Kvinnor i majoriet - den manliga normen består : Hur kvinnliga enhetschefer upplever sig yrkesroll ur ett genusperspektiv

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet. De teorier som användes i studien var genussystemet och heteronormativitet. Analysverktyget som användes var meningskoncentrering som frambringade fem centrala teman: Det fanns den vägen att gå, Axla en roll, En komplex arbetssituation, Att finnas till för medarbetarna och Normen består. Resultatet visar att arbetet som kvinnlig enhetschef är komplex och innefattar många olika förväntningar. Rollen som kvinna och rollen som enhetschef kräver många gånger en balansgång och har olika förväntningar som motsäger varandra. I studiens resultat framkommer det att enhetscheferna kan vara påverkade av könsmaktsstrukturer och att det faktum att kvinnorna är i majoritet inom vård- och omsorgssektorn inte påverkar det ledarskapsideal som råder. Ledarskap har definierats utifrån en manlig norm och även de kvinnliga enhetscheferna förhåller sig till den

Kvinnor i majoriet - den manliga normen består : Hur kvinnliga enhetschefer upplever sig yrkesroll ur ett genusperspektiv

Syftet med denna uppsats var att ur ett genusperspektiv undersöka hur kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn upplever sin yrkesroll. Detta för att ledarskap oftast definieras enligt den manliga normen. Det är viktigt att belysa en grupp som är i majoritet inom ledarskap i kommunal vård- och omsorgssektor och hur denna förhåller sig till könsmaktsordningen. Studiens empiri är inhämtad från fyra kvalitativa parintervjuer med kvinnliga enhetschefer inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Intervjupersonerna har varierande yrkeserfarenhet. De teorier som användes i studien var genussystemet och heteronormativitet. Analysverktyget som användes var meningskoncentrering som frambringade fem centrala teman: Det fanns den vägen att gå, Axla en roll, En komplex arbetssituation, Att finnas till för medarbetarna och Normen består. Resultatet visar att arbetet som kvinnlig enhetschef är komplex och innefattar många olika förväntningar. Rollen som kvinna och rollen som enhetschef kräver många gånger en balansgång och har olika förväntningar som motsäger varandra. I studiens resultat framkommer det att enhetscheferna kan vara påverkade av könsmaktsstrukturer och att det faktum att kvinnorna är i majoritet inom vård- och omsorgssektorn inte påverkar det ledarskapsideal som råder. Ledarskap har definierats utifrån en manlig norm och även de kvinnliga enhetscheferna förhåller sig till den

Biallelic mutations in WRAP53 result in dysfunctional telomeres, Cajal bodies and DNA repair, thereby causing Hoyeraal-Hreidarsson syndrome

Approximately half of all cases of Hoyeraal-Hreidarsson syndrome (HHS), a multisystem disorder characterized by bone marrow failure, developmental defects and very short telomeres, are caused by germline mutations in genes related to telomere biology. However, the varying symptoms and severity of the disease indicate that additional mechanisms are involved. Here, a 3-year-old boy with HHS was found to carry biallelic germline mutations in WRAP53 (WD40 encoding RNA antisense to p53), that altered two highly conserved amino acids (L283F and R398W) in the WD40 scaffold domain of the protein encoded. WRAP53 beta (also known as TCAB1 or WDR79) is involved in intracellular trafficking of telomerase, Cajal body functions and DNA repair. We found that both mutations cause destabilization, mislocalization and faulty interactions of WRAP53 beta, defects linked to misfolding by the TRiC chaperonin complex. Consequently, WRAP53 beta HHS mutants cannot elongate telomeres, maintain Cajal bodies or repair DNA double-strand breaks. These findings provide a molecular explanation for the pathogenesis underlying WRAP53 beta-associated HHS and highlight the potential contribution of DNA damage and/or defects in Cajal bodies to the early onset and/or severity of this disease

Polymorphic populations of Dactylorhiza incarnata s.l. (Orchidaceae) on the Baltic island of Gotland: morphology, habitat preference and genetic differentiation

Background and Aims Organisms may be polymorphic within natural populations, but often the significance and genetic background to such polymorphism is not known. To understand the colour polymorphism expressed in the diploid marsh-orchids Dactylorhiza incarnata, morphological, habitat and genetic differentiation was studied in mixed populations on the island of Gotland, supplemented with genetic marker data from adjacent areas. Methods A total of 398 accessions was investigated for plastid haplotype and three nuclear microsatellites. Morphometric data and vegetation data were obtained from a subset of 104 plants. Key Results No clear pattern of habitat differentiation was found among the colour morphs. Within sites, the yellow-flowered morph (ochroleuca) was slightly larger than the others in some flower characters, whereas the purple-flowered morph with spotted leaves (cruenta) was on average smaller. However, populations of the same colour morph differed considerably between sites, and there was also considerable overlap between morphs. Morphs were often genetically differentiated but imperfectly separated within sites. Most populations were characterized by significant levels of inbreeding. The ochroleuca morph constitutes a coherent, highly homozygous sublineage, although introgression from purple-flowered morphs occurs at some sites. The cruenta morph was genetically variable, although Gotland populations formed a coherent group. Purple-flowered plants with unspotted leaves (incarnata in the strict sense) were even more variable and spanned the entire genetic diversity seen in the other morphs. Conclusions Colour polymorphism in D. incarnata is maintained by inbreeding, but possibly also by other ecological factors. The yellow-flowered morph may best be recognized as a variety of D. incarnata, var. ochroleuca, and the lack of anthocyanins is probably due to a particular recessive allele in homozygous form. Presence of spotted leaves is an uncertain taxonomic character, and genetic differentiation within D. incarnata would be better described by other morphological characters such as leaf shape and stature and size and shape of lip and spur