Reading profiles in secondary school: concurrent language and cognitive abilities, and retrospective and prospective reading skills

IntroductionWe examined the concurrent language and cognitive abilities in a group of Swedish students with different reading profiles in secondary school, and the retrospective (primary school) and prospective (upper-secondary school) reading skills of each reading profile.MethodsSeventy-nine students participated in data collections in primary (grade 2: age 8), secondary (grade 8: age 14) and upper-secondary school (year 2: age 17). Independent variables included measures of word recognition, and vocabulary and text comprehension in secondary school. Dependent variables included measures of phonemic awareness, verbal fluency, listening comprehension, spelling, verbal working memory and nonverbal reasoning skills in secondary school, and word recognition and reading comprehension in primary and upper-secondary school.ResultsWhen exploring the concurrent language and cognitive abilities of the reading profiles in secondary school, spelling emerged as a weakness and listening comprehension as a strength for students with poor decoding. Students with poor comprehension experienced weaknesses in spelling, and non-verbal reasoning. Students with both poor decoding and comprehension displayed a multi-deficit profile in language and cognition. As regards the retrospective and prospective reading skills, the relative ranking of the reading profiles was rather consistent in both primary and upper-secondary school.DiscussionThe findings suggest that limitations in phonological awareness may not be a prominent feature of secondary school students with poor decoding in more transparent orthographies. From an educational perspective, spoken sources may support learning among students with poor decoding, whereas students with poor comprehension or combined difficulties in decoding and comprehension need support when learning from both spoken and written sources

Self-efficacy for writing and written text quality of upper secondary students with and without reading difficulties

IntroductionSelf-efficacy for writing (SEW) and reading ability are some of several factors that may be related to the quality of written text that students produce. The aim of the current study was (1) to explore the variation in SEW and written text quality in L1-Swedish and L2-English among upper secondary students with different reading profiles in L1 (typical reading vs. reading difficulties) and with different study backgrounds (SB1year or SB2years = one or two years of studies of Swedish and English, respectively), and in the next step (2) to explore if individual variations in L1-reading and SEW may explain variation in written text quality.MethodsParticipants were 100 upper secondary students (aged 17–18) with different reading profiles operationalized as typical reading and reading difficulties. Data consisted of screening for word recognition and reading comprehension, text quality results from argumentative L1- and L2-writing tasks, school information on study background in Swedish/English, and students’ responses from an online survey about SEW.ResultsAs to SEW results, an ANOVA revealed significant main effects for reading profile and study background in L1, but in L2 there was only a significant main effect for reading profile. Written text quality results indicated that there was a significant interaction effect between reading profile and study background in L1, indicating that the significant main effect for reading profile on written text quality was influenced by the group of students with reading difficulties and SB1year. There was a significant main effect for reading profile and study background on written text quality in L2. Students with reading difficulties and SB1year were the most vulnerable group, and they had the lowest scores in L1/L2 SEW and written text quality in L1 and L2. Multiple regression results indicated that word recognition and SEW contributed significantly to L1-text quality, and word recognition, reading comprehension, and SEW contributed significantly to L2-text quality. Thus, this study sheds light on the under-researched area of L1/L2 SEW and text quality of students with reading difficulties at the level of upper secondary school.DiscussionPedagogical implications are discussed and highlight the need for writing instruction across subjects in upper secondary school and for extra writing support/scaffolding for students with reading difficulties and shorter study background in the language subjects L1 (Swedish) and L2 (English)

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår : en undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3

