A Study on Variation Technique in Courses on Scientific Computing

The background of this study is a project aiming at assessing the quality of teaching and learning in scientific computing in different cultural settings. This, we hope will lead us to constructing standards, which can provide outcomes of comparable quality in scientific computing in different countries and societies. Specifically we want to gain insight which quality benchmarks are suitable for the project. The tool we use in teaching is a set of variation techniques. The presented pilot study aims at the examination of the role variation theory for the quality of elementary courses in scientific computing. Earlier studies by others confirmed that variation theory offers a comprehensive set of variables characterizing teaching, well described and easy to follow and measure and which can result in improving teaching. The main data for this investigation was collected via interviewing students

Comparative Study of Teaching Computational Mathematics in Two Different Learning Environments

This thesis aims to investigate necessary adaptations in the design of a mathematics course when it is transferred from one cultural environment to another. We focus on an elementary course in computational mathematics with Python taught at Lund University, Sweden, and at Soran University, Kurdistan/Iraq. This project holds two main parts. The first part elucidates how the necessary changes in teaching style and teaching content can be determined, how to organize the course for best results and how to apprise learning outcomes. We primarily investigate how variation theory affects the course given in Lund and determine whether it is necessary to modify the way the theory is used when the course is given in Kurdistan. Students in both environments were interviewed and observed. The second part shows how different values of mathematics motivate students to study this subject (input) and it also shows students expectation of their future careers (output). We aspire to increase the popularity of mathematics and the motivation among students to choose mathematics as a major. Principally we adapt the curriculum to a more practice oriented view on this subject. We collected data for this part by asking students and mathematicians who are working in companies to fill out questionnaires. Two teaching experiments were conducted in Lund and in Soran in order to collect material for the first part of this study, and another two experiments were used for the second part. In this thesis, results and conclusions from both parts are presented. Our findings in the first part determined the necessary changes in teaching style and curriculum when we transfer this course to Soran and also determined the changes of the way of teaching. The results also indicate how future experiments in the second part need to be modified. The conclusion of the second part refers to the lack of students’ experienced connection between mathematical concepts and their application in real life problems. Our observation led to the deduction that the experience of the practical use of mathematics increases the interest of bigger student groups in mathematics. The curriculum of some of mathematics courses in Soran should be changed towards applied mathematics

