilka faktorer leder till en ökad skaderisk för främre korsbandsskada hos kvinnliga idrottare? - Vilka preventiva åtgärder finns beskrivna som syftar till att minska incidensen för främre korsbandsskador hos kvinnliga idrottare? Studiedesign: En litteraturstudie Metod: Databasen PubMed användes för att besvara frågeställningarna. Artiklar som var publicerade inom de senaste sex åren, undersökte idrottande kvinnor samt riskfaktorer eller preventiva åtgärder för främre korsbandsskador inkluderades. Båda författarna granskade de utvalda artiklarna i flera steg. Slutligen återstod tio artiklar för att besvara den första frågeställningen och åtta artiklar till den andra. Resultat: Faktorer som ökar risken för främre korsbandsskada hos idrottande kvinnor är: ökad vikt, ålder, längd, Body Mass Index,större posterior och inferior lutning på tibias ledytor, ökad knäabduktion och mindre flexion i höft och knä vid landning samt höga nivåer av hormonen relaxin, progesteron, 17-beta-estradiol och låga nivåer av testosteron.Minskad bål- och knästyrka samt lägre neuromuskulär preaktivitet i hamstringsmuskulaturen i förhållande till quadricepsmuskulaturen är också riskfaktorer. Risken att drabbas av skadan är dessutom större i det icke-dominanta benet, efter uttröttning och i matchsituation. Preventiva åtgärder som minskar risken för en främre korsbandsskada är att förändra de biomekaniska förhållandena via det tekniska utförandet och på så sätt påverka höft-, knä- och bålvinkel vid en landning. En minskad incidens samt minskad risk för främre korsbandsskador har setts efter genomförandet av preventiva uppvärmningsprogram. Slutsats: Ökad medvetenhet kring personliga, anatomiska, hormonella, biomekaniska och muskulära riskfaktorerna samt skadesituationen kan ge förståelse för vikten av preventiva åtgärder för att minska förekomsten av främre korsbandsskador hos kvinnliga idrottare

Analysis of the Putative Remains of a European Patron Saint–St. Birgitta

Saint Birgitta (Saint Bridget of Sweden) lived between 1303 and 1373 and was designated one of Europe's six patron saints by the Pope in 1999. According to legend, the skulls of St. Birgitta and her daughter Katarina are maintained in a relic shrine in Vadstena abbey, mid Sweden. The origin of the two skulls was assessed first by analysis of mitochondrial DNA (mtDNA) to confirm a maternal relationship. The results of this analysis displayed several differences between the two individuals, thus supporting an interpretation of the two skulls not being individuals that are maternally related. Because the efficiency of PCR amplification and quantity of DNA suggested a different amount of degradation and possibly a very different age for each of the skulls, an orthogonal procedure, radiocarbon dating, was performed. The radiocarbon dating results suggest an age difference of at least 200 years and neither of the dating results coincides with the period St. Birgitta or her daughter Katarina lived. The relic, thought to originate from St. Birgitta, has an age corresponding to the 13th century (1215–1270 cal AD, 2σ confidence), which is older than expected. Thus, the two different analyses are consistent in questioning the authenticity of either of the human skulls maintained in the Vadstena relic shrine being that of St. Birgitta. Of course there are limitations when interpreting the data of any ancient biological materials and these must be considered for a final decision on the authenticity of the remains