I skolverkets rapporter framkommer att ca 15-20 % av eleverna inte klarar nationella proven i grundskolan. Varje år går även alltför många elever ut grundskolan utan behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Det finns ett behov av mer kunskap om vilka elever som riskerar att inte nå målen för att underlätta tidig identifiering. Läsförmåga och språkförståelse är några av de faktorer som i tidigare studier visat sig påverka utfallet i skolresultat. I den här studien undersöks hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till språkförståelse, samt hur lässvårigheter och variationer i språkförståelsen påverkar skolresultaten i nationella proven i åk 3. I studien deltog 44 elever med positivt utfall i en screening av läsförståelse, avkodning och stavning i åk 2. Svag läsförståelse i åk 2 innebar en större risk för språkförståelsesvårigheter i åk 3. Elever med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot en god språkförståelse i åk 3. Språkförståelsen visade i sin tur signifikanta samband med utfallet i läsförståelse i ämnesprovet i svenska och med 5 av 6 delprov i matematik i nationella proven i åk 3. En viktig implikation blir att inkludera även språkförståelse i arbetet med elever som har läsförståelsesvårigheter. Studiens resultat indikerar att det inte räcker med en bättre avkodningsförmåga för att uppnå en god läsförståelse. Det krävs även insatser för att främja ordförråd, grammatisk kompetens och förståelsestrategier på diskursnivå. En hög andel av eleverna som inte fick godkänt i delproven i svenska respektive matematik i åk 3 var identifierade i screeningen redan i åk 2. Det här indikerar att det är möjligt att använda en screening av läsförmågan i åk 2 för att identifiera vilka elever som riskerar att inte klara läroplanens mål. Samtidigt var det många elever med svag läs- och stavningsförmåga i åk 2 som ändå klarade nationella proven. Den här studiens resultat indikerar att det framförallt är eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerar att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarar nationella proven betydligt bättre. Det behövs däremot fortsatta longitudinella studier för att klargöra i vilken mån de elever som klarade de nationella proven i åk 3 trots lässvårigheter även kommer att klara nationella prov och läroplanens mål på längre sikt.Every year about 20% of the students in primary and secondary school do not reach the goals of the Swedish National Curriculum. A greater understanding of how reading difficulties relate to oral language skills, and how both reading and oral language skills contribute to educational outcome in the Swedish context is needed to improve early identification and intervention for students at risk of not achieving the goals of the Swedish national curriculum. This dissertation investigates how reading difficulties and oral language comprehension affect educational outcome in the year 3 Swedish national tests, and how reading difficulties in early primary school relate to phonological processing skills and oral language comprehension. The Simple View of Reading model was used to describe the participants’ reading difficulties. All year 2 students (N = 214) in two municipalities participated in an examination of reading comprehension, word-decoding and spelling. Sixty-six students with reading comprehension (z < –0.83), word-decoding skills (z < –0.71) and/or spelling skills (z < –0.58) in the lower end of the normal distribution were identified. Forty-four students agreed to participate in the study. Oral language skills, phonological processing, verbal memory, word-decoding, reading comprehension and non-verbal ability were examined in year 3. Forty-six to 66 per cent of the students with reading comprehension difficulties in year 2 were identified with difficulties in oral language comprehension (z ≤ –1.0) in year 3. None of the students with specific word-decoding difficulties had difficulties in oral language comprehension. Oral language comprehension was significantly correlated to the results in the year 3 Swedish national tests for the two tasks in reading comprehension (p < .01) in Swedish, and with five of six tasks in Mathematics (p < .01 in four tasks and p < .05 in one task). Rapid naming of visual objects also correlated significantly with four out of six tasks in Mathematics (p < .01). Non-verbal ability, word-decoding and reading comprehension in year 3 showed no significant relationship with outcome in the Swedish national tests. This dissertation shows the centrality of oral language comprehension skills for both reading comprehension and outcome in the Swedish national tests, and the importance of considering oral language comprehension both in assessment and in intervention when students show poor reading comprehension skills in early primary school