Pedagogers uppfattningar om Barn/Elever med känslomässiga svårigheter

SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan märka att ett barn har känslomässiga problem genom att det har svårt att ta kontakt med de andra barnen och har svårt att identifiera sina verkliga känslor i en särskild situation, vilket gör att barnet har svårt att visa sina känslor. Barnet visar ilska när han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet när han/hon inte har lust att göra någonting. Barnet måste lära sig att känna igen olika känslor hos sig själv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina föräldrar på ett adekvat sätt där samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg är förbjudna känslor, kan barnet ha svårt att bemöta en person som blir arg på honom. Barnet kan då istället känna ångest eftersom det inte på ett bra sätt kan förmedla sin ilska. Mitt resultat visar att förskollärarna har mycket mer kunskap om känslorna än de andra lärarna och det speglar sig genom att det första sex åren är viktiga för att barn ska få kunskaper om sina egna känslor. Om de inte lär sig dessa känslor vid denna tidiga ålder blir det svårare för grundskolpedagoger och gymnasiepedagoger att klara av de känslomässiga problemen. När det gäller beteendestörningar hos barn/elever, påpekade förskollärarna att det ofta är en fel känsla som leder till ett felaktigt beteende. Miljön som barnet lever i är även viktig för att han/hon skall kunna kontrollera sina beteenden. Grundskolpedagogerna och gymnasiepedagogerna ansåg att en elev har avvikande beteende när han/hon har svårt att koncentrera och lyssna, samt att stå stilla. Några av dem försökte säga att beteendestörningar har ett samband med fenomenet DAMP (se 2.2). För att hjälpa barn med känslomässiga problem rekommenderade pedagoger att dämpa kraftiga känslor på ett snällt sätt och att läraren bör vara observant genom att finnas som vuxen och att aldrig blunda. En viktig sak som pedagogerna påpekade var att man inte kan skynda på känsloprocessen, utan att det kräver tid och tålamod. Skickligheten är att hjälpa dem att visa rätt känsla i rätt situation, men att skapa en trygg miljö först. I grundskolor och gymnasieskolor kräver situationen att läraren frågar mycket och lyssnar uppmärksamt. När det gäller beteendestörningar kan pedagoger hjälpa på olika sätt i olika åldrar. Förskolepedagoger föredrog att uppmuntra och belöna positivt beteende och det viktigaste är att inte endast uppmärksamma de felaktiga beteendena. Grundskolepedagoger ansåg att läraren måste förmulera klara, tydliga och ”lite fyrkantiga regler” för att man ska få elevernas förtroende. Pedagogerna menade att det inte är lätt för läraren att väcka intresse hos barn/elever, men förskollärarna tyckte att man kan uppnå detta genom att först skapa en trygg miljö och ha roligt tillsammans. Betonar båda att det andra steget är att det alltid finns någonting bra och positivt hos barn och att läraren i sin roll kan hitta detta och utveckla ett intresse hos barnen. Grundskolepedagoger och gymnasiepedagoger ansåg att de kan väcka intresse genom att anknyta teori med praktik eller med aktuella händelser och att visa att de kan använda sina kunskaper i verkligheten. Pedagogerna var överens om att det bästa för att höja barns/elevers självförtroende är att belöna dem framför de andra vilket leder till att barnet verkligen kan börja tro på sig själv. Gymnasielärarna ansåg att man bör uppmärksamma små framsteg och undvika att gå in alltför mycket på misstag och alltid hitta det som är bra och tala om det. Färdigheten att kunna behandla komplexa känslor är inte lätt och ingen har tillräckligt kunskap om det. Förskollärarna anser att lärare bör ha några nödvändiga färdigheter så att vara lyhörd och ha tålamod, att kunna vissa egna känslor, att vara flexibel, att sätta gränser, att ha förmåga att sålla, försöka att finnas för alla samtidigt och att ha teoretisk kunskap om detta område. Grundskollärarna och gymnasielärarna ansåg att det är nödvändigt att läraren ibland gör avkall på undervisningen för att kunna intressera sig för eleverna. Att ha medkänsla och empatisk förmåga samt att ha förståelse för barn och ungdomar och deras behov är av yttersta vikt. Alla pedagoger ansåg att skolan ofta hittar problemet hos ett barn före föräldrarna därför att barnet/eleven börjar leka och studera i en större grupp av barn/elever. Pedagogerna menade att det är skolans uppgift att hitta sådana känslomässiga svårigheter. Den aktuella frågan om känslomässiga problem leder till beteende störningar eller tvärtom? är en svår fråga och i min undersökning visade pedagogernas svar på detta. Pedagogerna har ofta svårt att veta hur de skall handskas med emotionella problem och beteendeavvikelser hos barn/elever. Hur ska barnet/eleven förstås? Är barnets beteende bara ett uttryck för aggressivitet och okänslighet för andra, eller finns det dolda känslor av förtvivlan som visar sig på detta sätt. Att veta ”vilket är hönan och vilket är ägget” är inte lätt som en av de pedagogerna har sagt. I alla fallen trodde många av pedagogerna att känslor styr barnens/elevernas beteenden och problematiska känslor kan ge problematiskt beteenden. Däremot kan beteendeproblem finnas utan att barnet/eleven har någon känslomässig svårighet som förklarades i resultatet (se 4.11). Om man tittar noga på de olika svaren kan man säga att meningarna om vad som är beteendestörningar skiljer sig åt och det beror på vilken nivå (ålder) barnet är på och det är tydligt att förskolpedagoger har mer tid att behandla känslor än de andra pedagogerna och att de faktiskt är kunnigare när det gäller att vidta åtgärder (se avsnitt 4).ABSTRAKT Arbetet fokuserat på två huvudtyper av känsloproblem hos barn och ungdomar, det ena är inåtriktade problem som ängslan, oro, nedstämdhet, tillbakadragenhet och det andra är utåtriktade beteenden som dålig självkontroll och aggressivitet. En viktig vinkel på barnens känsloutveckling kan alltså vara hur de psykologiskt uppfattar sina egna och andras känslor. Syfte Syftet med min studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om barns/elevers känslomässiga svårigheter och beteendestörningar. Metod Jag intervjuade pedagoger för att få deras syn på hur vi kan undersöka beteende och identifiera verkliga känslor hos barn/elever i en särskild situation För att genomföra intervjuerna med pedagoger besökte jag respektive skolor (förskolor, grundskolor, gymnasieskolor). Orsaken att jag valde två förskollärare, två grundskollärare och två gymnasieskollärare är att jag ville se hur barns och ungdomars känslor utvecklas och förändras under tre olika skolfaser. Resultat Mina resultat visar att förskolepedagoger har större kunskap om och förståelse för barn/elever med känslomässiga svårigheter och beteende störningar än grundskollärare och gymnasieskollärare har. Resultatet visar också att många skolor lider brist på psykologer och specialpedagoger

A Study on Variation Technique in Courses on Scientific Computing

The background of this study is a project aiming at assessing the quality of teaching and learning in scientific computing in different cultural settings. This, we hope will lead us to constructing standards, which can provide outcomes of comparable quality in scientific computing in different countries and societies. Specifically we want to gain insight which quality benchmarks are suitable for the project. The tool w e use in teaching is a set of variation techniques. The presented pilot study aims at the examination of the role variation theory for the quality of elementary courses in scientific computing. Earlier studies by others confirmed that variation theory offers a comprehensive set of variables characterizing teaching, well described and easy to follow and measure and which can result in improving teaching. The main data for this investigation was collected via interviewing students

Konsekvenser av IFRS 3 – Redovisning av goodwill 4 år senare

Syftet med vår uppsats är att undersöka konsekvenserna som IFRS 3 har medfört för företag, fyra år efter införandet, när det kommer till goodwill. Har det blivit lättare för företag att redovisa goodwill? Har redovisningen av goodwill blivit bättre fyra år efter införandet? Vi har använt oss av både en kvantitativ och kvalitativ forskningsstrategi. Primärdata har tagits fram med genom intervjuer med sex olika respondenter. Tidigare uppsatser om IFRS 3, relevant litteratur och standarder utgör de sekundära källorna. Teorin i uppsatsen behandlar olika modeller och teorier som är relevanta när man pratar om IFRS 3 och goodwill. Regelverket tas upp med de förändringar som det har medfört. Även några tidigare studier om IFRS 3 tas upp. De intervjuer som vi har genomfört kommer att presenters som vårt emiriska underlag. Intervjuerna är med Swedbank AB, Volvo AB, KPMG, Deloitte, Handelsbanken AB och ett företag som ville vara anonymt. Flera av våra respondenter, precis som i tidigare studier, uttryckte en önskan om att det hade varit bra om de gamla reglerna återinfördes. Men vi kan även se att man börjar bli mer positiv till IFRS 3. Det kan vara svårt att anpassa sig till ett nytt regelverk, men med tiden tror vi att företagen kommer att vänja sig fullt ut, ett gemensamt regelverk som alla följer är ett steg i rätt riktning