Stavning hos lågstadieelever med olika läsprofiler

I denna studie undersöks stavning i årskurs 3 hos en grupp elever som i årskurs 2 hade olika läsprofiler samt relationen mellan elevernas avkodningsförmåga, läsförståelse och stavningsförmåga i årskurs 2 och deras stavning i årskurs 3. Deltagare är 58 elever som med utgångspunkt i the Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986) fördes till någon av följande läsprofiler när de gick i årskurs 2: typisk läsförmåga (20 elever), svag avkodning (11 elever), svag läsförståelse (13 elever) och svag avkodning och läsförståelse (14 elever). Studiens data hämtas från screeningar av elevernas avkodningsförmåga, läsförståelse och stavningsförmåga i årskurs 2 samt från en detaljerad analys av stavningen på fonem- och ordnivå i den narrativa skrivuppgiften i de nationella proven i årskurs 3. Den kvantitativa datan analyserades med hjälp av deskriptiva och parametriska metoder. Resultaten visar att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan läsprofilerna vad gäller andelen korrekt stavade ord och fonem, fonologiskt plausibla felstavningar, fonologiskt icke-plausibla felstavningar och utelämnade/ tillagda grafem. Avkodningsförmåga, läsförståelse och stavningsförmåga i årskurs 2 korrelerade positivt med andelen korrekt stavade ord och fonem, och negativt med andelen fonologiskt plausibla felstavningar i årskurs 3. Dock var det endast stavningsförmåga i årskurs 2 som ensamt och signifikant bidrog till att förklara variationen i korrekt stavade ord och fonem i årskurs 3. Sammantaget indikerar resultaten att en svag läsförmåga i årskurs 2 inte medför en högre risk för stavningssvårigheter i de tidiga skolåren. Resultaten diskuteras i relation till den svenska ortografins transparens.Språklig förmåga, skrivande och skolresultat hos elever med och utan lässvårigheter i grundskola

Skrivutveckling hos elever med en historia av lässvårigheter

Det är välbelagt att läs- och skrivsvårigheter ofta samförekommer (t.ex. Carretti m.fl., 2013; Sumner m.fl., 2013). Däremot saknas forskning om hur skrivutvecklingen ser ut över tid hos elever med en historia av lässvårigheter. I denna studie undersöktes textproduktion, språklig komplexitet och textkvalitet i narrativa texter skrivna i årskurs 3 och 6 av elever identifierade med typisk respektive svag avkodning och/eller läsförståelse i årskurs 2. Deltagare var 16 elever med svag avkodning (SA), 16 elever med svag läsförståelse (SL), 11 elever med svag avkodning och läsförståelse (SAL) samt 18 elever med typisk läsförmåga (TL). Textmaterialet bestod av den narrativa skrivuppgiften i det nationella ämnesprovet i svenska i årskurs 3 och 6. Texterna analyserades med hjälp av kvantitativa mått på textlängd, lexikal variation och narrativ kvalitet samt med parametriska analysmetoder (Anova, Mixed Anova). Resultaten visade på gruppskillnader i textlängd och lexikal variation i årskurs 3 och i narrativ kvalitet i årskurs 6, särskilt mellan TL och SAL. Huvudeffekten för tid och läsgrupp var signifikant för textlängd (p < ,001, p = ,016), lexikal variation (p < ,001, p = ,006) och narrativ kvalitet (p = ,002, p = ,007). Alla grupper uppvisade en positiv utveckling över tid, men det var framför allt SL som visade framsteg i textlängd och narrativ kvalitet, medan TL uppvisade en ökning i narrativ kvalitet. Sammantaget indikerar studien att en svag läsförståelse gör elever särskilt sårbara i skrivutvecklingen, men att enbart en svag läsförståelse inte utgör något hinder för att lära sig att skriva längre och bättre texter

Stavning hos lågstadieelever med olika läsprofiler

I denna studie undersöks stavning i årskurs 3 hos en grupp elever som i årskurs 2 hade olika läsprofiler samt relationen mellan elevernas avkodningsförmåga, läsförståelse och stavningsförmåga i årskurs 2 och deras stavning i årskurs 3. Deltagare är 58 elever som med utgångspunkt i the Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986) fördes till någon av följande läsprofiler när de gick i årskurs 2: typisk läsförmåga (20 elever), svag avkodning (11 elever), svag läsförståelse (13 elever) och svag avkodning och läsförståelse (14 elever). Studiens data hämtas från screeningar av elevernas avkodningsförmåga, läsförståelse och stavningsförmåga i årskurs 2 samt från en detaljerad analys av stavningen på fonem- och ordnivå i den narrativa skrivuppgiften i de nationella proven i årskurs 3. Den kvantitativa datan analyserades med hjälp av deskriptiva och parametriska metoder. Resultaten visar att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan läsprofilerna vad gäller andelen korrekt stavade ord och fonem, fonologiskt plausibla felstavningar, fonologiskt icke-plausibla felstavningar och utelämnade/ tillagda grafem. Avkodningsförmåga, läsförståelse och stavningsförmåga i årskurs 2 korrelerade positivt med andelen korrekt stavade ord och fonem, och negativt med andelen fonologiskt plausibla felstavningar i årskurs 3. Dock var det endast stavningsförmåga i årskurs 2 som ensamt och signifikant bidrog till att förklara variationen i korrekt stavade ord och fonem i årskurs 3. Sammantaget indikerar resultaten att en svag läsförmåga i årskurs 2 inte medför en högre risk för stavningssvårigheter i de tidiga skolåren. Resultaten diskuteras i relation till den svenska ortografins transparens.Språklig förmåga, skrivande och skolresultat hos elever med och utan lässvårigheter i grundskola

Samband mellan språklig förmåga och skriven textproduktion hos elever med svag läsförmåga

Skriven textproduktion är en utmaning för många elever med språk- och lässvårigheter. Tidigare studier har visat att språklig förmåga, arbetsminne och fonologiskt processande utgör centrala förutsättningar inte bara för automatiserade processer i skrivandet (stavning och interpunktion) utan också för skrivprocesser på en högre kognitiv nivå (textens språkliga kvalitet, textorganisation och textlängd). I den föreliggande studien undersöker vi relationen mellan språklig förmåga, fonologiskt processande, verbalt arbetsminne, läsförmåga och skriven textproduktion hos 40 elever som identifierades med svag läs- och stavningsförmåga i årskurs 2. I årskurs 3 deltog dessa elever i en logopedutredning som omfattade en bedömning av fonologiskt processande, receptiv och expressiv språklig förmåga (ordförråd, grammatik och hörförståelse av text), korttidsminne, arbetsminne, ordavkodning, läsförståelse och icke-verbal problemlösning. Utfallet i logopedutredningen undersöktes i relation till den narrativa skrivuppgiften som eleverna genomförde i de nationella proven i svenska i årskurs 3. Elevernas texter analyserades utifrån ett flertal mått på textproduktion på olika nivåer: transkriptionsnivå (stavning och interpunktion), lexikal nivå (lexikal variation och densitet), meningsnivå (syntaktisk komplexitet, morfologiska och syntaktiska avvikelser) och textnivå (textlängd). Utifrån modellen ”Simple View of Writing” och resultat från tidigare forskning formulerades följande hypoteser: (1) receptiv och expressiv språklig förmåga, verbalt arbetsminne, avkodning och läsförmåga relaterar till textproduktion på ord- och meningsnivå och till mått på textnivå, och (2) fonologisk processande, avkodning och verbalt arbetsminne relaterar till stavning på transkriptionsnivån. Pearsons produktmomentkorrelation användes för att analysera relationen mellan språklig förmåga, fonologiskt processande, verbalt arbetsminne, läsförmåga och skriven textproduktion. Resultaten presenteras och diskuteras utifrån både metodologiska och teoretiska aspekter

Skrivutveckling hos elever med en historia av lässvårigheter

Det är välbelagt att läs- och skrivsvårigheter ofta samförekommer (t.ex. Carretti m.fl., 2013; Sumner m.fl., 2013). Däremot saknas forskning om hur skrivutvecklingen ser ut över tid hos elever med en historia av lässvårigheter. I denna studie undersöktes textproduktion, språklig komplexitet och textkvalitet i narrativa texter skrivna i årskurs 3 och 6 av elever identifierade med typisk respektive svag avkodning och/eller läsförståelse i årskurs 2. Deltagare var 16 elever med svag avkodning (SA), 16 elever med svag läsförståelse (SL), 11 elever med svag avkodning och läsförståelse (SAL) samt 18 elever med typisk läsförmåga (TL). Textmaterialet bestod av den narrativa skrivuppgiften i det nationella ämnesprovet i svenska i årskurs 3 och 6. Texterna analyserades med hjälp av kvantitativa mått på textlängd, lexikal variation och narrativ kvalitet samt med parametriska analysmetoder (Anova, Mixed Anova). Resultaten visade på gruppskillnader i textlängd och lexikal variation i årskurs 3 och i narrativ kvalitet i årskurs 6, särskilt mellan TL och SAL. Huvudeffekten för tid och läsgrupp var signifikant för textlängd (p < ,001, p = ,016), lexikal variation (p < ,001, p = ,006) och narrativ kvalitet (p = ,002, p = ,007). Alla grupper uppvisade en positiv utveckling över tid, men det var framför allt SL som visade framsteg i textlängd och narrativ kvalitet, medan TL uppvisade en ökning i narrativ kvalitet. Sammantaget indikerar studien att en svag läsförståelse gör elever särskilt sårbara i skrivutvecklingen, men att enbart en svag läsförståelse inte utgör något hinder för att lära sig att skriva längre och bättre texter

Skrivande hos elever med olika typer av lässvårigheter

I denna studie undersöks textlängd, narrativ kvalitet, lexikal variation och stavning i narrativa texter skrivna i årskurs 3 av elever identifierade med typisk respektive svag avkodning och/eller läsförståelse i en screening i årskurs 2. Deltagare är 16 elever med avkodningssvårigheter, 19 elever med läsförståelsesvårigheter, 12 elever med både avkodnings- och läsförståelsesvårigheter samt 16 elever med typisk avkodning och läsförståelse. Textmaterialet består av den fria narrativa skrivuppgiften i det nationella ämnesprovet i årskurs 3. Texterna analyseras med hjälp av kvantitativa mått på textlängd, narrativ kvalitet, lexikal variation och stavning samt deskriptiva och parametriska analysmetoder. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader i textlängd, narrativ kvalitet och lexikal variation mellan de fyra elevgrupperna. Alla tre grupper med lässvårigheter skrev signifikant kortare texter jämfört med gruppen med typisk läsförmåga. Narrativ kvalitet och lexikal variation visade sig vara särskilt utmanande för grupperna med läsförståelsesvårigheter. Stavning uppvisade inga signifikanta skillnader mellan några grupper. Sammantaget indikerar studien att elever med läsförståelsesvårigheter utgör en särskilt sårbar grupp i skrivutvecklingen

An evaluation of systematized phonics on reading proficiency in Swedish second grade poor readers : Effects on pseudoword and sight word reading skills

The aim of the present study was to evaluate the effect of systematized phonics on word reading in Swedish second grade poor readers. Forty-nine children who performed at or below the 25th percentile on pseudoword reading and/or sight word reading at the beginning of second grade participated in the study. The study had a cross-over design exploring within-and between-group effects of two different conditions: systematized phonics and classroom instruction. Overall, systematized phonics proved more effective than classroom instruction. At pre-intervention, no child performed above the 30th percentile in pseudoword reading or sight word reading. At post-intervention, corresponding numbers were 69% for pseudoword reading and 35% for sight word reading. Implications for a policy change in Sweden towards mandatory systematized phonics in primary school are discussed